När telefonen ringer sitter jag försjunken i ett YouTube-klipp där Amanda Jenssen sjunger ”Another Christmas”. Då satt hon i en röd sammetsfotölj med Pär Wiksten vid sin sida. Nu när jag pratar med henne så sitter hon på Hotell Lydmar. Det här är den sista intervjun hon gör för dagen och efteråt ska hon tillbaka till sin lägenhet för att skriva klart en låt och sedan äta middag med sin bror.

Idag bor Amanda i Köpenhamn och slipper nu känna av den mediala uppmärksamhet som kretsar kring artisterna som medverkar i Så Mycket Bättre. Sedan den femte säsongen av Så Mycket Bättre hade premiär i slutet av oktober har blixtarna riktats mot henne. Hennes tolkningar har tagits emot med öppna armar och både fans och musikskribenter har hyllat sångerskan. Själv säger hon att det är omöjligt att vara med i programmet och tänka på hur tittarna kommer reagera eftersom det var så längesen det spelades in.

”Om jag hade fokuserat på vilka förväntningar människor har på mig så hade jag blivit galen. Det var så längesen jag spelade in låtarna och programmet och jag kan inte påverka det nu. Det är som det är.”

Amanda var en av de första att tacka ja till TV4-programmet. Hon beslöt sig för att göra detta eftersom det passade bra tidsmässigt och hon hade energin för att kunna gå in i arbetet med både hjärta och själ. Artisten berättar att nyfikenheten fanns och hon kände att det var ett äventyr som både passade privat och jobbmässigt.

Jag frågar henne om det var svårt att förbereda sig och hon svarar att det är svårt att föreställa sig på vad man faktiskt tackat ja till. Förutom nyhetsvärdet som kommer flera månader efter att det hänt så är det svårt att planera inför inspelningen.

”Det var ganska svårt för man vet att det kommer förmodligen bli det mest intensiva en varit med om och en ganska galen grej. Det var ständigt nya intryck, härliga människor, möten och situationer. Jag visste att perioden skulle vara intensiv och att tempot skulle vara högt med lite sömn. Jag hade tid på mig att förbereda mig men jag kunde aldrig förstå exakt hur det skulle vara.”

Amanda jämför det som ett kollo för vuxna med olika varelser som får välja exakt hur deras dag ska vara. Dessutom berättar hon att även om det var en stor produktion med många inblandade och ett fullspäckat schema så var det inte svårt att vara sig själv.

”Jag kan tänka mig att många tycker att det är väldigt mycket tårar, jag har också tänkt så och undrat om det står med i kontraktet att en bör vara extra känslig, haha. Jag kan berätta att så fort jag kom till inspelningsplatsen så var det som att känslorna satte sig på utsidan och det gick inte att lägga på något filter. Jag får helt enkelt acceptera att jag är väldigt känslosam.”

Hon berättar att hennes musik inspireras av dramatiska och filmiska scener. Oftast handlar det mer om att få fram en känsla än en speciell melodi. Som exempel på detta berättar Amandas om hur hon kom på sin senaste tolkning ”When We Dig For Gold In The Usa” under en tågresa till Köpenhamn.

”Jag gillar min Orup-tolkning väldigt mycket. Jag minns att jag hade ett problem med att bestämma vilken av hans låtar jag skulle jobba med för de är alla så himla mycket Orup. Men så kom jag att tänka på melodin i ”När Vi Gräver Guld I Usa”. Det var som om det bara sa PANG och så hade jag hela visionen klar i mitt huvud. Jag visste precis då hur låten skulle bli som sedan förverkligades. Det var mäktigt.”

Varje vecka släpper Amanda Jenssen en avskalad version av den låt hon framfört i Så Mycket Bättre. Här nedan ser du hennes senaste tolkning.

Så Mycket Bättre, Pluras Kök och Jills Veranda. Ja, det senaste året har det har mer eller mindre varit omöjligt att inte ta del av Titiyos liv. Tidigare har den svenska sångerskan varit ganska skygg och hållt sig borta från media, men den senaste tiden har hon känt sig både redo och sugen på att få mer uppmärksamhet. Samtidigt som karriären nu går spikrakt uppåt så släpper hon musik på svenska, något hon tidigare fått förfrågan om att göra men inte vågat testa. Igår släpptes första singeln ”Drottningen är tillbaka” och när vi ringer upp Titiyo hörs det tydligt att hon är lycklig.

Hur mår du – du låter väldigt glad?

– Jag är väldigt glad! Livet leker just nu. Det känns så jäkla kul att släppa den här låten och skivan – min första svenska skiva och den blir så bra! Men det är så svårt för det finns också en risk att det inte blir bra, men jag har ändå hittat fram till något som känns bra för mig.

Hur kommer det sig att du gör ett album på svenska?

– Det var lite av ett momentum – jag upptäckte mig själv på svenska i och med min medverkan i ”Så Mycket Bättre”. Jag har fått frågan förut om att göra på svenska men har inte varit säker på om det är något för mig. I och med programmet så fick jag ett bevis på att jag klarar det där samtidigt som jag kan fortsätta vara Titiyo. Jag tog beslutet så sent som i oktober och har jobbat med det här projektet hela vintern tillsammans med Martin Sakarias och Dante.

Det samarbetet känns både otippat och kul. Hur kommer det sig att ni började jobba ihop?

– Jag headhuntade Lorentz & Sakarias för jag tycker dem är så fantastiskt bra och jag kunde se mig själv tillsammans med dem. Dagen efter ringde Martin upp mig och sa ”Ja, men vi kör. Jag känner mig superpeppad”. Sedan var det han som tog med sig Dante, för de har jobbat tillsammans tidigare, som också är en central och viktig del av mitt svenska projekt.

Kan du berätta om den nya singeln ”Drottningen är tillbaka”? Handlar den om dig?

– Först och främst handlar den om Stockholm men just titeln handlar om alla drottningar som delar på en härlig tron. Jag känner att om jag hade varit rappare kanske jag hade sagt att titeln handlar om mig själv, vilket den delvis gör, men det är så många drottningar som tar sin plats just nu; Sabina Ddumba, Seinabo Sey, Mapei, min syrra Neneh Cherry är bara några av alla drottningar! Jag tycker också att det är grymt med F!s framtågande eftersom det öppnar upp en skön feministisk acceptans. Men sen måste jag också säga att vår drottning Silvia har en självklar plats på tronen. För att summera det hela så handlar den här titeln om en ganska tung plattform med tunga kvinnor.

Känner du att den här singeln är representativ för resten av albumet?

– Ja, men det är den faktiskt! Den sitter bra ihop med resten av albumet, både vad gäller melodier och texter. Jag har skrivit mycket om Solna och Stockholm, och sjunger om mina platser i min stad. Det är första gången som jag kan sjunga om det jag är, inte bara vad gäller känslor utan också praktiskt så som vilka delar jag rör mig i och där jag kommer ifrån.

Tror du att lyssnaren kommer lära känna dig bättre?

– Absolut, det tycker jag. Hela förra året handlade mycket om det och den här skivan ger oss en chans att lära känna varandra bättre.

Det känns som man har sett dig överallt! Var du beredd på den mediauppmärksamhet du skulle få efter att ha varit med i ”Så Mycket Bättre” och ”Pluras Kök”?

– Haha, jag var nog det och jag var inte ens rädd för det. Tidigare har jag hållit mig undan så jag kände mig både beredd och lite sugen på det. I både ”Så Mycket Bättre” och ”Pluras kök” har det varit en fin stämningen som har gjort att jag trivts väldigt bra. Sen är det så klart superkul att det är så många som kommer fram och hälsar på mig som att de känner mig. Jag njuter faktiskt av det!

Hur har det varit att byta från engelska till svenska?

– Det började med en skräckkänsla! Det jag säger nu säger jag med all respekt, men jag var rädd för att fastna i samma fack som Lisa Nilsson, Tommy Nilsson och Mauro Scocco. Det dem gör är väldigt fint men det är inte jag och det viktigaste för mig är att vara min egen och fortsätta vara Titiyo. För att ta reda på vem jag är som svensksjungande artist krävdes mycket forskning och jag insåg bland annat att jag absolut inte kan sjunga på gammelsvenska utan måste sjunga med talspråk. Jag kan absolut inte sjunga ”Jag måste ge mig av” men jag kan sjunga ”Jag måste gå”. Sånt är viktigt att ta reda på för att kunna vara sig själv och inte gå in i en roll som jag inte kan stå för. Ett gott tecken på att jag hittat min roll är att jag inte ens reflekterar över att jag sjunger på svenska utan lyssnar efter detaljer.

Du har nu varit artist väldigt länge och jag undrar om du någonsin funderat över att..

– Lägga av? Haha!

Nej, absolut inte. Men om du känner att det är viktigt att förnya sig själv?

– Människor som säger att det var bättre förr är ett no no och de orkar jag inte ens prata med. Jag går igång på att hitta andan just nu och ibland känner jag mig hemma i det som pågår och i vissa perioder trivs jag inte alls. Nu till exempel så är det en fantastisk timing då det är mycket 90-talskänsla och jag känner mig hemma i min musik.

Skivbolaget berättade att du ville släppa materialet i tysthet men att de tyckte att plattan var alldeles för bra för att gömmas. Var det så?

– Haha, ja det var nog så innan jag hade den här singeln klar. Hur mycket man än vill smyga med den här singeln så kommer det inte gå. Men jag kände nog, som vi pratade om förut, att jag har synts så mycket i media den senaste tiden och kände inget behov av att slå på den stora trumman. Jag var nog inte så svår att övertala och om jag förut ville släppa albumet i smyg så jobbar jag idag för att det ska bli så bra som möjligt och kör i medvind. Jag känner mig trygg!

Slutligen undrar vi om du kan dela mig dig av dina musikfavoriter?

– Jag kommer definitivt lyssna på Dantes platta och Kris Kristofferson. Sen längtar jag tills Seinabo Sey, Mapei och Sabina Ddumba släpper mer musik. Men självklart blir det en total mixmatch av allt.