Stämningen här på Radisson är…avvaktande
De som är här vill inte riktigt tro på vad de här.
Så sent som igår morse var Marco Rubio fortfarande tvåa. Just nu ser det ut som att han får pisk av både Kasich – guvernör i Ohio, du som inte hade hört talas om honom – och Jeb Bush.
• • •
Var det mamma Bush som hjälpte Bush till ett lyft?
Republikanska väljare gillar i alla fall mammor, det är helt klart.

Donald Trumps största triumf ikväll är inte segern i sig.
Det är det faktum att de republikanska väljare som föredrar en mainstream-kandidat uppenbarligen är oförmögna att enas om ett namn.
I Iowa slöt de i första hand upp bakom Rubio, nu ser det ut att vara Kasich – av alla – och Bush som får deras röster.
Det gör etablissemangets chanser att slå Trump mycket mindre.

Ja, det där var ju alltså helt väntat.
Det är allt det andra som är intressant.
Vi vet fortfarande för lite om vinnarnas segermarginal så det får vi återkomma om, men just nu finns det ett par andra, lätt överrasakande saker att notera.
Jeb Bush tycks gå mycket bättre än väntat – och mannen vars valvaka vi bevakar här i Manchester mycket sämre. Han är bara fyra nu.
Allra eländigast är det dock för Big Bopper Christie.
Det här kan vara slutet för honom.
Var finns vägen framåt?

Jodå, nyhetskanalernas projections kommer direkt:
Trump och Sander vinner – klart.
Om andraplatsen på republikanska sidan blir det dock hård kamp, som det ser ut.
Utom för Chris Christie. Han är nere på single digits-siffror – och den nyheten får Rubios supportrar att jubla. Jersey-guvenören var ju inte så snäll mot deras favorit i senaste debatten…

Jodå, vinet och drinkarna Rubio bjuder sina fans på börjar få verkan.
Det är glader stämning i Grand Ballroom på Radisson i centrala Manchester.

Och alldeles snart, om bara några minuter, kommer New Hampshire-väljarnas dom

Kan dock lugns läsaren Carl med att det under ett toalettbesök visar sig att det faktiskt finns en provisorisk bar i lobbyn utanför vårt ballroom.
Där tankar Marco Rubios vänner och supportrar rätt duktigt, så det kan nog bli rätt animerad, vad som än händer.
• • •
Alltfler är säkra på sin sak:
Redan klockan åtta kommer de stora tv-kanalerna och nyhetsbyråerna förkunna att Trump och Sanders vunnit.

De flesta vallokalerna har nu stängt och the truth is out there, som det heter i en just återuppstånden tv-serie.
Men de första riktiga prognoserna kommer, såvitt bloggen förstår, först efter åtta – alltså 02.00, svensk tid.
Vad som redan är känt är att valdeltagandet tycks vara på rekordnivåer.
Det är mycket bra nyheter för förmenta outsiders som Trump och Sanders, säger dom som vet.
• • •
Carl frågar i spåret om det bara är kampanjarbetare och deras anhöriga som dyker upp på såna här valvakor.
Svar:
Både och.
Det är många såna, men också helt en uppsättning vanliga supportrar som fått boka biljett på förhand.
De har nu anlänt och stämningen i det förhållandevis trånga Radisson-rummet börjar bli väldigt…surrig.
Samma Carl frågar också om vi i media – som helt dominerar tillställningen – får mat och bärs.
We wish, men nä.
Här serveras inte ens kaffe, så det är bara att bita ihop och hoppas att någon bar fortfarande är öppen när allt är sagt och gjort…

Under dagen, fram till valvakornas start, har det inte inte hänt särskilt mycket i den alltjämt isande nordost-kylan.
Traditionen bjuder att inga valmöten hålls på själva valdagen, men Big Bopper Chris Christie fuskade lite och dök upp på restaurangen T-Bone – perfekt för honom, kan man tycka – i lilla Derry.
Smart drag, för media hade inte så mycket annat att göra och bevakade evenemanget som hade Richard Nixon plötsligt återuppstått.
Riktig kalabalik när den inte direkt spinkige New Jersey-guvenören i långsamt mak tog sig runt den kvadratiska baren för att skaka hand med ytterligare några potentiella väljare.

Men det hjälpte knappast.
Christie ser ut att få en riktigt deppig kväll.

Det är rätt hårt mediatryck även på Rubios event och faktiskt regelrätt slagsmål om de alldeles för fåtaliga stolarna i den lilla pressfållan.
Men jag har gått i redaktör Anders Hvidfeldts skola och är helt präktigt på plats långt innan utsatt tid.
Så jag slipper, som frustande kollegor från Tyskland och Israel och England och Polen, jaga runt och leta efter en plätt att slå ner arslet på,
Tack, Vito, för de sedelärande lektionerna!
Här är några vyer i vår lilla sal, så ni får lite feeling.



För övrigt kan någon kanske svara på varför mönstren i heltäckningsmattorna i den här sortens amerikanska rum alltid är så hiskeligt otäcka?

Så klämtar klockan även i New Hampshire.
En kapplöpning som pågått i över ett år, och ökat i intensitet för varje månad och varje vecka och till sist även varje dag, kulminerar slutligen i ett definitivt och obönhörligt domslut från de svårflirtade väljarna i den karska lilla delstaten vars motto lyder ”Live free or die”.
Själva toppstriden blir, som vi redan påpekat flera gånger, inte samma thriller som i Iowa för en dryg vecka sedan.
Donald Trump och Bernie Sanders kommer att vinna – det är snudd på en garanti.
Men det finns andra besked värda att invända med otålig iver.
Som hur stora respektive segermarginaler blir – och vad de betyder för fortsättningen. Huruvida Marco Rubio lyckas säkra andraplatsen i den republikanska fighten – eller om John Kasich, som en av gårdagens opinionsmätningar indikerade, bryter sig ur klungan av frustrerade guvernören och lyckas tränga sig förbi den unge Florida-sentorn. Om det går så dåligt för Jeb Bush och Chris Christie att de ser sig nödgade att avbryta sina kampanjer och åka hem.
Det är ändå valnatt i New Hampshire och en valnatt i New Hampshire är aldrig likgiltig.
• • •
Jag hade tänkt tillbringa aftonen på Bernie Sanders valvaka i Concord, för där lär stämningen bli yster om några timmar.
Men det blev tvärnobben från Uncle Bernie-kampanjen – ”vi har ingen plats”, hette det.
Inte heller Clintons eller Trumps pressansvariga ville veta av oss den här gången – vilket går att förstå då vi befinner oss på nära avstånd från några av landets allra största mediamarknader och ännu fler murvlar och kommentatorer och allmänt suspekta karaktärer har sökt sig hit.
Istället sänder bloggen live från Marco Rubios ”Watch party” i ännu ett typiskt ballroom på omtalade Radisson i centrala Manchester.
Det är inte helt fel det heller, Rubios öde hör absolut till kvällens allra mest intressanta.
• • •
OK, om en halvtimme stänger merparten av vallokalerna ute i de mörka skogarna – och en timme senare även de i Manchester, Nashua och Concord.
Så nu åker vi.