Val di Fiemme
Idas spya, Emmas återtåg och Charlottes defilering mot mål.
Bakom vårt femte silver ligger många händelser som du kan glömma genast.
Det minnesvärda i dag var Anna Haags show.
***
***
Norges stafettlag är som en glänsande, ståtlig idrottskropp. Muskler, klokhet och teknik i symbios, så för att rå på den måste man identifiera solar plexus och slå hårt.
I går pratade damtränaren Rikard Grip om att Heidi Weng kunde vara den ömma punkten. Möjligen kunde 21-åringen falla igenom på förstasträckan, sa Grip, och då skänka Ingemarsdotter ett avstånd på tio sekunder.
När loppet startade såg alla att luckan skulle bli större än så. Men åt andra hållet. Weng sprang ifrån Ida i uppförsbackarna och drygade ut på flackarna. Vid växling var gapet 35 sekunder, guldet var inte längre avlägset utan borta.

Trodde mer om konkurrenterna

Sedan körde Emma Wikén upp oss till tredje plats, Anna Haag till andra och Charlotte Kalla defilerade i mål. Silver igen. Vår femte, vilket gör att medaljmålet är uppnått med tre lopp kvar.
Jag är glad över medaljen, men förundrad över att motståndet inte var starkare. Jag trodde mer om USA, mer om Finland, och trodde att det skulle behövas ännu starkare insatser av svenskorna.

Haag i gammal OS-form

Skärskådar vi dem får vi:
1. Ida Ingemarsdotter: ett plus.
Åttonde bästa tid, en spya efter målgång, 35 sekunder efter Heidi Weng.
2. Emma Wikén: fyra plus.
Körde upp oss från åttonde till tredje plats. Tiden var underlägsen Justyna Kowalczyks, vilket bara är väntat, men nio sekunder segare än Therese Johaug som ändå hade kassa skidor.
3. Anna Haag: fyra plus.
Taktisk finkörning. La sig enligt plan i rygg på Riitta-Liisa Roponen och väntade in läget. I sprintbacken ryckte hon utan att få lucka, i sista uppförn försökte hon igen och kom loss.
Vinterns bästa insats av Haag. En doft av Vancouver 2010.
4. Charlotte Kalla: tre plus.
Höll jämna steg med Marit Björgen, som i ärlighetens namn semesterkörde hem guldet. Och stannade på upploppet för att hämta en flagga. Kalla hade tredje tid och silvret var aldrig hotat.