De hårdföra frågorna fortsätter hagla.
Kan du, säger Jorge Ramos från Univision och spänner som en annan Lee Marvin ögonen i Clinton, lova att du inte kommer att deportera barn?
Det kan hon, efter några verbala dribblingar – men Sanders hugger direkt om att hon, sett till hur hon röstade under sin tid som senator, inte är att lita på i den frågan heller.
Det här är en debatt det slår lite gnistor om och Sanders går sannerligen på offensiven.

Temperaturen stiger snabbt.
Parterna är oense om vem som sagt och gjort vad om illegal invandring och när Sanders påstår att Clinton sa ”gör det inte!” då New Yorks dåvarande guvernör, den skandaliserade Eliot Spitzer, 2008 ville hjälpa papperslösa att kunna skaffa körkort tar det hus.
– Fel, så sa jag inte, invänder Hillary skarpt.
– Gjorde du visst, fortsätter Bernie.
De hinner också bli oense om vem som var bäst kompis med Ted Kennedy.
Där är vi nu.

Vad gick fel igår, frågar dom Hillary.
Ingenting, tydligen.
– Jag vann ett val och förlorade knappt i ett annat, men jag fick 100 000 fler röster och därmed fler delegater än min rival, säger hon.
Frågan återupprepas, men nej.
– Jag förlorade knappt, sånt händer. Jag fortsätter kämpa för varje röst.
Bernie får istället frågan vad som gick rätt och han kallar gårdagens seger en av de största överraskningarna i USA:s politiska historia.
– Och vi ska göra allt för att få även superdelegaterna att jag har störst chans att slå Donald Trump i höst, tillägger han.
Jo, han har självförtroende nu.
• • •
Jag får ta och borsta till mig här, för nu har jag upptäckt att John Heilemann sitter på raden bakom.
Han jobbar på New York Magazine, skrev ”Game Change” och ”Double Down” – de två mest uppmärksammade och underhållande böckerna om valen 2008 och 2012 – tillsammans med Mark Halperin och just nu producerar samma duo ”The Circus”, en lika roande tv-serie på kabelkanalen Showtime om 2016 års valrörelse.
Nya avsnitt sänds varje söndag och rekommenderas å det varmaste.
• • •
Efter direkt fråga ägnar Hillary sina omtalade e-mail mer tid och energi än i någon tidigare debatt och försöker beskriva det som att alla aktuella mail blev hemligstämplade i efterhand.
– Precis som Colin Powell sagt är det här absurt.
Kommer hon, fortsätter moderatorn från Univision, att hoppa av om hon blir åtalad?
– My god, det kommer aldrig hända. Så det svarar jag inte på, svarar hon bestört.
• • •
När man suttit här och ugglat i sex timmar älskar man inte de som kommer inglidande fem minuter före sändning, frågar ”är det ledigt här?” och klämmer sig ner så det blir trångt som i en japansk tunnelbanevagn.
• • •
Moderator-trion från Univision vilar inte precis på hanen.
”Är Donald Trump rasist”, lyder andra frågan.
Vare sig Clinton eller Sanders svarar förbehållslöst ”ja”, men de de lindar in ett ja i alla fall.
– Jag kommer från Polen, svarar Sanders, och mig är det ingen som avkrävt en födelseattest. Kanske beror det på min hudfärg.
Oj.
• • •
Hillary säger att Miami Dade är USA:s största college.
Är det?
Så känns det inte

Surret i presscentrat börjar avta, till och med de uppspelta karaktärerna från argentinska statstelevisionen som oavbrutet studsat runt mellan borden sedan i eftermiddags sitter ner vid sina platser, det går nästan hur känna hur hela Miami Dade College kollektivt drar efter andan i det nu kompakta, tropiska mörkret.
El Debate Democrata ska precis börja.
Jag kommer som vanligt att skjuta in iakttagelser när jag har något att säga – men inte referera play-by-play, som sportkommentatorerna kallar det.
Eventuella synpunkter går utmärkt att lämna i kommentatorsspåret.

Det fortsätter blåsa i södra Florida och bortsett från att det grämer en sol- och pooldyrkare som efter en lång vinter i New York äntligen kommit hit är det en händelse som ser ut som en tanke.
Hillary Clinton och Bernie Sanders ska ju ikväll upp i debatt i skuggan av palmerna på college-skolan Miami Dades prunkande campus och även i den lär det komma att storma.
Inte heller den här gången blir de förstås lika osams som de verbala råskinnen i de republikanska saloonslagsmålen– de har inte det temperamentet och är inte heller tillnärmelsevis så oense – men ju längre en valrörelse pågår, desto starkare aversioner utvecklar kandidater för varandra och redan i Flint i söndags var det irriterat.
Nu har dessutom skrällen i Michigan igår – en svår besvikelse för Clinton och en desto mer euforisk kick för Sanders – att dividera om.
Så vi tar skydd.
Här kommer vindarna att vina både inne och ute.
• • •
Vi befinner oss alltså på en campus ikväll – en mycket typisk en 30 minuters bilväg sydväst om downtown Miami.
På såna är det vanligen bara general election-debatter som hålls – och då utan undantag – men den här gången vill partiledningarna tydligen ha lite av den speciella higher education-profilen redan på primärvalsnivå och inte mig emot.
Jag tycker om campus-miljön, tycker den verkar lika betagande som i alla tusentals Hollywood-filmer som sålt konceptet till världen, och ångrar alltid att jag inte övertygade någon om att jag borde ha tillbringat några skolår så här.
• • •
Med den förkrossande segern i Mississippi säkrade Clinton fler delegater än Sanders även igår – och utökade därmed sin ledning – så man ska inte dra FÖR stora växlar på det som hände i Michigan.
Men det var ändå intressant, framförallt för att det visade att Bernie är ett allvarligt hot så fort väljarna på andra platser än i södern röstar, i synnerhet i rostbältet i norr.
Ohio ingår i det bältet och vinner han även där är det nästan match igen, eller i alla fall så mycket match att motståndaren såsmåningom kan tvingas förlita sig helt på de dubiösa superdelegaterna och i så fall skulle nomineringen inte kännas särskilt solid.
Clinton har en vecka på sig att vrida utvecklingen i en annan riktning.
• • •
Presscentrat är inhyst i Miami Dade-skolans matsal.
Den skiljer sig inte mer från genomsnittliga svenska diton än att jag tycker mig kunna känna den – tyvärr – oförglömliga doften av lappkojs och sönderkokt potatis, den blågula skolbespisningens särskilda 70-talshits.
Här sitter vi, sex hundra ackrediterade murvlar från hela världen, vid 20 långbord och tjattrar exalterat i väntan på showtime.
Det är inte så dumt.
• • •
I den traditionella södern och delvis även i Michigan har det varit de afro-amerikanska väljarnas gunst de demokratiska kombattanterna slagits om.
I The Sunshine State är det den väldiga hispanic-gruppen som utgör the big prize
Således är det spanskspråkiga tv-bolaget Univision som, i samarbete med Washington Post, arrangerar kvällens tillställning – och således kommer några av ämnesvalen apellera specifikt till den publiken.
Således har jag också denna skylt framför mig i presscentrat:

El Debate Democrata.
Det låter ju magnifikt.
• • •
Apropå de regelrätta presidentvalsdebatterna i höst är skådeplatserna för dem redan spikade.
26 september äger den första rum på Wright State University i Dayton, Ohio, 4 oktober möts vicepresident-kandidaterna – vilka det nu blir – på Longwood University i Farmville Virginia och sedan följer ytterligare två på Washington University i St Louis (9 oktober) och på University of Nevada i Las Vegas (19 oktober).
Politiska junkies kan börja boka resor.
• • •
Några av de republikanska kandidater som redan släckt lyset försöker smyga in i händelsernas centrum igen.
Carly Fiorina meddelade idag att Ted Cruz får hennes ”endorsement” – och Jeb Bush, som varit missing in action sedan South Carolina, har stämt enskilda möten med både Cruz, Rubio och Kasich, antagligen för att avgöra vem han ska stödja.
Donald Trump darrar…
• • •
Blåsten till trots, det är ändå varmt och så här efter skymningen fläktar det mycket behagligt från de dörrar och fönster som på sant Florida-vis står på vid gavel i kvällen.
Jag tänkte nu gå ut på pation utanför och ta en kaffe och lyssna på cikadornas filmiska knirrande och sen återkommer vi här när det drar ihop sig, framåt 03 svensk tid.

Vinden viner runt knutarna på Miami-hotellet och en av de hittills mest spännande valkvällarna är – nästan – över.
Vi har ju inte haft så många thrillers sedan Iowa, men den demokratiska holmgången i Michigan blev nåt att minnas.
Vid några tillfällen när 90 procent av rösterna var räknade såg det ut som att Clinton var på väg att komma ikapp, men som ett skickligt hockeylag satt under hård press gjorde Sanders ett ryck varje gång rivalen var riktigt nära och till slut stod han där som segrare.
Stunning, faktiskt.
Den sista opinionsmätningen som gjordes där uppe, igår, sa att Clinton skulle vinna med 20-30 procentenheter.
Hon har antagligen rätt att svårt att sova under flygningen ner hit till Florida i natt.
• • •
Det hjälpte inte med hyllningen av de lokala rotfrukterna…
Trump kommer ”bara” tvåa efter Ted Cruz i Idaho.
Litet plåster på köttsåren för Texas-Ted, men Idaho var mycket liten betydelse sett till the big picture.
Kvällen var Trumps och den var det på ett mycket eftertryckligt sätt.
• • •
Det börjar se ut som att det för en gångs skull kan bli lite primärvalsaction hemma i New York den här gången
Om Sanders hänger i och fortsätter vinna delstater som Michigan, då får ju de 291 delegater ”vi” fördelar 19 april betydelse.
Vore nåt, tycker jag.
• • •
Rubio gör fiasko även i Idaho och det börjar nästan bli svårt att inte tycka synd om honom.
Han verkar ju fast besluten att försöka vinna här nere på tisdag, men alltmer tyder på att han förlorar också hemstaten och då blir han inte bara förödmjukad big time.
Han sätter hela sin karriär på spel.
Det kanske vore läge att lyssna på omgivningen och sätta punkt redan nu.
• • •
I morrn är det alltså demokratisk debatt i Miami.
Bloggen är på plats och går live under tidiga kvällen.
Missa inte, efter skrällen i Michigan kan den bli Clintons och Sanders hittills intressantaste duell.

AP och NBC News är först med prognosen:
Bernie Sanders vinner i Michigan,
Det är en rungande skräll med stort symbolvärde,
Jag återkommer med mer här snart.

86 procent av den demokratiska rösterna i Michigan är räknade.
Sanders har ledningen med 50.9 procent – mot Clintons 47.1
Men John King envisas med att resultatet i vissa countyn – främst Wayne County då, som Detroit tillhör – kan förändra bilden.
Spännande är det.

Jag har sen i somras sett och hört fler Donald Trump-tal än jag ens kan komma ihåg, men inget som det i Jupiter ikväll.
Å ena sidan vinnlägger han sig, mer än någonsin tidigare, om att vara ”presidential” och värdig och storsint.
Å andra vill han korrigera Mitt Romneys påståenden från förra veckan – inte så mycket de som rörde hans karaktär som de som som ifrågasatte hans affärer.
Så vi får se biffarna Trump meats säljer, vinerna Trump spirits saluför, vattnet Trump Waters kränger och magasinen Trump media trycker…
Det har ingen någonsin sett under ett segertal under en valrörelse tidigare – någonstans.
• • •
Lobbyisterna och specialintressena får ett särskilt tack.
Och ett snett leende.
Mm, de försökte, i allians med Romney & co, sänka frontrunnern med en skur av dyra reklamkampanjer – och tycks bara hjälpt honom.
– Jag har aldrig hört så mycket hemskt sägas om mig på så kort tid. Men alla som angriper mig går under. Det har varit lika sedan det här började, konstaterar The Donald.
• • •
Carl Cameron, min gamle vapendragare från Fox News, ställer en fråga och The Donald lyser upp:
– Japp, Campaign Carl…ställ en fråga.
Ha, Campaign Carl!
Det smeknamnet vill jag också ha:
Campaign Per!
• • •
Det är sedan länge klart att Trump vinner Mississippi, men det är fortfarande spännande där nere.
Om om han kommer över 50 procent – och han står på 49.9 just nu – får han samtliga delegater och Cruz tittar ännu djupare ner i toalettstolen.
• • •
Det är tydligt att Trump, mitt i allt ramblande börjat jobba på att försöka ena det djupt splittrade republikanska partiet.
Han kallar Paul Ryan ”trevlig” och uppmanar donatorerna att sluta slösa pengar på att jävlas med honom och istället hjälpa till och försöka besegra Clinton i höst.
• • •
Oh, jämnt i det demokratiska racet i Michigan nu.
Kan bli en lång natt igen…

Inte nog med att han håller tal i Jupiter – det blev just klart Trump vinner i Michigan också.
Så då vet vi det:
Den attack Mitt Romney ledde hade ingen effekt och om en vecka kan allt vara klart.