Varför känns som som att allt, precis allt måste bli färdigt till jul. Det känns som om jag har sprungit ett väldigt lång lopp och nu ska jag spurta sista biten, men har ingen kraft kvar. Såhär känns det ju inte när det blir sommar. Det är ett sorts avslut med julen som inte jag tycker om. Som att allt som inte händer nu innan jul, händer aldrig. Det är nu eller aldrig med allt.

Får jag inte upp tavlorna nu så är det kört. Om jag någon gång ska hinna med att baka så är det väl ändå nu innan jul. Och hör jag inte av mig till den där människan angående jobb så blir det inget av med det projektet. Eller byter vi inte däcken nu kan vi lika bra sälja bilen. Och just det, det är ju nu man ska ha sådär satans trevligt också bara för att det är så festligt vid jul.

Nu eller aldrig.

Förlåt för lite torsdagsmorgondramatik, men så har jag pms också.