Startsida / Inlägg

’Fick i princip bonus för att skära ner’

av Mattias Sandberg
”TILL SIST SA JAG UPP MIG” ”Varje gång trodde jag att vinstkravet inte kunde bli högre. Men budgeten skärptes hela tiden. Jag fick gå in och hårdskära i varenda post. Till sist sa jag upp mig”, berättar Eva, som arbetat som chef hos Attendo under flera år. Foto: NATANAEL JOHANSSON

”Vi skulle leda låglöneligan.”
”Vi skulle rapportera in nya spar­alternativ hela tiden.”
”Vi ljög i upphandlingarna.”

Nu avslöjar tidigare verksamhetschefer allt om Attendos vinstkrav.
– Vi fick i princip bonus för att skära ner, säger Monica, ­före detta verksamhetschef.

Attendos dotterbolag Attendo Individ & Familj bedriver en bred verksamhet.
Från beroendevård till ­familjerådgivning till jourhem och boenden för ensamkommande flyktingbarn och asyl­sökande.
Bolaget har mer än fördubblat sin omsättning mellan 2009 och 2012.
I den senaste årsredovisningen låg den på över 500 miljoner kronor, medan rörelseresultatet uppgick till 68,6 miljoner.
Det motsvarar en rörelsemarginal på drygt 13 procent.
Under de senaste veckorna har Aftonbladet varit i kontakt med ett flertal personer, somjobbar eller har jobbat, inom flera olika verksamhetsområden inombolaget.

15s08-borelius-987
Henrik Borelius är koncernchef för Attendo, som på sex år gjort en ­samlad rörelsevinst på 2,2 miljarder kronor.Foto: FREDRIK ­PERSSON/TT

Alla är kritiska – och menar att vinstkravet går ut över personal och klienter.

”Tvingades dra ner”
En av dem är Monica, som ­under flera år jobbade som verksamhetschef.

– Den budgetsom jag la fick jag aldrig följa. Vi skulle rapportera in nya sparalternativ hela tiden. På månadsmötena, så kallade enhetsmöten, fick jag alltid ont i magen eftersom jag var rädd för vad jag skulle få göra. ­Regionchefen kunde be mig säga upp folk som närmade sig ”inlasning” eftersom man ville hålla nere personalkostnaderna.

Belöningen: Extra lön
Monica berättar att det på chefsnivå även fanns ett bonussystem.
Om hon uppfyllde vissa krav så belönades hon med extra lön.
– På större boenden för ensamkommande flyktingbarn kunde vinstmarginalen ligga på 20–30 procent. Vi fick ungefär 2 000 kronor per individ och dag. Trots det fick jag aldrig hålla min budget ­utan tvingades dra ner på mat och aktiviteter. För att få ­bonusen var man ofta tvungen att snåla samtidigt som man ­ändå skulle hålla en viss kvalitet. Vi fick i princip bonus för att ­skära ner.
Enligt ­Monica så höll företaget heller inte vad det lovade kommunerna.
– Vi ljög i upphandlingarna. Det lovades alltid en rejäl bemanning. Till exempel skulle det vara minst två
personal på natten. Men regionchefen kunde från ingenstans ­säga att ”nej, nu ska ni bara vara en”.
– Då frågade jag: ”om Socialstyrelsen inspekterar kan jag hänvisa till dig?” Men svaret blev ”nej, du företräder din egen verksamhet”. För mig var det ­inte säkert för våra klienter. Till slut blev det ohållbart för mig att jobba under sådana omständigheter.

”Upplägget var genant”
Eva som arbetat som chef ­under flera år, dock inom ett ­annat verksamhetsområde, ­delar upplevelsen.
–  Till en början var vi några stycken som faktiskt ville avstå bonus. Jag tyckte hela upplägget var genant. Det är ju självklart att det skapar en stress.
Hon menar att företagets åtstramningar blev värre – år för år.
– Varje gång trodde jag att vinstkravet inte kunde bli högre. Men budgeten skärptes hela ­tiden. Jag fick gå in och hård­skära i varenda post. Till sist sa jag upp mig.
Kunde knappt svenska
Elisabeth – som bland annat ansvarade för rekryteringen – menar att vinstkravet stundtals blev helt absurt.
– Vi skulle leda låglöneligan. Så enkelt var det. Det var den uppmaningen jag fick uppifrån när jag skulle sätta lönerna. Ju längre jag jobbade, desto lägre löner satte jag
– Om personalen var out­bildad kunde vi kanske ge en timlön på en bit över hundra ­kronor. Men för att komma runt det så anlitade vi ett externt ­företag som fakturerade oss. Och där vet jag att personalen ­inte hade normala rättigheter. Men det blev i alla fall väldigt ­billigt. I vissa fall kunde vi ta in personer som knappt pratade svenska trots att det rörde sig om riktigt svåra ärenden.
Fotnot: Monica, Eva och Elisabeth har valt att inte medverka med ­sina riktiga namn.

Det här är Attendo
*Attendo Care är ett företag verksamt inom vård och omsorg. Det grundades 1985.
*Företagets huvudsaklige ägare är riskkapitalbolaget IK Investment Partners.
*Har verksamhet inom äldreomsorg, omsorg till personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg samt jourhem och boenden för ensamkommande flyktingbarn och asylsökande.
*Är verksamma i Sverige, Danmark, Finland och Norge. I Sverige är man verksamma på ett 70-tal orter.
*Har totalt 18 000 medarbetare på omkring 450 arbetsplatser i Norden.
*Företaget skriver att 40 av de 50 högsta cheferna är kvinnor.
*Attendo Care har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats för missförhållanden i sin vårdgivning.
Källa: Attendo, Aftonbladet

  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB