Startsida / Inlägg

USA-valet – på 30 sekunder

av Carina Bergfeldt

TAMPA. I USA går ett val inte till som i Sverige.
Det handlar inte bara om att få mest procent av rösterna.
Om så hade varit fallet hade Al Gore blivit president år 2000.

Nej, USA gör det lite krångligare än så. Här handlar det om att vinna i delstaterna. Och med tanke på den delstat jag nu befinner mig i – Florida – så tänkte jag försöka mig på att förklara det här kort och begripligt. Den här staten har nämligen haft stort inflytande på tidigare presidentval.

Så… Så här går ett presidentval till i USA – på 30 sekunder:

Elektorsröster:
Varje amerikansk delstat får ett antal elektorsröster och det är dessa röster som formellt utser presidenten.
Antalet röster hänger ihop med antal invånare.
Kalifornien, med sina 36,5 miljoner invånare, har 55 röster, medan vackra Wyoming, som mest består av betesmarker och klippiga berg, bara har tre elektorsröster på grund av sin lilla befolkning (600 000 invånare).

Antal röster:
Det finns totalt 538 elektorsröster att slåss om.
För att vinna måste en kandidat få minst 270 stycken.

The winner takes it all:
USA har 50 delstater. I 48 av dem är det så att den presidentkandidat som flest väljare röstar på får alla statens elektorsröster. Det är bara Nebraska och Maine som delar upp rösterna i proportion till hur många röster varje kandidat får.
(Wisconsin och Pennsylvania har dock diskuterat att göra samma sak.)

Så i teorin räcker det alltså med att en av kandiaterna får en enda röst mer än sin motståndare, för att vinna alla röster i hela delstaten.
Det var i princip det som hände år 2000. Då fick George Bush bara 537 röster fler än Al Gore i Florida, men eftersom systemet är som det är räckte det för att Bush skulle få alla Floridas 25 elektorsröster – och därmed bli USA:s president – trots att Al Gore fick fler väljarröster i landet som helhet.

Swing states:
Många delstater röstar traditionellt alltid på ett och samma parti.
Rhode Island, Massachusetts och Hawaii är traditionella demokrater, medan Utah, Wyoming och Idaho är ärkerepublikaner.
Det här gör att presidentkandidaterna struntar i att lägga tid på att kampanja i dem och istället lägger sitt krut på ett par stater där utgången är oviss.
De här delstaterna kallas ”swing states” (slagfältsstater).
Typiska sådana är Ohio, New Mexico och just Florida, och det är alltså i princip i swingstaterna där det i slutändan avgörs vem som blir president.

  • Tjänstgörande redaktörer: Joakim Ottosson, Kristina Jeppsson, Elvira S Barsotti och Filip Elofsson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB