Hej, allihop!

Jag läser alla kommentarer i Amandas blogg, vissa undrar var min blogg tagit vägen och jag tänkte att jag kunde svara här. För dom som bryr sig, alltså.

Jag har ju bloggat från och till sedan 2006 och har älskat det varje dag. Jag älskade det kittlande med att skriva min första blogg, när mediet var nytt, och jag älskade att skriva pappabloggen om Charlie, för då var det inte mediet som var nytt – det var föräldraskapet.

Det är i bloggen som jag kommit närmast mina läsare.

Men när jag började med min och Sigge Eklunds podcast så hände något. Det fanns något nytt i det där som attraherade mig, Och jag upptäckte att när jag upplevde saker i livet så tänkte jag inte, som förr: ”Det här ska jag skriva om i bloggen.” Jag tänkte: ”Det här ska jag berätta för Sigge om i podcasten.” Bloggen kom lite i kläm, kan man säga, för tidigare använde jag bloggen för att skriva ner de lite längre funderingarna. Men nu hamnar de sakerna i podcasten, för jag är så oerhört förtjust i detta med podcasts just nu. Jag ger allt jag har där.

Det innebär att bloggen blir halvdan och det finns inget värre än halvdana saker. Jag vill inte göra halvdana saker och därför slutar jag blogga för en tid.

Att blogga är en del av mig och en dag kommer jag att hitta tillbaka till det, det vet jag. Till dess kanske jag lånar den här bloggen om jag kommer att tänka på något!

Vi ses snart!

Alex