Det var kunglig glans på firandet av Fiesta Nacional, eller Día de la Hispanidad som Spaniens nationaldag numera kallas.
            Traditionsenligt deltog den spanska kungafamiljen vid de högtidliga militärparaderna på Plaza Colon i Madrid. Jag har stått där och trängts i pressläktaren några gånger.  I dag hoppade jag över detta, gick i stället till den spanska ambassadens mottagning i Stockholm.
         På podiet till vänster står kronprins Felipe och hans fru Letizia (som chockade den spanska skvallerpressen med en helt ny frisyr, ”el nuevo look de Letizia”, som de säger). I mitten syns kung Juan Carlos och drottning Sofia och till höger den äldsta prinsessan Elena och hennes man. Yngsta prinsessan Cristina och hennes man handbollsspelaren Iñaki var kvar i Barcelona. Glada att de slapp vara med, förmodligen.
        Den 12 oktober är också det spanska skyddshelgonet Pilars helgondag. I Latinamerika firas 12 oktober som Día de la Hispanidad, spanskhetens dag eftersom det var då Columbus nådde Amerika. I USA firar man Columbusdagen.
          I Baskien finns det flera kommuner där man inte firar allsi dag. Där har man öppet som vanligt. Vägrar att delta i den spanska dagen. Det är just för att möta dessa känslor man officiellet inte längre kallar den 12 oktober för Fiesta Nacional utan i stället använder beteckningen Día de la Hispanidad.
          Nationalism är känsligt. Den regionala nationalismen sönderslitande. Speciellt tydligt blir detta en dag som denna när många kommuner i Baskien vägrar att hissa den spanska flaggan. Det finns till och med baskiska kommuner där man har öppet kommunhuset den 12 oktober.

Foto: THOMAS GUSTAFSSON.
Nu inleder Aftonbladet en kampanj mot våldet, stöd den genom att tända ett ljus på Aftonbladets sajt.  I denna blogg brinner ett ljus mot våldet i Baskien. Den här bilden är tagen under en protestmanifestation mot ETA:s terror. I Baskien är det nu mer oroligt än på många år. Ska det aldrig ta slut? Ska det aldrig bli fred i Baskien?

Ingår som länk i en internationell bildkedja

Bilen som tillhör en  kommunalpolitiker i Bilbao utsattes för ett bombattentat under tisdagen. När bilen passerade en gömd bomb utlöstes explossionen. Livvakten som körde bilen skadades allvarligt. Politikern som tillhör PSE, den baskiska avdelningen av de spanska socialdemokratiska partiet PSOE, satt inte i bilen.
       En filmsnutt från attentatplatsen finns här.
       Genom atentatet hamnar ETA ännu mer i fokus i den politiska debatten. Det var det främsta syftet med attentatet. ETA visar också att de finns kvar och har förmåda att agera, trots en rad stora bakslag den senaste tiden.
       Den baskiska frågan verkar längre än någonsin från en lösning.

I slutet av veckan greps ett tjugotal baskiska radikala nationalister i en stor razzia. De gripna tillhör alla Batasuna, den partibildning som brukar benämnas ETA:s politiska gren. De gripna riskerar nu långa fängelsetstraff för samröre med terrorister.
             Politiskt står Batasuna så långt ut på vänsterkanten att partiet kan klassificeras som stalinistiskt.
           Samtidigt är det genomsyrat av baskisk nationalisim som är så hård och kompromisslös att den är både främslingsfientilg och rasistisk.
        Nationalism är en mycket ologisk ideologi. Nationalismen kan som ideologi verka både enande och splittrande. Nationalism kan användas både av extrema vänstergrupper och extrema högergrupper när de berättigar sina övergrepp.
        Tillslaget mot Batasuna-aktivisterna skärper den baskiska konflikten ytterligare. Drygt hundratusen basker stöder den partibildning som de gripna representerar. Denna grupp basker blir nu ännu mer ovilliga till dialog med centralmakten.
      Jag tror inte på partiförbud. Tillslaget mot partiaktivisterna i Batasuna leder bara till att det blir ännu svårare att nå en försoning i Baskien.  Konflikten mellan centralmakten och de radikala grupperingarna skärps. Baskien blir allt mer splittrat.

Det finns många viktiga samhällsfrågor som ska vägas mot varandra när väljarna utser vem de tycker är lämpligast att leda landet i ett demokratiskt val.
        När bara fem månader återstår till det spanska kongressvalet 9 mars råder det dock nu inget tvivel om att den baskiska frågan blir helt dominerande. Utrymmet för viktiga frågor som arbetsmarknadspolitik, socialpolitik, miljö, familjepolitik och bostadspolitik kommer att hamna i skymundan i den valrörelse som nu väntar. Fokus riktas mot Baskien.
        Sedan tidigare har visserligen den baskiska frågan haft en stor roll i spansk politik. I debatterna inför regionalvalet i våras handlade mycket om ETA, som strax innan brutit sin vapenvila. Men fram tills den sista helgen i september har det även funnits utrymme för andra frågor än dem som rör uteslutande Baskien.
        Det började med att den baskiske regionalpresidenten Juan José Ibarretxe deklarerade att en folkomröstning ska hållas i Baskien under oktober 2008. Alla basker ska då få ta ställning till om Baskien ska fortsätta att vara en självstyrande region i Spanien, eller bli en helt självständig stat. Det är inte första gången Ibarretxe talar om folkomröstning. Men nu presenterade han för första gången en tidsplan och ett datum. Att centralregeringen i Madrid avfärdat Ibarretxe med argumentet att en folkomröstning strider mot konstitutionen innebär därför inte att frågan försvinner från agendan. Nu handlar det inte längre om, utan när, en folkomröstning ska hållas.
        Strax efter Ibarretxes utspel har sedan frågan om Baskiens framtid ytterligare aktualiserats genom att ett nytt parti med namnet Unión, Progreso y Democracia (UPD) formellt bildats. UPD är ett enfrågeparti som är helt inriktat den baskiska frågan. Bakom partiet står filosofen Fernando Savater, som förklarat att UPD ska locka både vänster- och högerväljare som vill att Baskien inte önskar mer självstyre men som samtidigt vill ge ett större utrymme för baskisk kultur inom den spanska nationen.
        Valet i mars 2008 kommer alltså att blir ett ödesval som har stor betydelse för Spaniens framtid som enad nation. De två blocken med socialdemokratiska regeringspartiet PSOE på ena sidan och högerpartiet PP i oppositionen kommer att göra allt för att vinna.
        Redan i våras inför regionalvalet var valrörelsen som då hölls både hård och destruktiv. Den omfattande smutskastningen ledde till att väljarnas förtroende för politikerna sjönk. Resultatet blev ett lågt valdeltagande.
        Det kommer att bli ännu värre denna valrörelse. Under de månader som återstår kommer massmedierna att fyllas av skandaler, som partierna gräver fram om sina motståndare.
        Utvecklingen inom den spanska politiken är naturligtvis mycket olycklig. I förlängningen leder det till ett minskat förtroende för demokratin, när politikerna inte verkar bry sig om sådant som är viktigt för vanligt folk, utan bara ägnar sig åt smutskastning av motståndaren.
        Ansvariga för denna utveckling är dock inte endast politikerna. Även de spanska massmedierna är skyldiga genom att de inriktar sin rapportering på konflikter, i stället för att skildra politikens vardag. Dessutom är de inte oberoende. I de spanska massmedierna vinklas till och med opinionsundersökningarna, för att gynna det parti tidningen sympatiserar med.
        Vill man verkligen veta vad Spaniens folk anser ska man alltså inte läsa de politiserade spanska dagstidningarna de kommande månaderna. Inte heller kommer man att få några ärliga svar hos partierna. Den mest livliga debatten runt de frågor som verkligen berör människorna kommer man även denna gång att finna på barerna och caféerna.

Denna kolumn publicerats också i den spanska svenskspråkiga tidningen Sydkusten där jag numera skriver en kolumn varje månad. Samtidigt fortsätter jag naturligtvis mitt arbete på mediehuset aftonbladet där jag när jag har möjlighet skriver om Spanien.

Ingår i internationell Bildkedja
Andra bloggar om: Spanien

Foto: THOMAS GUSTAFSSON

Ingår i internationell Bildkedja
Andra bloggar om: Spanien

Tjuren Osborn

Länk till internationell bildkedja

Om ett halvår är det val till den spanska kongressen.
        I Spanien är det den sittande regeringen som utser valdag. Valet brukar dock alltid ske i mars. Enligt vad Spanienbloggens erfar från goda källor är 9 mars redan utsedd till valdag av regeringen.
        Med mindre än ett halvår kvar har temperaturen höjts i den spanska politiken. Konservativa Partido Popular har till exempel efter en sönderslitande inre maktkamp  nu officiellt utsett Mariano Rajoy som sin kandidat till regeringschef. Genom detta tvingas nu alla i partiet sluta upp bakom Rajoy, som  valt att inrikta sin kampanj på att fortsatta med sina hårda attacker mot regeringen för dess sätt att sköta den baskiska frågan och kampen mot ETA.
       Den sittande regeringschefen Zapatero har å sin sida genomfört en rad strategiska reformer under den senaste tiden för att fånga viktiga väjare. Först  infördes ett extra stöd till alla familjer med nyfödda barn. Därefter genomfördes en regeringsombildning för att ge regeringen en piggare framtoning. Slutligen i veckan meddelades att ett speciellt bostadsbidag för ungdomar ska införas.
      Under den förra konservativa regeringen fanns inget bostadsdepartement vilket fick förödande följder för bostadspolitiken. Under Zapateros tid vid makten har en rad åtgärder gjorts för att få kontroll över den kaotiska bostadsmarknaden.
      Kampen om makten har nu alltså inletts. Utspelen, attackerna och löfterna kommer att bli många den närmaste tiden. Regeringen kommer att göra allt för att högkonjunkturen ska hålla i sig ända fram till valet medan den konservativa oppositionen hoppas (i hemlighet naturligtvis) att den väntade lågkonjunkturen ska hinna komma innan valet.
      Under hösten kommer Spanienbloggen att försöka undvika att skriva om politik. Det kommer att bli tillräckligt av sådant nästa år. Under hösten kommer det i stället med start i dag regelbundet att publiceras samhälle- kultur- och reserapporter  i form av fotografier  från Spanien (En bild säger ju ofta mer än tusen ord samtidigt som den sparar en skribents ord).
      På så sätt kommer dessutom intresset att vara större när det politiska spelet går in i nästa fas i februari nästa år.

Andra bloggar om: Spanien