Att Sölden är en partyort under världscupshelgen är ingen överdrift. Här sups det, här dansas det och här sups det ännu lite mer. Skidfotografen Nisse Schmidt berättade en story som kanske säger lite om klimatet här.
Tidigt på morgonen kommer en dyngrak österrikare gående på huvudgatan. På ena axeln har han slalomskidor, men i övrigt är han festklädd.
– Han skrek om och om igen: ”Ich bin Hermann Maier” (storåkaren ni vet).
Nisse Schmidt skrattade åt den absurda synen, men snabbt försvann glädjen.
– Fan, jag upptäckte efter ett tag att mina skidor var borta.
Just det, den överförfriskade österrikaren bar omkring på Nisse Schmidts skidor.
– Jag hittade paret slängt efter vägen och de nyslipade stålkanterna var inte längre nyslipade… Om du förstår.
Skrattar bäst som skrattar sist, eller hur var det nu?
(Patrik Thornéus, Sölden)