”Det är ju svinfult”, fnyste Jonas när jag hittade ett inplastat ”Wave race 64” på Super Potato.

Det är förvisso sant. Men jag är så svag för den bindgalna estetiken från gränslandet mellan 80- och 90-tal, väst och öst, pixlar och polygoner, att jag inte kunde låta bli.

En annan sak jag är svag för: att betala 69 spänn för gamla Nintendo 64-spel som aldrig ens öppnats.

Alternativt bli grundlurad av Super Potato, beroende på vilket som är rimligast.