Detta lär vara en skämt månad.. men det gäller inte hockeyn. Här är det allvar på så många nivåer och kval samt slutspels serier att man inte orkar hänga med överallt.

Skall försöka sammanfatta mina erfarenheter den senaste tiden.

Avslutningen i kvalserien till elitserien var rafflande, minst sagt. Det såg ju länge ut som om AIK:arna skulle krokna under nervtrycket från sig själva. Typiskt att en sån historielös spelare utan direkt klubbkunskap som nordamerikanen Lucas Lawson blir den som lossar nervknutarna för Solnagänget.

Jag rubricerar AIK:s återkomst till elitserien som en kandidat till SvD;s bragdmedalj. Så överraskande var det för mig att de orkade/klarade att ta det sista steget. Eller var det som så många sa, Leksands inkompetens och oförmåga att prestera när det behövdes (i Växjö) som gav ”gnaget” elitplatsen? Hursomhelst så var det en kvalbomb av ”gnaget” Jag gratulerar i efterskott.

Den efterföljande ”värvningsyra” som följer efter ett avancemang till eliten är både kul och ledsam att se. Tänkte mest på Fredrik Holmgren. Kvalhjälte ena dagen- sparkad ur klubben ett par dagar senare. Ibland så tror jag att alla förstår vad uttrycket ”idrotten är grym” innebär av avskalad direkthet och rättframhet utan nostalgi.

I SM slutspelet så är mitt gamla Djurgården återigen i en final. En välförtjänt plats i finalen mot snåla smålänningarna HV71. Och vilken serie det varit så här långt. Tufft tätt och rejäla tag. Offensiv och full fart från bägge lagen. Den typen av ishockey ger mig hopp. Hopp om att den ”nya” generationen av lirare och den gamla stammen av tränare(H Nillson) har visat att det går att komma ur gamla stereotyper av svensk försvarshockey och ändå kunna vinna slutspelsmatcher. För svensk klubbhockey är på rätt väg. Tyvärr tar det lite längre tid i vissa klubbar än andra. Gemensamt för samtliga elitklubbar i dagens läge är att samtliga klubbar numer ser till den egna junioravdelningen som en stor leverantör av spelare till A laget. Bäst i klassen av svenska klubbar. HV71 som fortfarande lever på Liiv, Petrasek, Davidsson och Thörnberg  och Djurgården, Brynäs och Skellefteå. Sämst på egenrekrytering….Modo, Timrå o Frölunda. Tre klassiska hockeklubbar som det förr i tiden vimlade av talanger hos. Vad har hänt med dem.?

Har den senaste veckan följt med på slutspelet i NHL o KHL. Jävla ViasatHockey säger jag illojalt mot min arbetgivare. För den fantastiska bevakningen vi har av slutspelshockeyn i öst o väst ger mig sömnproblem och oregelbundet familjeliv. Problemet är att det går inte att missa de matcherna som visas. Det är som ett gift i kroppen, jag måste se allt. och det går ut över sömn, gemensamma middagar och saker som vi tänkt göra på annat håll.

Försöker alltid ursäkta mig hemma med att det hör till mitt jobb att vara uppdaterad på all hockey som spelas, för att kunna ge en riktig bild av hockeyn under VM. Men det är ett tufft jobb vill jag lova. Dessutom så jobbar jag med hockey dagligen och har två söner som spelar på juniornivå. Det blir kanske lite väl mycket hockey periodvis……

Återkommer med mera tankar inför olika slutspel o Hockey VM inom kort.

HS