Kommer nyss stelfrusen (men nej, det är inte så jävla kallt här ändå) med en tung fjärdeplats i släptåg in i presscentret här i Chanty-Mansijsk och ser att Sverige blev tvåa i damstafetten.

Tack vare Chock-Britta!

Jag minns hur Britta Johansson Norgren slog igenom i OS 2006. Det var på den tiden vi bara hade sprinten att glädja oss åt och vi hoppade jämfota av glädje när en svensk dam blev elva på 10 km klassiskt. Vi döpte henne snabbt till Chock-Britta.

Det var andra tider då.

Sedan dess har hon gift sig och bytt namn till Johansson, eller om hon lagt till det kanske.

Men jag tycker ändå att vi dammar av Chock-Britta!

För visst var det en chock att hon, som reserv, klev in och räddade ett svenskt VM-silver?

***

Fjärdeplatsen här?

Man har inte råd med en straffrunda (Acos) i en stafett. Det har möjligen bara Norge. Men framför allt inte med det här motståndet.

/Johan Flinck, Chanty-Mansijsk