Och en VM-målvakt.
Det känns så efter den första matchen för Tre Kronor den här säsongen och trots 0-2 mot Ryssland tyckte jag det såg riktigt bra ut med tanke på tiden på säsongen.
Ryssarna ligger ju mycket längre fram i sina förberedelser, där KHL startar redan den 4 september. Dessutom hade de hemmaplan och ett fullsatt Ice Palace i St Petersburg i ryggen.
Och fram till Jevgenij Kuznetsovs 1-0 drygt åtta minuter in i tredje perioden, stod matchen och vägde.
Och jag gillade det jag såg.
Framförallt den nya kedjan med Linus Klasen, David Ullström och Dick Axelsson. En mer försiktig coach hade förmodligen aldrig våga sätta ihop en sådan kedja, men Pär Mårts vågar verkligen ta ut svängarna.
Och de här tre visade direkt att kemin fanns där från början.
Sveriges klart bästa kedja och jag hoppas de fortsätter så. Då lär de spela ihop i VM i vitryska Minsk fram mot vårkanten.
• • •
Och så Henrik Karlsson i målet.
Jag ser redan honom som svensk förstemålvakt i Tre Kronor – utom i OS då, förstås, när alla NHL-målvakter är tillgängliga.
Men Henrik gjorde en kanonmatch, även om han såg lite otät ut vid närmsta stolpen när Kuznetsov gjorde 1-0 ur snäv vinkel.
Men den pucken tog på Johan Franssons klubba och tog en bana som jag tror överraskade Karlsson.
Ändå var han väldigt självkritisk efteråt och sågade sig själv. Han tyckte absolut att han skulle tagit den pucken ändå.
Det är helt rätt inställning.
Det är ingen överdrift att kalla Henrik Karlsson för en jätte i målet – han är 198 cm lång och väger 98 kilo.
Jag hade nästan glömt bort honom.
Här hemma hann han knappt spela i elitserien innan han försvann till Nordamerika. Först sju elitseriematcher i SSK, utlånad från allsvenska Malmö.
Och sedan en säsong i Färjestad 2009-10.
Nu är han tillbaka i SHL efter några säsonger i Calgary och Chicago, där han aldrig riktigt lyckades ta en ordinarie plats.
Nu valde han Skellefteå.
Det gör dem knappast till mindre guldfavoriter än de redan var.