Oavsett om du orkar läsa hela den här postningen eller ej, om du inte orkar eller hinner klicka på några länkar, så ber jag dig läsa Stefans viktiga postning på Sugbloggen.

Dåså, då var det sagt. Stefan är såklart inte den ende som skrivit bra och relevant om veckans bloggtema, som vanligt har det strömmat in fantastiska postningar på temat invandring och främlingsfientlighet, och har du en stund över tycker jag att du ska fortsätta läsa.

Waldemar Ingdahl har skrivit intressant om främlingsfientlighet och om rasister som en kränkt minoritet.

Helena är själv invandrare i Italien, och skriver både om att själv vara annorlunda, men också om den utbredda rasismen som finns i Italien mot framförallt romer. Sandbarnet är också invandrare i Spanien och gift med en marrockansk man. Hon skriver mycket bra om att utmana sina fördomar, om att det är slitigt arbete eftersom man måste ifrågasätta sig själv. Inte alla klarar det. Också Islandsmamman är invandrare på Island. Läs hennes postning till slut, mycket intressant språkanalys där.

Bokmalen tar upp det här med fördomar, vad är det vi tror, och vad vet vi egentligen? Har alla muslimer taskig kvinnosyn, till exempel? Inger skriver kort och konsist, att främlingsfientlighet gör henne arg. Ellen skriver lite längre, om hur trött hon blir. Whatthefuckdotcom skriver kort men med rakt besked. Men följer upp med en längre, mycket bra postning, bland annat om att kärleken är färgblind. (och du har uppfattat rätt. meningen är inte att man ska svara på alla mina frågor, de är bara tänkta att få igång hjärncellerna lite…)

Hos elker gästskriver femtonårige Goran Komasi, om att inte vara svensk men inte heller kurd. Om önskan om att kunna älska Sverige utan att stämplas som rasist, om drömmen att en gång få kalla sig för en svensk demokrat. Mycket läsvärd text.

Läs också Per-Anders berättelse om taxichauffören som tog honom för Göteborgare för att han var så positiv och pratsam. Och Spin Red om ett möte med Muhammad och Ali, ett möte som gav honom nya perspektiv, och gjorde honom rikare.

Beatrice skriver om uppväxten i Trollhättan, i ”invandrarförorten”, och om värme vs kyla. Där det finns hjärterum finns det också stjärterum. Egoinas mamma är inne på samma spår, att med ödmjukhet, med respekt för individen, kommer man längre.

Trebarnsmamman sätter fingret på hur känsligt det är att tala om invandring, om önskan att vara politiskt korrekt och brottas med sina fördomar. Och så skriver hon en hel del om mat. Vad gäller mat och matkultur, jag läste nånstans, minns tyvärr inte var, att svenskarna är det folk som är mest benägna att ta till sig andras matkultur. Trots att världen krymper är det många som håller fast vid sina matvanor även där det finns utbud och möjligheter att vidga sina vyer. Jag minns när jag besökte en familj i Dubai, som bott där i massor av år, i en riktig mix av alla kulturer som tänkas kan. Restauranger i varje hörn med mat från hela världen, pasta, asiatiskt, amerikanskt, europeiskt, texmex, you name it. Men de åt sin nationalrätt chapati. Varje dag. Jag tog kvinnan med mig till en Thairestaurang och det var första gången för henne. Hon hade aldrig lagat pasta. Hamnade kanske off topic nu, men tycker att det är ett intressant fenomen, och undrar lite varför. Någon som har en teori om varför svenskar så gärna hakar på nya mattrender och lagar libaneisiskt och sushi och italienskt hemma i sina egna kök i stället för svensk husmanskost?

Mormonlady skriver att hon tror att färmlingsfientligheten är djupt biologisk. Kan ligga något i det. Men sen menar hon att lösningen är att se till att inte ta in några analfabeter till Sverige, om jag förstår henne rätt… Smulan tror inte på att blanda människor från olika kulturer.

Skatan skriver trollbindande. Om vi och dom. Om fina invandrare och de som inte är lika fina. Om att inte bara dela in oss i svenskar och invandrare, utan att också dela in invandrarna i bättre och mindra bra…

Lilla O skriver så bra, om främlingsnyfikenhet.

Kafpauzo ger ett konkret förslag på hur vi kan minska segregeringen i Sverige. Men också en lång postning där en del i kommentarfält vanliga rasistiska argument bemöts, ett efter ett.