Politikerkollen passade på att ta ett längre snack om lite allt möjligt med den ende av Centerpartiets fyra nu levande före detta ordföranden som är här – Olof (fortfarande) Johansson, som han själv säger med en syftning till Annie Lööfs namnbyte mitt i kandidaturen (Annie Johansson gifte sig Lööf i somras). 

Olof Johansson börjar med att berätta att han läser tre tidningar varje dag. 

– Dagens Industri, men den är så förutsägbar och marknadsliberal och man måste ju ha balans. Därför köper jag Aftonbladet varje dag. Annars blir det så in i helvete ensidigt. Så läser jag väl någon morgontidning också men dem vill jag inte göra reklam för, säger han. 

Den andra svenska kvällstidningen har han inte mycket till övers för. 

– Jag har bojkottat Expressen sedan 1979. Inför stämman där jag valdes till andre vice ordförande i partiet hade de satt upp en massa löpsedlar utanför stämmolokalen där de skrev att jag skulle förlora med 60 röster. Sedan dess har jag inte köpt Expressen, säger Johansson. 

Å andra sidan tror Olof Johansson att Expressens löpsedlar var till hans fördel eftersom en partikamrat på stämman gjorde klart att det är medlemmarna och inte tidningarna som gör valen. Johansson tog hem segern ganska enkelt och resten är som det heter historia. Han kom att ingå i Fälldins regering och blev sedan dennes efterträdare. 

– Det var ett val som styrde hela mitt liv, säger han. 

Olof Johansson anser att Annie Lööf kommer in i rätt tid. 

– Centerpartiet har en lång erfarenhet av att se till att saker blir gjorda men har nedgraderat att tala om vad vi har gjort. Så om Annie är ett mediefenomen i större utsträckning än andra partiledare så har hon mycket att berätta om. Men man måste våga ta konflikter för att sälja in Centern, säger han.

Olof Johansson signalerar tydligt att han anser sig stå längre vänster ut på den politiska skalan än många i partitoppen i dag. 

– Centern i framförallt Stockholm har ju helt ändrat karaktär. Det är ingen tvekan om att min tyngdpunkt låg vid det gröna och mer av jämställdhet och jämlikhet än många andra. Jag har aldrig haft någon allergi mot partier med dessa värderingar och hade därför inga problem att samarbeta med S. 

Han tycker inte att det i dag är troligt eller önskvärt att C lämnar det borgerliga blocket men är kritisk till blockpolitik som fenomen. 

– Hur röstar människor som tycker att det finns för få alternativ? Först röstade man in Ny Demokrati och sedan Sverigedemokraterna. Man söker ett tredje alternativ i stället för det konstruktiva i en flerpartidemokrati. Blockpolitik är inte bara frågan om vilket block utan också om själva blockandet – det leder till missnöjesyttringar. 

Till sist avslöjar Olof Johansson vad som är hans röda skynke i svensk samhällsdebatt. 

– Timbro är mitt hatobjekt, de tänkte avsätta mig långt innan jag själv ville avgå, säger han. 

/Erik Nises