Det är fredag och vad passar bättre än att fira in helgen med lite ny och fräsch musik?! Har ni något större att celebrera föreslår jag att ni kollar in Karins party/kalas/kärnvapen-lista i inlägget här nedanför och för er andra kommer här lite tips på vad vi tycker är absolut bäst just nu!

Karin Mobergs favoriter:

Sebastian Wijk – ”Under a Hole (Into the Light) (Adam Rickfors Remix Radio Edit)”
Nora tipsade om det här, så förlåt om jag snor en av de absolut bästa från dig nu, men fy fan vad bra det här är! Indie och house i ett. Där här smälter både mitt dj- och ”sitta hemma och mysa med en kopp te”-hjärta samtidigt.

Nadia Nair – ”Bon voyage”
Den 24-åriga göteborgsexilen Nadia Nair är Sveriges senaste popdiamant. Bon Voyage är debutsingeln som bjuder på en unik röst med hundraprocentig igenkänningsfaktor! Lägg dessutom till en härlig blandning av genrer som beskrivs som ”voodoo music” och ni förstår att ni har ett vinnande koncept. Ni kan se Nadia på WiMP Live Sessions på onsdag om ni är i Stockholm, läs mer här.

Ansiktet – ”Låtsas som inget hänt”
Nej, man ska inte romantisera det här med otrohet, men när Ansiktet (Erik Nordström från Lilla Sällskapet och Herbert Munkhammar från Afasi & Filthy och Maskinen) säger åt mig att låtsas som inget hänt med sammetslena röster är jag beredd att sopa vad som helst under mattan. 

The Knife – ”A Tooth For An Eye”
Discobelle beskrev det passande nog som ”konstig dansmusik som på något sätt lyckas ha pop-appeal”. Med andra singeln från nya plattan känner jag att The Knife kommer leverera (jag ska erkänna att jag var lite orolig när jag hörde första singeln Full of Fire. Man blir knäpp och vill dansa på samma gång, det är väl ett bra omdöme? 

Devendra Banhart – ”Never Seen Such Good Things”
När jag behöver uppmuntran brukar Devendra Banharts superglada I Feel Just Like A Child var låten som gör jobbet. Den har i princip spelat sönder mina lurar faktiskt. Nya skivan Mala bjuder inte alls på lite glada och lekfulla låtar som den, utan är mycket mer melankolisk. Men jag gillar det ändå. 

Nora Lindkvists favoriter:

Deptford Goth – ”Guts No Glory”
Namnet till trots gör inte Daniel Woolhouse musik som på något sätt kan liknas vid goth. I stället är detta indie-electronica när den är som skönast, skörast och vackrast. ”Guts No Glory” från nya albumet ”Life After Defo” är en av de bästa låtarna jag hört på mycket mycket länge. När Woolhouse sjunger ”will you sing a song now, to deal with death?” kommer plötsligt livet väldigt nära.

Håkan Hellström – ”Det kommer aldrig va över för mig”
Okej, det här är inte direkt någon uppstickare, men det vore skamligt att inte nämna allas vår Håkan. En av årets mest hajpade releaser, och visst överraskade han många av oss med sin postpunkiga och oväntat mörka singel. Själv gillar jag ju det här mycket mer än mysiga Taube-Håkan, och hoppas på ett album i samma stil.

Gerilja – ”Animals”
Vem visste att blandningen av analoga synthar, cowbell, orglar och rocktrummor skulle kunna vara så lyckad? Deras musik har kallats för psycho-disco-rock och det är en ganska bra beskrivning på den norska trion i Gerilja. Med ”Animals” bjuder bandet på en hård och svängig debutsingel, som i alla fall lyfter min fighting spirit till max.

Here Is Your Temple – ”So High”
Det är något med den drivande, distade basen och Emily McWilliams släpiga, hesa röst i ”So High” som gör mig helt kär. Here Is Your Temple är definitivt ett av de mest intressanta nya svenska banden just nu. Lyssna lyssna!

Ken Ring (feat. Stina Wäppling) – Aldrig Ensam
Jag är en inbiten Västerortsbo. Jag älskar allt som Stina Wäppling rör vid (har ni inte lyssnat in er på supergruppen NONONO, där Stina också sjunger, måste ni göra det NUUU!) Självklart älskar jag Ken Rings vackra godnattvisa-liknande singel.