Punken är ju så mångfacetterad. Det är svårt att överhuvudtaget skriva något om det. I sann postmodern anda så har allt redan sagts om denna en gång så upprörande genre.

En ofta använd förklaring av punken är ju att den var så demokratisk. Alla kunde. Till skillnad från dåtidens progressiva rockband eller discolåtarna på topplistorna. Men då snackar vi 1970-tal. Under följande årtionde och framåt så blev det ju minst lika komplicerat att spela punkrock som symfonisk eller annan tekniskt utvecklad rockmusik. Tänk bara på band som Gang Of Four som är så typiska för new-wave, eller Pretenders pophybrid eller Gorilla Biscuits helnyktra Washington-hardcore. Punken har så många olika sidor. Vad som binder ihop dessa är rötter och känsla. En känsla som är svår att definiera. Det är liksom bara punk.

I den här listan finns alla dessa sidor representerade. Olika länder och årtal likaså. En sak är klar; Det som binder dessa låtar till varandra är att dom är väldigt bra. Kan vi inte bara lämna det där?

Fredrik Zmuda – WiMP Sverige