Garmisch

Jag hade inte med burken med guldfärg till dagens tävling. Om Patrik Järbyn vunnit hade jag inte haft någon förberedd idé på segerbild eller textvinkel. Det slog mig när han hade åkt 35 sekunder och ledde klart. Sedan ramlade Patrik nio gånger utan att ramla och var till sist i mål på rena skämstiden. Dagens näst tyngsta utmaning var över.
Dagens tyngsta kom strax efteråt när labyrinten av reportrar väntade. Alltså, ärligt talat, vilka är alla dessa mediestationer som hugger i super-G:ns tjutrea? Finns det inte för många med mitt jobb när en mikrofonkåt stjärna som Järbyn till sist känns mikrofonasexuell?

Jag ska inte överdriva, vi svenskar fick ändå en gottepåse av fina stunder med Super-Patrik. Låt mig lista tre som inte publicerats någon annanstans än:

3. Patrik får tobakssug, gräver i fickan och utlöser en lavin.
Tre snussorter av olika märken, grovlek och sälta faller ner i snön. Så väl har Patrik garderat sig för att få sin perfekta stund i målområdet. Han hanterar dem som en kemist, öppnar rätt lock och delikatessbakar sin prilla utan att sluta prata.
2. Patrik ber Hans Olsson ta i lite.
När Olsson startar står redan Järbyn hos oss och gaggar. Han säger att Hans har alla chanser nu när solen ligger rätt. En minut senare kör Hans ut och Patrik är oförstående. ”Jag kom också långt ut där men orkade i alla fall jobba mig tillbaka igen”, säger han.
1. Patrik vill hem.
Patrik bor i USA med sin amerikanska, norskättade fru. Hans två barn uppfostras med ungefär tio delar engelska och en del boråsiska. Det ska bli skillnad på det.
– Frugan och jag och barnen flyttar till Sverige i ett år. Om det blir 2012 eller 2013 får vi se. Killarna ska lära sig svenska. Jag måste säga det: Sverige är världens bästa land. Jag trivs jättebra där.
– Jag pratar bara svenska med grabbarna. Men jag är den enda. Alla deras kompisar, mamma, svärföräldrar och alltihopa pratar bara engelska. Jag vill verkligen att de ska känna var de kommer ifrån och känna sin rötter.

Jag ska bort på störtloppsträning nu. Mejla mig om ni har någon fråga jag ska framföra till Anja.

/Kristoffer Bergström