Spanienbloggen

Rapport från Madrid

Arkiv för tagg spanienbloggen

- Sida 11 av 11

Ännu en missriktad valkampanj väntar i Spanien

av Thomas Gustafsson

Det finns många viktiga samhällsfrågor som ska vägas mot varandra när väljarna utser vem de tycker är lämpligast att leda landet i ett demokratiskt val.
        När bara fem månader återstår till det spanska kongressvalet 9 mars råder det dock nu inget tvivel om att den baskiska frågan blir helt dominerande. Utrymmet för viktiga frågor som arbetsmarknadspolitik, socialpolitik, miljö, familjepolitik och bostadspolitik kommer att hamna i skymundan i den valrörelse som nu väntar. Fokus riktas mot Baskien.
        Sedan tidigare har visserligen den baskiska frågan haft en stor roll i spansk politik. I debatterna inför regionalvalet i våras handlade mycket om ETA, som strax innan brutit sin vapenvila. Men fram tills den sista helgen i september har det även funnits utrymme för andra frågor än dem som rör uteslutande Baskien.
        Det började med att den baskiske regionalpresidenten Juan José Ibarretxe deklarerade att en folkomröstning ska hållas i Baskien under oktober 2008. Alla basker ska då få ta ställning till om Baskien ska fortsätta att vara en självstyrande region i Spanien, eller bli en helt självständig stat. Det är inte första gången Ibarretxe talar om folkomröstning. Men nu presenterade han för första gången en tidsplan och ett datum. Att centralregeringen i Madrid avfärdat Ibarretxe med argumentet att en folkomröstning strider mot konstitutionen innebär därför inte att frågan försvinner från agendan. Nu handlar det inte längre om, utan när, en folkomröstning ska hållas.
        Strax efter Ibarretxes utspel har sedan frågan om Baskiens framtid ytterligare aktualiserats genom att ett nytt parti med namnet Unión, Progreso y Democracia (UPD) formellt bildats. UPD är ett enfrågeparti som är helt inriktat den baskiska frågan. Bakom partiet står filosofen Fernando Savater, som förklarat att UPD ska locka både vänster- och högerväljare som vill att Baskien inte önskar mer självstyre men som samtidigt vill ge ett större utrymme för baskisk kultur inom den spanska nationen.
        Valet i mars 2008 kommer alltså att blir ett ödesval som har stor betydelse för Spaniens framtid som enad nation. De två blocken med socialdemokratiska regeringspartiet PSOE på ena sidan och högerpartiet PP i oppositionen kommer att göra allt för att vinna.
        Redan i våras inför regionalvalet var valrörelsen som då hölls både hård och destruktiv. Den omfattande smutskastningen ledde till att väljarnas förtroende för politikerna sjönk. Resultatet blev ett lågt valdeltagande.
        Det kommer att bli ännu värre denna valrörelse. Under de månader som återstår kommer massmedierna att fyllas av skandaler, som partierna gräver fram om sina motståndare.
        Utvecklingen inom den spanska politiken är naturligtvis mycket olycklig. I förlängningen leder det till ett minskat förtroende för demokratin, när politikerna inte verkar bry sig om sådant som är viktigt för vanligt folk, utan bara ägnar sig åt smutskastning av motståndaren.
        Ansvariga för denna utveckling är dock inte endast politikerna. Även de spanska massmedierna är skyldiga genom att de inriktar sin rapportering på konflikter, i stället för att skildra politikens vardag. Dessutom är de inte oberoende. I de spanska massmedierna vinklas till och med opinionsundersökningarna, för att gynna det parti tidningen sympatiserar med.
        Vill man verkligen veta vad Spaniens folk anser ska man alltså inte läsa de politiserade spanska dagstidningarna de kommande månaderna. Inte heller kommer man att få några ärliga svar hos partierna. Den mest livliga debatten runt de frågor som verkligen berör människorna kommer man även denna gång att finna på barerna och caféerna.

Denna kolumn publicerats också i den spanska svenskspråkiga tidningen Sydkusten där jag numera skriver en kolumn varje månad. Samtidigt fortsätter jag naturligtvis mitt arbete på mediehuset aftonbladet där jag när jag har möjlighet skriver om Spanien.

Dulcineapriset till Professor Magnus Mörner för hans banbrytande historiska arbete

av Thomas Gustafsson

Dulcineapristagaren Magnus Mörner och hans hustru Aare efter
prisceremonin. Prissatyn som är en hybrid mellan tjur och
dalahäst är gjord av
Maja Lundquist, formgivare från
Beckmans.  Foto: THOMAS GUSTAFSSON

Magnus Mörner, professor emeritus i historia, har tilldelats Dulcineas kulturpris 2007.
        Det nyinstiftade Dulcineapriset ska varje år ges till någon person i Sverige som verkat för spridandet av spansk kultur  i Sverige, och därmed ökad intresset och förståelsen för Spanien vilket främjat utbytet mellan svenskar och spanjorer.
        Utdelningen av priset sker i samband med Dulcineafestivalen som i år arrangerades den 22 september i Stockholm.
        ”Jag är väldigt hedrad och glad över denna hyllning” säger Magnus Mörner till Spanienbloggens redaktör efter prisceremonin som skedde inför hundratals festivaldeltagande och hårda applåder.
        Professor Magnus Mörner, född 1924, är expert på den spansktalande och portugisisktalande världens historia (Iberian- and Latinamerikan history på akademikerspråk). På många sätt har han varit banbrytande i sitt arbete.
       Mycket har förändrat sedan Mörner 1947 drabbades av en passion till Spanien och Latinamerika.
      Som forskare har Mörner tillbringat mycket tid i Spanien och Latinamerika där han varit verksam som professor och gästprofessor vid en rad olika universitet, samtidigt som han arbetat vid universiten i Stockholm och Göteborg är han sysslat med att sprida kunskap om dessa länder och deras historia.
     I Spanien och Latinamerika har Mörner vunnit erkännande och utmärkelser för sina banbrytande insatser.
      I Sverige har dock den som sysslat med denna del av världen tvingats finna sig i att svenskarna dyrkar den anglosaxiska världen, medan Spanien och Latinamerika ansetts ointressanta. Magnus Mörner har dock envist hållit sig till sitt kall. Alla som är intresserade av Spanien och Latinamerika inser mycket snabbt vilken stor betydelse han har haft för den svenska kunskapen om denna del av världen.
      Det finns alltså många anledningar till att Dulcineapriset 2007 gick till Magnus Mörner. En mycket tung och viktig gärning var det arbete han gjorde mellan 1997-2000. Han ledde då den svenska delen av det stora spansk-svenska projektet ”Historiska möten – Spanien och Sverige”  som kartlade förbindelserna mellan Sverige och Spanien från begynnelsen fram till våra dagar. Ett flertal forskare från de båda länderna deltog i detta gemensamma historiska forskningsarbete.
      Vid Magnus Mörners sida under Dulcineafestivalen fanns hustru Aare som han varit gift med sedan 1947 och som varit hans, som han säger, ”egna Dulcinea”.
      Förutom äran består Dulcineapriset av den speciellt framtagna Dulcinea-statyetten samt en prissumma på 5000 kronor. I stället för blommor får pristagaren en flaska gott spanskt vin.

Andra bloggar om:

Mindre än ett halvår kvar till valet – Den spanska för-valrörelsen är nu inledd

av Thomas Gustafsson

Om ett halvår är det val till den spanska kongressen.
        I Spanien är det den sittande regeringen som utser valdag. Valet brukar dock alltid ske i mars. Enligt vad Spanienbloggens erfar från goda källor är 9 mars redan utsedd till valdag av regeringen.
        Med mindre än ett halvår kvar har temperaturen höjts i den spanska politiken. Konservativa Partido Popular har till exempel efter en sönderslitande inre maktkamp  nu officiellt utsett Mariano Rajoy som sin kandidat till regeringschef. Genom detta tvingas nu alla i partiet sluta upp bakom Rajoy, som  valt att inrikta sin kampanj på att fortsatta med sina hårda attacker mot regeringen för dess sätt att sköta den baskiska frågan och kampen mot ETA.
       Den sittande regeringschefen Zapatero har å sin sida genomfört en rad strategiska reformer under den senaste tiden för att fånga viktiga väjare. Först  infördes ett extra stöd till alla familjer med nyfödda barn. Därefter genomfördes en regeringsombildning för att ge regeringen en piggare framtoning. Slutligen i veckan meddelades att ett speciellt bostadsbidag för ungdomar ska införas.
      Under den förra konservativa regeringen fanns inget bostadsdepartement vilket fick förödande följder för bostadspolitiken. Under Zapateros tid vid makten har en rad åtgärder gjorts för att få kontroll över den kaotiska bostadsmarknaden.
      Kampen om makten har nu alltså inletts. Utspelen, attackerna och löfterna kommer att bli många den närmaste tiden. Regeringen kommer att göra allt för att högkonjunkturen ska hålla i sig ända fram till valet medan den konservativa oppositionen hoppas (i hemlighet naturligtvis) att den väntade lågkonjunkturen ska hinna komma innan valet.
      Under hösten kommer Spanienbloggen att försöka undvika att skriva om politik. Det kommer att bli tillräckligt av sådant nästa år. Under hösten kommer det i stället med start i dag regelbundet att publiceras samhälle- kultur- och reserapporter  i form av fotografier  från Spanien (En bild säger ju ofta mer än tusen ord samtidigt som den sparar en skribents ord).
      På så sätt kommer dessutom intresset att vara större när det politiska spelet går in i nästa fas i februari nästa år.

Andra bloggar om:

Spanien försvinner när det går undan

av Thomas Gustafsson

Alla svenskar som befunnit sig en längre tid i Spanien märker snart att det går en nyhetsgräns runt jorden. Spanien befinner sig på den södra sidan om linjen och Sverige på den norra, tillsammans med den anglosaxiska delen av världen.
        Sedan några år tillbaka utspelar sig en av samtidens största flyktingtragedier i södra Spanien. I sommar har de spanska massmedierna mer eller mindre dagligen rapporterat om överfyllda flyktingbåtar och döda afrikaner som flyter iland. I stora reportage och i kolumner analyseras de bakomliggande orsakerna. Tillståndet debatteras. Politiker tvingas reagera.
         I de svenska massmedierna har dock ytterst lite om massflykten rapporterats. Ännu mindre debatterats. Detta trots att Sverige sedan 2001 delar yttre gräns med Spanien. I stället har svenska läsare och tittare fått hålla till godo med ytterligare reportage om latinamerikaner som flyr över Rio Grande till USA. Debatten i Sverige har i stället handlat om den latinamerikanska invandringen till USA.
        Ett annat exempel på när den svenska USA-fixeringen fått absurda följder är bevakningen av rättegången kring terroristattentaten i Madrid 11 mars 2004. Trots att det var första gången ett EU-land drabbades av islamistisk terrorism har intresset hos svenska nyhetsredaktioner varit minst sagt ljumt. Speciellt om man jämför med vilket utrymme som getts åt attentaten i New York och London.
         Många hade hoppats att den digitala revolutionen skulle förändra den svenska utrikesbevakningen. Att den snabba och billiga tekniken skulle innebära att hela världen skulle märkas. 
         Det blev tvärt om.
        När något stort händer i världen rapporteras det visserligen numera omedelbart. Riktigt stora och dramatiska händelser som krig, naturkatastrofer och valresultat visas till och med i direktsändning. Men i den nya digitaliserade världen kommer inte bara nyheterna allt snabbare, de försvinner även snabbare.
       Så fort de första bomberna har fällts, orkanen passerat och valets segrare utsetts flyttas fokus till en annan plats på jorden. Utvald av den amerikanska massmedieindustrin som snabbt är där och sätter upp sina digitala kameror och riktar in dem mot en satellit.
        Utrikesnyheter har blivit billig underhållning. Tid för summering, analys och eftertanke finns inte. Att vara först har blivit viktigare än att vara korrekt.
        För mig som har utrikesjournalistik som levebröd, intresse och kall är de senaste årens utveckling mycket trist. Missförstå mig inte. Jag har inget emot ny teknik. Men god journalistik kräver tid och erfarenhet.
        Det här du som massmediekonsument kommer in. Du är nämligen den enda som kan påverka utrikesbevakningen. I dag får massmedierna som är först med att rapportera om en dramatisk händelse alla tittare och därmed även inkomsterna.
        Om alla däremot började strunta i de snabba och ytliga rapporterna och i stället började använda den nya tekniken till att själv söka efter information och sammanhang skulle massmedieindustrin snart tvingas följa efter. Det skulle bli lönsamt med bredd och fördjupning i utrikesbevakningen. Vi skulle få en bättre svensk rapportering om Spanien.
        Mitt bidrag till en bättre Spanienbevakning är att skriva fackböcker om Spanien och driva denna nyhetssajt. Genom att publicera böcker, regelbundet hålla föredrag och skriva nyheter och kolumner om Spanien hoppas jag kunna öka intresset och förståelsen för detta land som hamnat på andra sidan den svenska nyhetslinjen. Ett land som jag har varit passionerat förälskad i under hela mitt liv.

Denna kolumn publicerats också i den spanska svenskspråkiga tidningen Sydkusten där jag med start i höst kommer att skriva en kolumn varje månad. Samtidigt fortsätter jag naturligtvis mitt arbete på mediehuset Aftonbladet där jag när jag har möjlighet skriver om Spanien. Nästa år kommer min nya fackbok om Spanien.

Andra bloggar om:

Ny utställning om pressens bevakning av Spanska inbördeskriget

av Thomas Gustafsson

Mer än sjuttio år har passerat sedan inbördeskriget rasade i Spanien, men ännu är inte såren läkta. Det är först under senare år kriget och dess fasor har kunnat tas upp och diskuteras.
      Nu visas den mycket intressanta och tankvärda utställningen ”Corresponsales en la Guerra de España 1936-1939”  på Cervantesinstitutet i Stockholm som tar upp en ny vinkel av kriget.
      Denna gång är det den internationella pressens bevakning  som skildras. Krigskorrespondenternas uppdrag och gärning.
      ”Vi har gjort denna utställning framför allt för att nya generationer ska inse vad kriget handlade om,” säger Alfonso Guerra, tung politiker inom det spanska socialdemokratiska partiet PSOE och även ordförande för den stiftelse som ligger bakom utställningen tillsammans med Cervantesinstitutet.
      Han fortsätter:
      ”Spanska inbördeskriget var det sista ideologiska kriget. Det var fruktansvärt som alla krig. Det var förövningen till Andra världskriget. Journalisterna var vittnen som fanns på plats och såg till att världen fick veta sanningen.”
     På utställningen finns artiklar och reportage från kriget av bland annat storheter som Ernest Hemingway, George Orwell, Martha Gellhorn och Barbro Alving, mer känd som Bang. Det finns även en speciell avdelning tillägnad Barbro Alving där bland annat några av hennes personliga ägodelar samt foton visas.
     Barbro Alving är inte längre i livet. Men vid invigningen närvarade hennes dotter Ruffa Alving-Olin som hedersgäst:
     ”Jag känner mig mycket stolt över att få representera min mor, hon var suverän på alla sätt,” säger Ruffa Alving.
      Under presentationen berättade hon sedan om några dramatiska episoder som hennes mamma var med om, men som aldrig varit omskrivna. Det finns dessvärre inte mer plats i denna kolumn, men Spanienbloggens redaktör kommer att berätta om dessa händelser vid ett annat tillfälle.
      Utställningen visades första gången i New York förra året och har därefter passerat bland annat Madrid. I Stockholm visas den från 29 augusti till 27 oktober innan den flyttas vidare till Moskva som sista stad i turnén. Adress och mer info finns på Cervantes hemsida. Inträdet är gratis

Spanienbloggen berättar om såväl tjurar som goda viner, kulturliv, historia, festivaler, terrorister

av Thomas Gustafsson

Spanienbloggen är ett svar på alla frågor om Spanien som jag fått genom åren i samband med mitt arbete som journalist och författare med Spanien som specialområde.
        Syftet med denna nyhetsblogg är alltså inte att rapportera om en massa händelsenyheter, det gör alla nyhetsbyråer blixtsnabbt. Målet är att regelbundet skriva en kolumn som tar upp ett aktuellt och för spanien typiskt ämne som jag anser vara viktigt. 
        De flesta inlägg är därför otidsbundna och kan läsas långt efter att de publicerades. För den som missat vad jag tidigare skrivit så är det enkelt att gå till högerspalten där en del huvudartiklar ligger lagrade under ämnesrubriker.
        Spanienbloggen startades då jag var tjänstledig från mitt arbete på Aftonbladet och bodde på heltid utomlands. Numera vistas jag mycket i Spanien men har  återgått till min tjänst på Aftonbladet. I och med detta har även tiden jag kan lägga ner på bloggen blivit mindre.
      I samband med att jag återgick till min tjänst på Aftonbladet flyttades Spanienbloggen från sin webbadress till Aftonbladets bloggwebb.
     Man kan dock fortfararande nå Spanienbloggen genom min domänadress www.spanienbloggen.se
     Intresset för Spanienbloggen är stort vilket gläder mig. Jag har fått en hel del mejl med frågor och synpunkter. Besökarna har stadigt blivit allt fler. Du som är nytillkommen läsare är hjärtligt välkommen.
         Flera läsare har efterlyst en möjlighet till att kommentara kolumnerna. Tyvärr har jag ingen möjlighet att ha en kommentarfunktion och detta eftersom jag även sedan början av 2007 har en blogg om Kuba på samma webb. Jag har nämligen märkt att när det gäller just Kuba så är det väldigt många som har åsikter om detta lands system som de vill dela med sig, speciellt ihärdiga är de som aldrig varit där men som gett Kuba ett symbolvärde. Antingen som en revolutionärt positivt exempel, eller som en revolutionärt avskräckande exempel.
        Jag skriver dessutom denna Spanienblogg på min fritid, vid sidan av mitt ordinarie arbete. Jag har alltså ingen möjlighet att hålla sidan under uppsikt löpande. Det finns inte tid till detta. Den som har synpunkter är i stället hjärtligt välkomna att skicka ett mejl.
         Med detta har jag  gett svar på några av de frågor jag fått. Fortsätt gärna att mejla. För den som vill läsa mer grundakta om Spanien hänvisar jag till mina reportageböcker om Madrid och Barcelona som är aktuella, eller till min tidigare fackbok om Spanien. Länk till info om böckerna finns här intill. Låna dem på bibliotek, eller gläd en fattig författare och köp dem. Madrid och Barcelona finns hos alla nätbokhandlare.
      
Andra bloggar om:

Sida 11 av 11
  • Tjänstgörande redaktörer: Joakim Ottosson, Kristina Jeppsson och Elvira S Barsotti
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB