En evighet från Liberec, Tjeckien

Nu sitter vi här. Tjugo spända journalister i en hörnsoffa i en källare. Snart kommer Emil Jönsson och Charlotte Kalla. Den ena kommer prata om vikten av att fila bort ett par gram från pjäxorna, chansen att knocka den röda armén och kicken man får av att  kämpa i en kvartsfinal tills man kräks. Den andra kommer fokusera på sitt lopp.

Och så till skammen:
Här på hotellet har kockarna rört ihop ett par tilltugg till oss reportrar. Idag är det tunnbrödssnittar med pepparrotsost och renstek, hemgjord morotskaka som känns som att Gud slickar dig i munnen, shotsglas med banan/mango-smoothies och nybryggt kaffe. Men inget mer än så.
Tror dom att vi är djur?

/Kristoffer Bergström

Liberec, Tjeckien

Jag hade en långtgående idé om att granska våra stjärnors handstilar. På en hotellvägg sitter alla åkares autografer – ja, till och med en tjeckisk tolk fick hybris och skrev dit sin.

Om man tog alla åkares signaturer til en grafolog kunde det bli en fin tramstext, tänkte jag. Så jag googlade ”handstilsanalys” och tänkte nypa den översta träffen. För det är väl med grafologer som med frisörer, tänkte jag, att alla egentligen är lika bra.

Då såg jag vad min slumputvalda grafolog hette:
Hans Scheike.
Ja, dina-synder-är-förlåtna-om-jag-får-slå-dig-med-björkris-Hans.

Sedan la jag ner idén och tänkte att man kanske borde skriva om skidåkning istället.

Så ska vi göra en gemensam insats. Vad säger de stora anfangerna om Anders lynne? Och står det inte egentligen Anders Sädgren?

***
Idag är alla lediga, och sjuklingarna är på väg tillbaks. Ja, förutom Anna Haag och Britta Norgren så har ju nu Mats Larsson dragit på sig en identisk magsjuka. Men han är på väg ur isoleringen, tarmarna börjar piggna till.

***
Och snart ska jag träffa Emil Jönsson, vår gladaste skidåkare.  Det känns som om jag skulle på dejt. Ja, jag kommer parfymera mig. Ja, jag kommer ha skjorta.

/Kristoffer Bergström

Liberec, Tjeckien

Är det inte underligt med alla nya idrotter som uppkommer för att man klumpar ihop två gamla? Alltså jag har inga problem med helgens VM i skiathlon och titelmatchen i schackboxning i Krasnoyarsk. Men skidskytte liksom, vad är det bra för? Är inte det som att blanda rödvin och o’boy?

Kristoffer Bergström, Liberec

PYEONGCHANG. Bronset blev till silver ett antal tusen mil bort.
Så oerhört passande att därmed lämna över stafettpinnen helt till Tjeckiens enda Krokodil i full frihet.
Det har varit tråkigt tyst om sjuke Ferry detta mästerskap.
Men i dag åkte han och i dag levererade han i mixade zonen också:
— Det känns som man haft en månads semester på Mallorca, sa han om sin usla form.
Jag hade gärna haft den där månaden på Mallorca framför mig.
I stället väntar ett dygn i Seoul och sedan familjen hemma i Stockholm.
Det är inte alls tokigt det heller.
Tack för att ni läste!
/Flinck

Liberec, Tjeckien

Vi förlorade mot Norge. Det skiter jag i.

Waaaaaaah! Om ni har ett husdjur så döp om honom till Anders. Idag hade han varit på pallen om så loppet hade gått på barmark. Idag hade han varit bland de tre främsta i världen på kundvagnsrace runt ICA-parkeringen. Silver är världens vackraste metall.

/Kristoffer Bergström

Liberec, Tjeckien

Ja, ni vet vad som gäller. I femton kilometer ska Anders Södergren och Johan Olsson stångas med gamla klassiskträvar. Sedan komer nån jävla Northug ur kulisserna och knuffar sig förbi med sina satans pilotglasögon och sin förbannade dunderspurt.

Men det är åtminstone skönt att de norska fansen satsar på minimalism.

Ja, sambatåget var bara fyrtio meter långt idag. Inga eldsprutare. Inga vita tigrar.
Däremot nittio skäggiga män och ludna kvinnor som känner sig kontinentala när de tar en jäger till frukost. En nittiomannabatteria som trummar nationalsången. Nittio dårar som får känna sig dumma när det tar eld i Marcus Hellner och han ordnar VM:s största skräll hittills.

Håll med mig nu: i eftermiddag kan vi vara unionsvänliga igen, men just nu är det vi mot dem. Vi läser hellre Ivar-Lo än Erlend Loe. Vi äter hellre dagens lunch än fryspizza. Vi ligger hellre med Maria Bonnevie än Fredrik Skavlan.

/Kristoffer Bergström, Liberec

PYEONGCHANG. Undrar ni också hur det gick för fotograf-Fredrik och hans stulna kamera för 60 papp?
Jodå, CSI Pyeonghcang är också rätt effektiva.
Den här bilden hade de att gå på:

På CSI-högkvarteret i Pyeongchang kunde man tydligen förstora upp bilden så mycket att man kunde se att fotovästen han bar hade en trea eller en åtta ovanför bröstet. Och tydligen var det bara tre fotografer med asiatiskt utseende som hade en fotoväst med en trea eller åtta på i VM.

Så efter ett par dagar ringde det plötsligt på fotograf-Fredriks mobil:
— Vi har honom. Du kan komma ner på stationen och hämta din kamera, sa polisen i andra änden.
Så Fredrik åkte ner, och jodå där stod tjuven och skämdes och Fredrik fick tillbaka sin kamera.
Här är han:

Tydligen var han från den lokala fotoklubben här i Pyeongchang.
Fotograf-Fredrik frågade den närvarande tolken om vad som skulle hända med tjuven nu.
— Godtar du inte hans ursäkt så åker han i finkan, sa tolken.
Och om jag godtar den då?
— Då förlorar han bara jobbet och får en ”red mark”.
fotograf-Fredrik är en god människa och godtog ursäkten.
— Men man borde nog be Amnesty kolla vad som hänt med killen efter nån vecka, säger fotograf-Fredrik.

/Flinck

PYEONGCHANG. DN:s könikör borta på längd-VM vågar numera inte stå för sina åsikter, utan hans bildbyline är numera ”pixlad” (som det heter på redigerarspråk) och hans namn står varken före eller efter krönikan.
Synd, för den där killen har rätt ofta bra åsikter om det mesta.

/Flinck

Jag är besviken.

Jag visste att medaljföhoppningarna var naiva. Jag visste att Saarinen och Kowalczyk skulle ligga i toppen, jag fruktade att Steira skulle överleva den klassiska sträckan och gå för guld i paraddisciplinen.

Men det som gör mig besviken är Charlotte Kallas formbesked. Idag behövde vi ingen medalj, och att hon halkar efter med 40 sekunder i klassiskt visar bara hur klokt det var att stå över VM-premiären.

Men skulle hon sedan på fristilen ha plockat ett par sekunder på konkurrenterna skulle jag andats ut. Nu tappade hon 50 på en lätt bana.
– Det beror på att jag tog ut krafterna på klassiskt så jag hade svårt med återhämtningen, sa hon och det låter som en korrekt analys. En korrekt och skrämmande analys.

***

I höstas tog jag över längdbevakningen, sedan dess har jag närt samma dröm. Och sedan dess har jag gråtit på morgnarna när jag har förstått att det bara var sömnfantasi.

Önskebilden är att min mamma Anna-Karin kommer nerför trappan och säger ”Kristoffer, det är en sak du aldrig har fått höra. Det finns ett femte syskon, Galne Gunde. Han kan göra tusen armhävningar och staka ikapp ett ånglok”. Sedan kramas vi och jag vaknar.

Strax före bilden tas har Gunde Svan krälat uppe på taket av vallabussen för att knyta fast en skylt. Nu skottar han undan snön för att journalisterna ska få stå lite skönare. Inget tjafs, det var ju gjort på ett par minuter.

DN:s Hasse Jansson undrade ”tror du Lars Lagerbäck klipper Råsundas gräs inför landskamperna?”, men jag tycker att liknelsen haltar.

Först när Lagerbäck moppar presskonferensrummet och sedan öppnar Robert Lauls ramlösa ska jag drömma om att han också är min bror.

/Kristoffer Bergström, Liberec

***
Bonusmaterial: En talande scen om den svenska skidjournalistkåren. Ska vi kalla den ”I väntan på Charlotte”?

Medelålders man: Men hur gick det i skidskyttet idag?
Jag: Oj… är det herrar eller damer som kör? Håller VM fortfarande på?
Annan medelålders man: Ingen aning.
Tredje m m: Det går ju inte att ha koll på här nerifrån.
M m: På Spåret då? Vet någon det?
A m m: Ja, det var ju han Johan…
T m m: … Wester. Johan Wester och Lisa Syrén vann. Förtiett-tjusju.

(Svenska reportrar. Obs, någon av männen på bilden har med historien att göra).

PYEONGCHANG. Fotograf-Emil kan rätt ofta säga småroliga grejer. Sånt som bara han kan fundera på.
Som när jag träffade honom direkt efter dagens damstafett:
— Jag undrar hur syskonen Nilssons mamma och pappa mår. Jag menar, hur många stafetter har de skjutit bort nu.
Lite rått, men ändå tänkvärt från en kille som sitter bakom ett kamerahus hela dagarna.
/Flinck