Tänk vad mycket kvinnor inte vet när de nyss fått barn.

Till exempel tror många att det är bra att amma färdigt innan de börjar jobba. Så att barnet och lediga pappan (eller motsvarande) inte bara längtar efter mammas tuttar hela dagen.

Men idag läser vi Amningsnytt och inser att det är helt fel tänkt.
Det går att jobba och helamma.
Se bara på skådespelaren som gör lysmasken i Hotell Kantarell i SVT, hon helammar sin son.

Det där med att du måste ta hand om dina patienter/klienter/kunder/elever/gaffeltruck/saker som kommer farande på ett löpande band, det är bara dåliga bortförklaringar för att inte uppfylla din roll som Quinna.

Skola om dig – till lysmask!

Då ska ni se att det bli fart på bröstmjölken.

I våras fick alla som jobbar på Aftonbladet en Iphone. Vi ska inte syssla med reklam här utan kan nöja oss med att konstatera att för många har den inneburit en klart förhöjd livskvalitet. (När vi i god företagsanda skulle fylla i en utvärdering av vårt nya arbetsredskap så vet jag att åtminstone två av varandra oberoende personer skrev ”jag älskar min Iphone” i fritextfältet).

Det är så mycket fiffigt man kan göra med den, så många så kallade applikationer man kan ladda ner och roa sig med och ha nytta av – vädret, trafikinformation, nyheter, tv-tablåer… En kollega har en ”period tracker”, ett litet program som håller reda på mensen helt enkelt. Den räknar ner tills det är dags nästa gång – och markerar dessutom ägglossning och när man är fertil. Som sagt, fiffigt.

Det enda anmärkningsvärda är att kollegan är en man. Det är hans fru som har laddat ner den i hans telefon. Så att han kan ha koll på hennes mens. Listig kvinna, hon har sett till att Iphonen kommer även henne till glädje.

Detta med julhandel. Jag läser siffror. Och chockas av att vi spendar 61,3 miljarder kronor under denna månad.

Privat är jag färdig. Men har lust att köpa lite mer. Till barnen.

Det finns nämligen ingen liten grej för 60 spänn som får mig att ta hoppsasteg av lycka, sjunga och dansa, glömma allt jobbigt i livet, försvinna in i ett rum och förskansa mig där i salig lek i cirka två dagar.

Och detta är vad min dotter gör om man ger henne en pytteliten docka med gummikläder.

Det händer att jag smyglyssnar, det är som en teaterpjäs därinne, och tänker att detta måste vara stunder av lycklig barndom. Och att det är underbart med människor som förmår uppskatta de små tingen i livet.

Därför tycker jag att barnen är värda många små ting.

Å andra sidan skulle jag aldrig hota t ex min man eller bästa vän med stryk om han inte genast, oavsett tid på dygnet, köper mig ett rosa plastschabrak till mina plasthästar. Jag skulle aldrig kasta mig på golvet och vråla:

– Annars kommer jag kalla dig för bajsman resten av mitt liiiiiv!!!!!

Försökte mig på julgodis à la Ernst tidigare i veckan. En liter cornflakes ner i en burk jordnötssmör och lite sirap. Skulle inte tro det! Det gick åt helsefyr och jag sände onda tankar till mina Ernst-loving kollegor.
Tredje advent provar jag ett säkert kort. Köpt pepparkaksdag. Kavlade, stansade, gräddade. Inte gott. Men snyggt va!

Vem är sexigast på sjukhuset?

Nej, det handlar inte om Cityakuten eller Greys Anatomy. Det är en dansk medicinsk tidning som bestämt sig att gå till botten med frågan.
Läkare, sjuksyrror, medicinstudenter och annan vårdpersonal har fått kora sexigaste yrkesgruppen inom vården.

Gynekolog och urolog gissar väl ingen på.
Allmänläkare och obducent går bort.

Men sjuksköterskor, både manliga och kvinnliga, borde väl stå högt i kurs?
Eller hjärtläkaren som sätter hjärtan i brand?

Men icke. Most wanted i sängen är – narkosläkarna!

Hmmm.
Är det tillgången på diverse narkotiska preparat som lockar? Kanske lustgas?
Chansen att få sova gott?
”Do you löööve me – then söööv me.”

Eller så undviker man helt enkelt att leka doktor hemmavid…

Fredagar är generellt bråda dagar på Wendela-redaktionen; veckan ska avslutas, helgen förberedas (vi måste se till att artiklar publiceras då också, även om vi inte är på plats) och så är det alltid bra om vi kastar en tanke eller två in i nästa vecka så vi slipper komma till helt tomma sidor på måndag.

Men vid 15-rycket i dag stannade jobbet upp när ett Luciatåg skred in på redaktionen. Att med fredagstom blick (hjärna?) stå och idissla en lussebulle medan ungdomar sjunger vackert, det är inte det sämsta.

Det var dock inte lika spektakulärt som för några år sen då det kom ett tåg med något yngre personer i, och en liten stjärngosse råkade sätta eld på den andra lilla stjärngossens strut. Den släcktes under kvävda fniss från gossarna själva och ilskna blickar från de kringstående tärnornas – antagligen hade de här tjejerna, som var typ 11-12 år, övat hela hösten och blev skitirriterade när de där två gossarna, max 9 år, stal hela showen.

Jag vet inte hur trendriktigt dagens tåg var men jag anade en stjärngosse-trend: mycket små strutar. Jag hajar det, det är ju nåt milt förnedrande med de där stora pappstrutarna. Och så är ju brandrisken mindre med en mindre strut förstås.

Och om någon undrar: det var en tjej som var lucia.

Hoppas ni får en fin lussehelg!

Satt och suckade vid bordet i fikahörnan. T bara skrattade och berättade festliga skrönor ur sitt journalistliv, F visade sympati.
– Vissa dagar, sa jag.
Det handlade om mejl man får. Som det här – en lindrig variant – från Tommy:

Antingen lever Eva Rusz i total förnekelse och tror faktiskt på sina naiva uttalanden eller så ljuger hon friskt. Vältränade, hälsosamma unga kvinnor ÄR mer attraktiva än slappa och åldrade dito. Vem kan hävda motsatsen?

Suck. Artikeln handlade om att kvinnor dissar sig själva – 36 gånger/dag. Inte om vad som är attraktivt. Och jag tycker som Eva Rusz att ingen ska gå runt och känna sig kass (såvida man inte är massmördare, då kan man gott må dåligt). Vad vill Tommy, att kvinnor SKA gå runt och må dåligt och ogilla sig själva?

Suck.

Men – TADA – sen kom detta:

Hej! Intressant artikel. Jag är 52 år gammal och har haft samma fru i 29 år. För mig är hon den vackraste och sexigaste kvinna som finns. Jag talar om det för henne varje dag.
Jag tror att om vi skall hjälpa dessa kvinnor att må bra,så får vi aldrig tveka att ge en fin kommentar varje dag.
Detta borde du kanske skriva om.Att lära pojkvänner/äkta män att uppskatta sin kvinna som jag gör. Dagligen!
Det är viktigt!
Ha det så bra och en God Jul & Gott Nytt År!
Calle

Morgonens lustighet:
Innan jag svänger ut på stora vägen hinner jag höra att dom har Guillou i studion. Sedan tjoff:

– BANDIT, VI SPELAR VAD VI SJÄLV VILL!!!

Bilradion byter kanal. Men jag byter tillbaka till P3.
Ny sväng.

– Hanging round, downtown by myself…

Vafan? Igen! Byter kanal.

– Jag är väl nån sorts vänsterextremist, kucklar Guillou.

Sväng.

– I smell sex and candy here…

Mäh! Slår jag knät i den där knappen på sidan om ratten när jag svänger eller…?
Tillbaka:

– Det finns även bra saker med överklassen som att man alltid går efter en dam genom en dörr, aldrig har bruna skor efter klockan 18…

Sväng.

– Yeah mama this surely is a dream….

Yeah, mama. Detta kan man faktiskt också lyssna på. Och nu är det bara raka vägen. Yiha! 

Idag vaccineras Aftonbladarna mot svinis. Mottagningen på jobbet öppnade klockan 14, bilden är tagen 14.01. Till vänster ser ni hur glad Helena är över att få säkra sin svinis-fria status inför den stora födelsedagen nästa vecka.

Ähum, nu börjar jag undra. Över detta med slump och sannolikhet och sånt.
Idag frågar vi om ni funderar över vilka färger barnens leksaker har.
Cirka 22 procent försöker variera, cirka 24 procent köper det de vill ha.

Men 53 procent svarar nej.

Alltså över hälften tänker inte på vilken färg leksakerna har. (Eller är färgblinda.)

Då är det väl en fantastisk slump av de flesta flickrum jag varit inne skimrar av rosatoner. Och pojkrummen av svart, blått, grönt, metallic, swosh swosh swosh.