Säga vad man vill om amerikanska politiker – lata är dom min själ inte.
Precinct-kaptenerna uppe i New Hampshire har knappt hunnit räkna färdigt rösterna efter tisdagens urladdning, men redan i kväll drabbar Hillary Clinton och Bernie Sanders samman i ny debatt – en tidszon bort, i ölbryggeriernas och mejeriprodukternas Wisconsin.
Det känns nästan lite väl halsbrytande.
Over the top, rentav
Alla inblandade – kandidater, väljare, media – skulle nog egentligen må bra av några dygns utandning och eftertanke.
Men nope.
Insatserna blir större och större för varje dag och Jakten bara fortsätter, i allt högre tempo.
Den kandidat som lättar på gasen, om så bara för några ögonblick, blir obönhörligen kvarlämnad i ett moln av damm.
Tror dom – och framförallt deras maniska kampanjmanagers – i alla fall.
Så here we go again:
Hillary vs Bernie – live from Milwaukee.
• • •
Som väntat hissade både Carly Fiorina och Big Bopper Chris Christie vit flagg efter New Hampshire.
De gjorde fiasko i den bistra Northeast-kylan och ingen rimlig väg framåt går längre att urskilja.
Jag kommer sakna Big Bopper, han satte färg på valrörelsen med sin buffliga Tony Soprano-attityd.
Men det är en välsignelse att deltagarna även i de kommande republikanska debatterna blir färre.
• • •
Det mest intressanta ikväll blir att se hur långt ut på vänsterflanken Hillary är beredd att röra sig i försöken att bryta Uncle Bernies momentum-.
Som jag försökt klargöra i den här förhandsblänkaren är det ingen enkel ekvation hon har att lösa.
Hon kan inte tävla med Brooklyn-professorn i grenen ”radikala utspel”, hur populära de nu än må vara, för hon ÄR helt enkelt inte lika progressiv och vill inte se lika grundliga förändringar av det amerikanska samhället – men hon måste ändå övertyga kids närda på Occupy Wall Street-retorik om att hon är ”for real” och till skillnad från sin rival kan göra verklig skillnad.
Lyckas hon med den balansakten är den före detta first ladyn lika skicklig som fransmannen som gick på lina mellan World Trade Center-skraporna.
• • •
Sanders for direkt hit till New York efter den triumfatoriska valvakan i Concord och åt igår uppmärksammad lunch med Al Sharpton på soulfood-klassikern Sylvia’s i Harlem.
Smart drag.
Pastor Sharpton må vara en kontroversiell person i vidare kretsar men han är mäkta populär bland afroamerikanska väljare och i demokratiska primärval är ”the black vote” extremt viktig.
Sen satt den gamle socialisten i Tonight Show-soffan hos Jimmy Fallon på kvällen och i morse gick flyget alltså vidare till Milwaukee – förhoppningsvis innan det hade börjat blåsa så förbannat som det gör just nu.
Jag känner de som är både 20 och 30 år yngre som skulle ha problem med det tempot…
• • •
Ni som varit med tidigare kan upplägget vid det här laget:
Jag refererar inte varje ordväxling utan kommer med iakttagelser när det känns meningsfullt.
Den som har synpunkter är välkommen att för dem till togs i kommentatorsspåret.