Rådgivare åt regeringen och mångmiljonär på svenska ­skattemedel.
Men Attendos koncernchef tycker inte att vinstkravet går ut över verksamheten.
– Det går inte att skapa överskott i en verksamhet som inte samtidigt levererar god kvalitet, säger Henrik Borelius.

Henrik Borelius är en de verkligt stora välfärdsvinnarna.

Attendos koncernchef hade en årsinkomst på nästan 4,8 miljoner för inkomståret 2012 – men det är de tidigare försäljningarna av ­företaget som gjort honom riktigt förmögen på aktieklipp.

Borelius började jobba för ­Attendo år 2000.

Då var huvudägarna affärsmannen Melker Schörling och Gustaf Douglas. Fem år senare köptes ­Attendo upp av det engelska riskkapitalbolaget Bridgepoint.

Efter ytterligare två år blev ­Industri Kapital (nuvarande IK Investment) ny huvudägare.

Enligt en uppskattning i ”Veckans Affärer” har Borelius tjänat 250 miljoner kronor på att göra samma jobb fast för olika ägare.

Själv har han sagt att det inte ger hela bilden eftersom hans investering var förenad med höga risker och att det dessutom gjordes en nyemission 2002 som krävde nytt kapital från aktieägarna.

Svarar via mejl

I dag samlar Borelius sitt ägande i Attendo i bolaget Louloudia.

I den senaste årsredovisningen redovisar bolaget ett eget kapital på 108 miljoner kronor.

När Aftonbladet först söker ­Borelius för en kommentar är han bortrest – men efter några dagar väljer den medieskygge koncernchefen att svara på frågorna via mejl.

Hur mycket pengar har du själv tjänat på de tidigare försäljningarna av Attendo och hur stor del äger du i dag?

– Vi tycker att det positivt att ha många medarbetare som är del­ägare, där är vi unika i vår bransch med 200 medarbetare som har ­investerat 300 miljoner kronor vilket motsvarar ungefär 15 ­procent av företaget. Själv har jag investerat 65 miljoner kronor och äger cirka 2 procent av företaget.

Sex av tio ogillar vinsterna

Att Borelius undviker att prata om hur mycket pengar han tjänat på de tidigare försäljningarna är föga förvånande.

Enligt Aftonbladet/Sifo som publicerades i början av april vill sex av tio svenskar förbjuda ­vinster i välfärden.

Många har reagerat på hur ­ägarna blir mångmiljonärer.

I Attendos egna årsredovisning nämner företaget också att deras ”tillväxtmöjligheter är beroende av opinionen och politikers syn på hur vård och omsorg skall bedrivas”.

Borelius – som är bror till den före detta M-ministern Maria ­Borelius – har själv varit rådgivare åt regeringen i välfärdsutvecklingsrådet.

Syftet var att ge regeringen ”stöd i frågor som rör kvaliteten inom och utvecklingen av väl­färden inom vård- och omsorgssektorn”.

Men rådet kritiserades för sin ensidiga sammansättning och ett antal ledamöter hoppade av.

De menade att bolagens intressen sattes före kvaliteten.

– Det var en oerhörd överrepresentation av privata företag. Jag gick in för att ha ett brukar­perspektiv som handlade om ett kvalitetstänk. Men det blev snabbt tydligt att vår uppgift var att förespråka att i princip allting skulle privatiseras. Det var också därför jag valde att inte arbeta vidare, ­säger Ingrid Burman, tidigare V-ledamot i riksdagen och nu ­ord­förande i Handikappför­bunden.

’Gör allt för att slippa skatt’

Ett av Henrik Borelius förslag var att privata företag får obligatorisk utmaningsrätt på all kommunal verksamhet i samtliga kommuner.

Att bolagens intressen skulle ha prioriterats är dock inget som han vill kännas vid i dag.

När du satt i regeringens välfärdsutvecklingsråd hoppade några av för att de ansåg att ­bolagens intressen sattes före kvaliteten. Hur ser du på det?

– Vi talade mycket om kvalitetsfrågor under den tid som välfärdsutvecklingsrådet fanns. Rådet ­bestod av ett 30-tal personer från fack, kommuner, landsting och ideella organisationer med syfte att höja kvaliteten i svensk välfärd. Det är positivt att det finns den här typen av arenor.

I dag är Attendo Nordens ­största företag när det gäller vård och omsorg. Totalt har man 18 000 medarbetare på omkring 450 ­arbetsplatser.

Under 2012 låg omsättningen på nästan 8 miljarder kronor i Norden, varav 4,8 miljarder i Sverige.

– Mellan åren 2007 och 2012 ­gjorde Attendo en samlad rörelsevinst på 2,2 miljarder kronor ­bara i Sverige. Företaget har en rörelsemarginal på kring tio ­procent. Det betyder alltså att var tionde ­skattekrona som går till ­företaget går till annat än välfärd, säger ­journalisten Kent Werne, som har granskat företaget i boken ”Den stora omvandlingen”.

Samtidigt har de gjort allt för att slippa betala skatt, enligt Kent Werne.

– Attendo har skickat upp ­vinster som koncernbidrag till holdingbolag, som kvittat dem mot höga räntor på uppköpslån och internlån. På så vis har man lyckats minimera bolagsskatten. Skatteverket har krävt Attendo på den skatt som trollades bort. Men ­företaget vann i Kammarrätten, säger han.

På frågan om hur han ser på Wernes kritik är Henrik Borelius kortfattad:

– Attendos ägare följer svenska regler för skatt. Ränteavdrag förekommer fortfarande i olika branscher men våra ägare tog bort ­detta i Attendo 2012.

’Klart att det påverkar’

Men debatten om vinster i välfärden har påverkat ägarna av ­Attendo.

– Det är klart att den påverkar oss och att det har varit tufft. Jag skulle ljuga om jag sa något annat. Men jag tror det är ännu tuffare för bolagen, och då menar jag inte ­bara Attendo, utan även de som är ägda av privatpersoner, som inte vet hur det kommer se ut efter valet. Dels beroende på vem som vinner och dels på hur de som vinner kommer fram till hur det ska se ut efter ­valet, säger Helena Stjernholm, del­ägare i riskkapitalbolaget.

– Men det är klart att det är ­bekymmersamt. När styrelsen ska fatta beslut om man ska spendera pengar i Sverige eller i Finland och bygga tre nya hem då tror jag ­tyvärr att man blir lite försiktig i Sverige.

Så sent som förra året deklarerade ägarna att Attendo var till ­salu.

Spekulanterna var dock få.

– Det är ingen hemlighet att det var svårt att sälja Attendo på grund av den politiska och mediala osäkerheten och debatten som råder i Sverige. Det hade inget med bolagets utveckling att göra, säger Helena Stjernholm.

Då valde de att göra en så kallad omfinansiering av lånen.

Genom att öka skulderna från cirka fyra miljarder till fem miljarder kronor kunde ägarna plocka ut närmare en miljard kronor ur bolaget.

– Det var knappt en miljard, 950 miljoner kronor ungefär, som gick tillbaka till de befintliga investerarna. De hade tillsammans satt in 2,5 miljard kronor sedan 2007, och fick därmed tillbaka cirka 40 ­procent av investerat kapital efter sju år, säger Helena Stjernholm.

’Tar vårt samhällsansvar’

Experter som Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och professor i nationalekonomi, menade att det var ett sätt att få ut köpeskillingen i förväg.

Henrik Borelius understryker dock företagets långsiktighet.

– Attendo har varit drivande i att utveckla omsorgen i Sverige ­under närmare 30 år. I dag ser vi att det finns ett enormt behov av nya äldreboenden, enligt våra prognoser rör det sig om drygt 40 000 ­lägenheter fram till 2030. Här tar vi vårt samhällsansvar och bidrar med investeringar och ­innovationer som ger nya boenden och ­höjer kvaliteten.

Förra veckan avslöjade Aftonbladet att tidigare verksamhetschefer på Attendo menade att vinstkravet gick ut över ­kvaliteten. Hur ser du på den kritiken?

– Det är inte en bild jag känner igen. Det går inte att skapa överskott i en verksamhet som inte samtidigt levererar god kvalitet. Det gäller i alla ­typer av företag.