Ännu har vi inte blivit utkörda av de surmulna Secret Service-biffar som står utefter ballroom-väggarna och blänger på oss, så jag fortsätter väl randa så länge jag kan och konstaterar härmed att det verkligen inte är konstigt att förväntningarna sjuder euforiskt just här på Sheraton, där Trump och hans familj och närmaste medarbetare hänger.
Vinner han ikväll, då är det nästan omöjligt att se hur han inte blir det republikanska partiets presidentkandidat.
Han har redan monumentalt övertag i opinionsmätningarna i New Hampshire och South Carolina – de delstater som röstar härnäst – och får med seger här en medvind som snabbt kommer växa till storm.
Skulle Ted Cruz ta honom på upploppet här skiftar momentum något, men The Donalds chanser är alltjämt mycket goda.
Så han har goda skäl att slänga upp fötterna på bordet uppe i sin säkerligen komfortabla svit och bara låta det som händer hända.
• • •
Läste jag inte just en Aftonbladet-text om att Adele förbjudit Trump att använda hennes musik?
I så fall har jag ett scoop:
Han pumpar obekymrat vidare med ”Skyfall”, James Bond-låten, i den loop av musik vi tvingas höra om och om igen så här timmarna innan showtime.
Ring juristerna, fröken Adkins!
• • •
Ett av skälen till att det är sånt meck, och tar sån tid, att komma in på evenemang Secret Service håller i är att fotografer numer har med sig utrustning som hela rockband på sommarturné.
Man tror knappt det är sant, de kommer stånkande med släpvagnar och Amerika-koffertar och fan tror om jag inte ser en byggnadsställning eller två också.
Så var det aldrig när jag var ute på jobb med legendarer som Urban Andersson och Peter Kjellerås och Fredrik Hjerling.
Skulle inte allt bli lättare och smidigare med den nya tekniken?
• • •
Borta hos Hillary på Drake-universitet blandas förväntningarna förmodligen med betydligt saftigare doser ångest och olust.
Förlorar hon här kan valrörelsen inledas med två förluster, för New Hampshire är Bernie Sanders hemmaplan, och då är det inte säkert att det övertag hon har i delstater som väntar senare; de här primärvalen får ofta eget liv efter de inledande slagen.
Risken – eller chansen, beroende på hur man ser det – är stor.
Stämningen på Uncle Bernies möten i Iowa de senaste dagarna har haft samma emotionella laddning, samma känsla av att en ”movement” håller på att ta form, som Obamas diton hade för åtta år sedan.
• • •
Det börjar bli trångt i pressfållan i vårt ballroom nu – och det är i sanning världspressen som är här.
Utöver amerikaner har jag på bara nån timme sett utsända från Storbritannien, Tyskland, Italien, Japan, Kina, Tanzania och Norge.
Iowa är i världens blickfång i natt.
• • •
En halvtimme kvar nu.
Sedan låser the precinct captains – som caucus-mötenas ordföranden kallas; väldigt cool titel! – upp dörrarna till skolsalarna, kyrkorna och föreningslokalerna där allt avgörs.