TINGSRYD. Det blir en femte och avgörande match mellan Tingsryd och AIK och jag känner mig nästan tacksam för det.
Det här är kamp, det här är vilja, det här är play off-hockey när den är som bäst.
Det har varit så jämnt mellan de här två lagen, att det är logiskt att allt avgörs på mållinjen.
Men det är fördel AIK.
De har en sjätte utespelare på läktarna på Hovet på onsdag.
Det är den lilla fördel jag tror kommer att väga över till sist i en matchserie där lagen vunnit båda sina matcher hemma, där det står 2-2 efter fyra spelade matcher och 7-7 i gjorda mål.
Men det blev en märklig match här nere i Nelson Garden Arena.
Här kan vi tala om chockstart då AIK drog på sig en utvisning redan efter fyra (4!) sekunder och sedan låg under med 0-1 efter bara 22.
Och innan en minut hade gått skickade Emil Forslund in även 2-0.
Det var en puck som AIK-målvakten Gustaf Lindvall borde ha tagit. Det tyckte även tränaren Roger Melin som bytte ut honom redan efter 54 sekunder. Snabbaste målvaktsbytet genom tiderna började jag söka efter på Google och det visade sig snabbt att det inte var det här.
Så sent som på annandag jul bytte Timrås tränare Roger Forsberg ut sin målvakt Johan Mattsson efter 49 sekunder.
Mot samma Tingsryd och i samma Nelson Garden Arena och i samma läge – efter två blixtsnabba mål.
Det måste i alla fall vara något sorts världsrekord, att två målvakter bytts ut i första minuten mot samma lag och i samma arena inom loppet av drygt två månader.
Men efter Tingsryds 2-0 sjönk laget ner och spelade på resultatet.
AIK fick härja som de ville och innan första perioden var över hade de kvitterat till 2-2 och vunnit skotten med 16-6.
Nu avgjorde Markus Persson drygt sex minuter in i andra perioden i en match som avslutades med en våldsam dramatik.
Roger Melin, jag har alltid gillat hans sätt att coacha, tog ut Robin Rahm ur målet med nästan tre minuter kvar.
Resten av matchen jagade AIK ett kvitteringsmål.
Det var nära flera gånger men Tingsryds målvakt Johannes Jönsson klev fram och spelade sin bästa hockey.
• • •
Jag har sagt det tidigare.
Båda de här lagen är värda att gå vidare.
Jag har sällan sett en sådan kamp mellan två lag som båda redan skrällt så mycket redan i grundserien.
De vill fortsätta skrälla.
Jag vill helst inte se en förlorare, men på onsdag på Hovet är det ofrånkomligt.
Men jag har sällan sett fram emot en match fem som den här gången.

Timrå åker till Leksand och fortsätter att skrälla i slutspelsserien.
Eller skrälla är nästan för klent uttryck efter deras 4-0 i Tegera Arena.
Det är naturligtvis en superskräll.
Och för Leksand förvandlades vad som skulle varit en festkväll till en mardröm.
Leksand har gått på många smällar den här säsongen, men det här var nog den värsta.
De hade bjudits på en andra chans efter förlusten i premiären mot Oskarshamn.
Av just Timrå, som slog Oskarshamn hemma med 4-3 i torsdags.
Leksand tog den inte.
Nu är läget nattsvart.
Det är tre poäng upp till Mora, två till Oskarshamn och en till Timrå med sex poäng kvar att spela om.
Dessutom försvann hela den positiva målskillnaden efter förlusten mot Timrå, vilket kan motsvara ytterligare en poäng i slutändan.
Visst kan det fortfarande gå.
Allt hopp är inte ute. Dessutom avslutas slutspelsserien med ett direkt daladerby mellan Leksand och Mora.
• • •
Däremot är Timrå värda en stående ovation.
Jättedödaren som skickade Västerås till konkursens brant, när de snodde den sista platsen i slutspelsserien i sista omgången.
Och vad säger man om Jonathan Dahlén?
Juniorlandslagsmannen hade redan fått sitt genombrott, men har växt till målkung i slutspelsserien. Två mål mot Oskarshamn senast och två nya mot Leksand.
Nu möter de Mora borta i nästa omgång
• • •
Det här måste svida för alla leksingar.
Speciellt då Oskarshamn och Mora spelade 1-1 vid full tid.
Tre poäng mot Timrå och Leksand hade varit i serietopp.
• • •
Mora är det lag som imponerat mest.
Tre raka segrar och i serieledning utan att ha haft en enda bonuspoäng med sig in i serien.
Det är starkt.
Men Mora har ett tufft program kvar med Timrå hemma på tisdag och Leksand borta på torsdag.
Men i nuläget är de favoriter.
Att slå Oskarshamn borta är imponerande, även om det var efter straffar.

AIK vinner mot Tingsryd med 2-1 och de här har blivit det hockeykrig jag alltid trodde det skulle bli.
En sådan där matchserie där man inte vill se någon förlorare.
Nykomlingen Tingsryd som krigar i varje byte.
Och utdömda AIK som rest sig från de döda och är på väg mot SHL-kval igen.
Det här var ju HockeyAllsvenskans två största knallar, tillsammans med de negativa överraskningarna Västerås och Björklöven
Jag minns HockeyAllsvenskans upptaktsträff då alla tränare och ett gäng experter tippade vilket lag som skulle vinna till slut.
Så här föll rösterna:
Västerås 10, Björklöven 7, Leksand 5, BIK Karlskoga 2. Asplöven 1, Almtuna 1 och AIK 1.
Tingsryd fick alltså inte en enda röst, AIK en.
Nu gör de här två nderlagstippade lagen upp i en final som har bjudit på enorm dramatik.
Inte minst i den här tredje matchen på Hovet.
Det var grinigt, jämnt, matchstraff, tufft och tätt.
En match där ett enda misstag av backjätten Drew Paris avgjorde matchen, då han skänkte bort pucken till AIK:s Emil Lundberg i power play.
Jag tyckte nästan synd om kanadensaren, som varit Tingsryds bästa back i vinter.
Han var helt oattackerad i AIK:s zon då pucken bara stack ifrån honom på den nyspolade isen i början av tredje perioden.
I spel fem mot tre dessutom.
Några sekunder senare var den här matchen avgjord.
Det visste ingen då och slutet blev en rysare för hemmapubliken på Hovet när smålänningarna jagade en kvittering i spel sex mot fem slutminuterna.
Nu leder favoriterna AIK med 2-1 i matcher och kan avgöra i Nelson Garden Arena på måndag.
Men jag skulle inte ta ut något i förskott om jag vore AIK:are.
Hemmaplan har betytt allt i de här tre första matcherna och Tingsryd är ett lag som aldrig viker ner sig.
Själv sätter jag mig i bilen på måndag och kör mot de småländska skogarna.
Jag ville inte missa upplösningen på det här dramat.
Inte för allt smör i Småland.
• • •
Sedan är det ju en smärre skandal att inte de här matcherna har två huvuddomarna.
Hur tänker förbundet?

Fem lag är klara för kvartsfinal efter Färjestads 2-1 hemma mot Brynäs.
Nu får Växjö och Djurgården slåss om den sjätte och sista platsen till en direkt kvartsfinal i absolut sista omgången på tisdag.
Sedan börjar jakten på SM-guldet 2016.
Men oddsen för att något lag utanför topp fyra ska vinna är låga.
Överraskande låga.
På de 22 senaste säsongerna har det bara hänt två gånger att ett lag utanför topp fyra gått hela vägen.
Och tolv gånger av dessa 22 har grundseriens etta även tagit SM-guld.
I år är det Skellefteå som jag ser som storfavoriter till SM-guldet.
De vann serien även i fjol, men då tippade jag trean Växjö som guldvinnare, vilket de också blev till slut.
Men den här gången hittar jag ingen värdig utmanare.
Ingen som kan stoppa dem.
Jag skulle bli förvånad om inte Skellefteå tar sitt tredje SM-guld på fyra år.
Jag tror också att utmanarna också finns närmast bakom i tabellen.
Men jag håller det lag som kommer trea i tabellen som en större favorit att ta sig till SM-final, än tvåan Frölunda.
Göteborgarna som haft en vacklande form hela 2016, även om de slog Växjö hemma med 3-1.
Men tredjeplatsen är viktig, eftersom det gör att laget som hamnar där slipper Skellefteå i en semifinal.
Fråga Linköping som mött Skellefteå i SM-semi tre år i rad och fått stryk varje gång.
Östgötarna som är fyra just nu och riskerar samma sak igen, om de inte passerar Luleå i sista omgången. Det skiljer en enda poäng mellan lagen. Här ska jag väl påpeka att Färjestad fortfarande har en liten chans att bli trea, efter att ha vänt och vunnit hemma mot Brynäs.
Samma strid gäller den sjätte och sista kvartsfinalplatsen. Där är Växjö en poäng före Djurgården.
Högintressant avslutning, alltså, där Växjö-Luleå kan avgöra ödet för något av lagen.
• • •
Något av lagen 1-4 i grundserien har alltså vunnit SM-guld tjugo av de 22 senaste säsongerna.
Det motsvarar 91 procent av gångerna.
Ska något lag ha en chans att bryta den den trenden så faller mitt val på Växjö.
Jag vet att jag inte är ensam om att varna för smålänningarna, som hade sex raka segrar inför dagens förlust mot Frölunda (1-3).
En match som blev en enda lång Växjö-press i tredje perioden där Robert Rosén & Co vann skotten med 17-1.
Växjö som värvade två klasspelare i finländarna Ville Leino och Sakari Salminen just innan transferfönstret stängde.
De har alla ingredienser för att skrälla i ett slutspel och det är inget hiskeligt avstånd till den tredjeplats de slutade på när de tog SM-guld i fjol.
Vi får se om det var ett nytt genidrag av sportchefen Henrik Evertsson.
• • •
Med en omgång kvar är inga PlayIn-matcher eller kvartsfinaler klara.
Det ger naturligtvis extra krydda åt den sista och 52:a omgången på tisdag.
Och det kan faktiskt bli så att formsvaga Brynäs hamnar tia till sist.
Vem hade trott det när vi ringde in 2016?

Timrå räddar spänningen i slutspelsserien när de slår Oskarshamn hemma med 4-3.
Tredje trepoängaren hemma av tre möjliga mot smålänningarna den här säsongen.
Och jäklar vad det svänger snabbt i den här enkelserien.
Plötsligt är Mora i topp – skuggade av Oskarshamn och Leksand.
Jag såg Leksand krossa BIK Karlskoga med 5-1 och jag måste beundra tränaren Perra Johnsson som väckte liv i laget efter den tunga öppningsförlusten mot Oskarshamn.
Han står inte med armarna i kors direkt och kastade om i varenda femma.
Nu var det ett helt annat Leksand än det jag såg i Oskarshamn i onsdags.
Ett lag med självförtroende, ett lag som bestämt sig för att vinna.
Jag blir alltid lika förvånad när ett lag byter ansikte så snabbt från en match till en annan.
I onsdags kändes det som tåget gick och att Leksand stod kvar på perrongen.
Nu har de klivit på igen.
Jag kan ju inte komma ifrån att det vore en höjdare att få se Leksand-Modo i ett SHL-kval som startar den 20 mars.
Men då ska allt falla på plats och Leksand måste vinna de fyra matcher de har kvar – och samtidigt hoppas att Oskarshamn tappar fler poäng.
Visserligen leder Mora serien efter 3-1 hemma mot Almtuna, men slutspelsserien avslutas med ett daladerby i sista omgången som kan bli helt avgörande för vilket lag som tar hem seriesegern.
Då har Leksand hemmaplan mot de nya serieledarna Mora, så där har Leksand allt i egna händer om de fortsätter att vinna.
Och allt pekar väl på att de tar ett kliv till på söndag, då de möter Timrå hemma samtidigt som det är ”seriefinal” mellan Oskarshamn och Mora.
Det blir garanterat nya omkastningar i alla fall.
• • •
Jag hoppas att Perra Johnsson blir kvar som tränare i Leksand, oavsett hur säsongen slutar. Det är tydligen upp till honom själv. Men det vore kul att se vad han kan åstadkomma över en hel säsong. Speciellt efter vinterns inhopp som tog Leksand från sistaplatsen till ett lag som slåss om att få kvala till SHL.
• • •
Starkt av Timrå att slå favoriterna Oskarshamn.
Och stor matchhjälte blev Jonathan Dahlén, 18-åringen som fått sitt stora genombrott i vinter.
Och oftast med pappa Ulf Dahlén på läktaren.
Jag kan se vissa likheter, speciellt i skridskoåkningen där Jonathan kör med samma Charlie Chaplin-stil på små ytor, då skridskorna pekar rakt ut åt var sitt håll.
Nu gjorde han både 1-0 och viktiga 4-2, som också blev matchavgörande i en match som slutade 4-3.
• • •
Det enda lag som redan går att räkna bort är BIK Karlskoga.
Klubben som alltid är nära, men aldrig når ända fram.
Det har visserligen bara fem poäng upp till serieettan Mora, men de har fem lag att passera på vägen dit.
Det är omöjligt på bara tre matcher.

AIK vänder och vinner mot Tingsryd med 3-0 på Hovet.
Men jag sitter och undrar om det finns några spelare kvar om det bli en match fem.
Tre man fick kliva av den här matchen och det var en mardröm att se Patrik Nilsson åka in i dörren till det öppna utvisningsbåset.
Det tog tvärstopp.
De minnesbilder som snurrade i skallen var när Magnus Arvedson åkte in i plexiglaskanten i en match mot Philadelphia 2000.
Han fick ett hål på tunntarmen och var nära att dö.
Han fick operaras akut på ett sjukhus i Philadelphia när skadan upptäcktes och det räddade hans liv.
Jag hoppas det gick bättre för Patrik Nilsson, men när han leddes av isen såg det ut som han inte kommer att spela mer i den här allsvenska finalen.
Då hade AIK:s back Jacob Spångberg redan tvingats kliva av och Tingsryds Hannes Johansson hade också fått ledas ut, till synes helt groggy. Han kom däremot tillbaka i tredje perioden.
Men det här är ett krig som redan skördat sina offer och jag har en känsla av att det kommer att fortsätta i samma stil.
AIK reste sig i alla fall när det behövdes som mest.
Att slå Tingsryd med 3-0 är känns som rena målfesten. Det var AIK:s första seger vid full tid mot smålänningarna den här säsongen.
Men de måste vinna igen på lördag om det inte ska tvingas åka till Tingsryd på måndag med 1-2 i baken.
Det här känns fortfarande öppet.
Jag tyckte att AIK var favoriter från start och det tycker jag fortfarande.
De har mer fart och mer spets.
Och de har ett sparkapital av höstens spelare Malte Strömwall som är inne i en målsvacka just nu
I andra perioden åkte han sig till ett friläge efter tio minuter, men de avgörande dragningarna går inte hem lika lätt som det gjorde i höstas.
I den sagolika målform han hade då gjorde han mål på allt.
Nu vägrar pucken gå in, som i tredje perioden då han hade ett skott i stolpens utsida.
Det går veckor mellan målen jämfört med i höstas.
Men får han tillbaka de sista procenten självförtroende kan han bli en avgörande faktor.
• • •
På lördag börjar den här allsvenska finalen på riktigt.
Det är 1-1 i matcher och bäst av tre nu.
Jag tror att det lag som vinner på lördag kan skriva in sju matcher mot Karlskrona i kalendern.
• • •
Jag räknar absolut inte bort Tingsryd.
De är trygga, stabila och gör aldrig en dålig match.
Det var länge sedan jag såg ett lag som var så trygga i sitt spel. I alla fall på den här nivån.
Tränaren Magnus Sundquist har gjort ett jättejobb och fått ett genombrott i Sverige efter alla sina år i Danmark och Norge.
Dessutom:
En klack som sätter upp en stor banderoll där de kallar sig själva ”En jävla massa bönder” – den måste man bara älska.

Vad vore World Cup utan sponsring av nya tröjor?
Nu har Adidas/Reebok tagit fram ytterligare en ny variant för alla lagen i World Cup.
Här är den svenska:

Snygg? Den ser väl ut som vilken Tre Kronor tröja som helst. Lite mera lull-lull i detaljerna bara. Och nummer 16 som lagkapten? Är det ett dolt budskap? Jag hittar ingen nummer 16 i det svenska laget.
Men den mest intetsägande tröjan är den för Team Europa:

Hur tänkte man här? Vad är budskapet? Jag hade hellre sett en EU-flagga på bröstet.
Däremot fastnade jag lite för ungtupparna i Team North Americas tröja:

Nu är jag svag för svart och orange. Rent estetiskt tilltalar den mig. Snygg färgsättning Men det finns inget riktigt budskap i den.

Kanada presenterade sina 16 World Cup-spelare och jag måste säga att jag kvävde en gäspning.
Inte en enda överraskning.
Det var som att lägga kalkerpapper på truppen i OS i Sotji.
Inte ett enda nytt, spännande namn.
Nu är ju coachen Mike Babcock inte känd för något större nytänk utan litar till sina gamla bundsförvanter.
Samtidigt har väl arrangerande NHL och NHLPA skjutit sig lite i foten när de skapat ett nytt U23-lag, där alla de unga talangerna tvingats in i samma fålla.
Därför får vi inte se spelare som Connor ”The Next One” McDavid i Kanadas lag eller Jack Eichel i det amerikanska.
Det känns lite trist att packa ihop de största talangerna från Kanada och USA i ett lag som känns konstgjort och inte hör hemma i den här typen av turnering.
De hade passat bättre som krydda i sina egna landslag.
Nu blev det kanadensiska laget lika förutsägbart som det svenska.
Bra, stabilt, rutinerat – men ganska intetsägande.
Då ser USA roligare ut. Dessutom har de World Cups största artist och världens bästa hockeyspelare just nu i truppen. I alla fall som jag ser det. Patrick Kane.
• • •
Många kanadensiska journalister reagerade på att backen John Klingberg inte kom med i första svenska truppen till World Cup.
Mest för att han är trea i backarnas poängliga.
Men när Kanada presenterade sin trupp fanns ingen av de fem kanadensiska backar som gjort flest poäng i NHL i vinter med i truppen.
Inte ens tvåan Brent Burns som spräcker det svenska blocket som tvåa mellan Erik Karlsson och John Klingberg.
Vad jag sett är det ingen kanadensisk journalist som reagerat nämnvärt över det.
Nu valde Kanada att bara ta ut fyra backar i sin första trupp, så de har tre platser kvar att fylla.
Men ändå.
Och det är inte menat som kritik mot Klingberg som spelartyp. Han hade varit given i min trupp. Där har talangerna alltid en plats.
• • •
Ett annat nytt inslag i World Cup är Team Europa. Det kan jag leva med eftersom det är enda chansen att få se Mats Zuccarello i World Cup.
Det laget ser intressant ut, men går det att få rätta hjärtat i ett lag med så många olika nationer representerade?
Det återstår att se.

OSKARSHAMN. Det kändes i alla fall så den här kvällen i Oskarshamn, då leksingarna var chanslösa i den så viktiga öppningsmatchen i slutspelsserien.
Och då menar jag chanslösa.
Oskarshamn vann matchen med 4-2 och skotten med 34-25.
Det var inget snack.
Leksingarna hängde med i en period, men sedan tog Oskarshamn över fullständigt.
Och det är Småland som regerar bland de allsvenska lagen.
Tingsryd slog AIK med 3-0 i går, Oskarshamn vann mot Leksand idag.
De gamla storlagen har fått åka hem från Småland som förlorare.
Leksand var något bättre i den första perioden som slutade 1-1.
Då trodde jag de skulle ta hem det här, precis som jag trodde från början.
Men i den andra var det Oskarshamn som skapade nästan allt. Jag hade inte protesterat om de varit i ledning med 2-1 eller 3-1 efter de tjugo minuterna. De vann skotten med 15-8 och det var Leksand norske målvakt Henrik Haukeland som räddade leksingarna i det läget av matchen.
Men utdelningen kom i den tredje, då Oskarshamn gjorde tre raka mål mot ett leksandsförsvar som var som bortblåst. Tre gånger fick Oskarshamnsspelare stå helt rena framför Haukeland.
Slutspelsserien är ju en infernalisk uppfinning med fem matcher på nio dagar.
Bland de sex lagen är fem förlorare när den dryga veckan är över.
Det är oerhört små marginaler i en enkelserie. En snedstuds kan avgöra allt. En felpass kan få förödande konsekvenser.
Men Leksand har inget att skylla på den här kvällen.
De har plötsligt en väldig uppförsbacke att besegra om inte säsongen ska ta slut nästa torsdag.
De är fyra poäng bakom Oskarshamn och en bakom Almtuna och Mora.
Nej, jag tror att tåget redan har gått.
Det blir inte Återtåg den här gången heller.

När jag ser de första trupperna till World Cup blir jag påmind om vilken ruskig klass den här turneringen håller.
Och att Finland var i final senast den spelades 2004.
Då avgjordes finalen i Air Canada Center i Toronto, precis som den kommer att göra i höst.
Finland var det bättre laget den gången, trots 2-3 i finalen mot Kanada.
Finländarna är alltid bra i den här typen av turneringar, men de hade ett storlag den gången. En stark generation som spelade OS-final mot Sverige ett och halvt år senare och föll med samma siffror.
Vi talar mycket om Henrik Lundqvist i Sverige, men bakom honom är det tunt.
Finland kan gödsla med världsmålvakter och uttagna Tuukka Rask och Pekka Rinne kan stänga ner vilken utmanare som helst.
Däremot känns inte backsidan lika stark som under storhetsåren.
Men Finland går aldrig att räkna bort i den här typen av turneringar. Det passar dem på något vis.
• • •
Ryssland presenterade bara NHL-spelare i sin grundtrupp.
Jag förstår det.
Jag är fortfarande inte säker på att KHL kommer att släppa iväg sina största stjärnor. De som ska vara med i World Cup kommer att vara borta en dryg månad från sina klubblag.
Förbundskaptenen Oleg Znarok kan få problem i så fall.
På målvaktssidan och framåt är det inga problem.
Men det finns bara tio ryska backar i NHL och de är inte vassaste knivarna i lådan.
Nu tog han bara ut tre backar bland sina första sexton spelare och jag förstår det.
Nej, där kan ryssarna få ett stort problem.
Å andra sidan vet man aldrig med ryssar i den här typen av turneringar.
Linjen mellan succé och fiasko är alltid lövtunn.
• • •
Resten av trupperna kommer senare under onsdagen.
Men jag har redan blivit påmind om vilken ruskig klass det kommer att bli på den här turneringen.