Det är så skönt nu när jag gjort mitt val att inte dricka. Helgerna blir … så mycket lugnare. Inte för att jag vareviga helg suttit och bäljat i mig ofantliga mängder alkohol, inte alls. Men nu behöver jag inte ens bekymra mig det minsta över sånt som: att jag ska dricka för mycket, försöka hålla mig till si och så många glas, varannan vatten och den ständiga balansen att inte bli för trött dagen efter.

Vi var på fest i lördags och det gick hur bra som helst. Det är sådan skillnad på att ha gjort valet att inte dricka mer jämfört med att sitta och hålla sig nykter på en fest av någon annan orsak. Det blir tusen gånger mer avslappnat.

Under helgen har jag funderat på alla orsaker jag har att välja bort alkoholen från mitt liv.

Först och främst så är det ju skönt att veta att den fysiska hälsan blir bättre. Men för mig handlar det nog mest om psyket. Jag tror inte att jag kommer att komma vidare i min personliga utveckling om jag fortsätter att bli full då och då, för det försätter mig i en sådan oerhörd obalans.

För andra är det kanske en ickesak att dricka en flaska vin på lördagskvällen och bli glad i hatten, men för mig så gör det så mycket mer skada. Jag blir mer orolig och lättirriterad och less på mig själv. Jag har mycket lättare att halka in i gamla dåliga mönster när det till exempel kommer till ätande. Jag äter någonting ”dåligt” och sedan anser jag att hela dagen är förstörd och pressar i mig en massa skit tills jag mår så dåligt att jag vill krypa ut ur mitt eget skinn.

Samma princip gäller det mesta: om har jag yogat och mediterat och mått bra en hel vecka kan den känslan snabbt ryckas ifrån mig bara av att jag vaknar upp efter en kväll då jag druckit tre glas vin. I stället känner jag bara tomhet och värdelöshet. Jag är så otroligt känslig för alkoholens negativa effekter (och för de positiva, bör kanske tilläggas, därför jag älskar att dricka vin).

Men att bli full innebär ju att frivilligt göra sig själv omedveten och det är ju precis tvärtom vad jag strävar mot. Jag vill kunna vara så medveten och närvarande som möjligt.

När jag var yngre så fanns det äldre som pratade om att det är sunt att ta sig en bläcka då och då för det ”rensar ur skallen”. Fast gör det verkligen det? Visst, du får några timmar där du försätter dig i ett mer omedvetet tillstånd, men problemen finns ju fortfarande kvar. De rensas ju inte alls ur. För att komma vidare i livet (nu pratar vi på ett personlig utvecklings-plan) så måste ju problemen medvetengöras och hanteras.

Förut, inte på de senaste åren så värst mycket, men i slutet av tonåren använde jag många fyllor till att:

1. Gråta

2. Bråka med pojkvän

Jag fattade inte det då, men så här i efterhand så förstår jag ju att det var ett och annat känslomässigt som hade behövt bearbetas. Men i stället så drack jag och tog ut det den vägen. Den enklaste vägen.

Jag tror inte att några mirakel kommer att ske bara för att jag skippar att dricka. Jag inser ju att jag fortfarande kommer att behöva göra jobbet, men det kommer att underlätta mycket för mig.

För den som känner sig less på alkohol och känner sig redo att välja bort den så rekommenderar jag Äntligen full kontroll av Allen Carr. Den hjälper mycket på vägen.