Säsongens första fredagsintervju är här. Omröstningen var jämn men Nässjö Baskets Wictor Grenthe knep segern med två starka röster.
Vi snackar frisyrer, distansförhållande och chocken när han kom till Södertälje.

Okej, då kör vi. Varför bröt du kontraktet med Borås?
– Det hade med signingen av Christian (Maråker) att göra. Det var Jonas (Larsson) som ringde och frågade mig innan det var klart och sa att det skulle innebära mindre minuter för mig. Han sa att det skulle vara jätteglada om jag stannade kvar men att jag fick gå vidare om jag ville. Så vi kom överens om att jag skulle bryta.
Var Nässjö ett självklart val?
– Nej. Jag hade lite andra. Jag var i Norrköping och försökte fär, men de hade andra planer. Till slut stod det mellan Nässjö och Jämtland. Men det verkade som att jag skulle få en mycket större roll i Nässjö så det kändes som säkrare minuter.
Hur har det varit hittills?
– Det känns bra. Vi har haft en väldigt lång försäsong men många matcher men vi är ett skönt gäng och ska bara börja vinna lite matcher nu så tror jag att det kan bli en lång säsong.
– Vi har mött de potentiella finallagen eller vad folk nu kallar dem och vi är inte riktigt där än.
Det känns som att många i Borås saknar dig framför allt för hur du är utanför planen, vad beror det på?
– Det är nog för att jag är ganska lätt att ha att göra med. Stor och snäll och lite halvgalen. Många uppskattar det.
Du verkar ha många bra historier, vilken är din bästa?
– Jag har lite gamla historier som jag drar. Sådana som jag hört från andra och sådana som jag har upplevt själv. Men jag går inte in på det…
Vad har du för mål med din karriär?
– Just nu fokuserar jag på den här säsongen och gör det så bra jag kan. Sedan vet jag inte vad som händer i framtiden. Jag och Lollo (Louice Halvarsson) har pratat om att vi ska åka utomlands och spela tillsammans. Får jag chansen att åka med henne och spela gör jag gärna det, annars stannar jag gärna i Sverige.
Hur är det att vara tillsammans med en annan basketspelare? Det blir mycket distans.
– Det har blivit så från dag ett och det har aldrig varit något problem. Det är många som frågar hur vi har lyckats, men vi är ganska lika. Vi firade fyra år nu och det blir lite som en nytändning varje gång man ses.
Vad är den största motgången du har haft i karriären?
– Det var väl att jag inte har gick vidare när jag var yngre och gick till någon mer proffsinriktad klubb. Jag spelade i min moderklubb ganska länge och märkte när jag kom till Vedran och Södertälje att jag inte kunde någonting. Så det ångrar jag lite. Jag tror att jag hade kunnat vara en bra mycket bättre basketspelare om jag hade haft lite andra karriärval.
Hur mycket utvecklades du under tiden i Södertälje?
– Jag lärde mig så mycket om Vedran och spelarna. Dino, Adnan, alla lite äldre veteranerna. Jag kände mig som ett barn när jag kom dit, som ny på dagis. Men de var väldigt pedagogiska och det hade tagit dubbla tiden att utvecklas lika mycket i någon annan svensk klubb. Jag lärde mig så otroligt mycket på kort tid.
Berätta något som folk inte vet om dig.
– Jag vet inte, det är svårt. Jag har ett ganska stort bilintresse. Det vet väl halva basket-Sverige redan, men jag är lite av en bildnörd.
Är det bilar du håller på med när du inte spelar basket?
– Nej, just nu jobbar jag 80 procent som personlig assistent. Jag jobbar från 8-15.30 och sedan direkt till träning. Det var tufft i början, men nu börjar jag komma in i rytmen.
Vilken spelare i ligan skulle du ta med dig till en öde ö?
– Det står mellan några olika killar. Men jag skulle nog ta med mig Karim (Wazzi) faktiskt. Han är lätt att ha och göra med. Vi kommer överens och har samma humor. Han är liten och smidig och har hjärna. Jag är den stora, dumma med muskler.
Du menar att du inte är så smart?
– Jag är okej, men han är lite listigare än vad jag är.
Du hade ett rätt bra hår under försäsongen, men det har rykt nu va?
– Ja, det var en liten lös utmaning. Folk ville se mitt affro eller vad man ska kalla det så från maj sket jag i att klippa mig. Nu har folk fått se det så nu är det förhoppningsvis sluttjatat om mitt affro. Det är ett helvete när man ska duscha så nu har jag rakat bort det, men jag kanske får spara till slutspelet.
Vem har ligans bästa hår nu?
– Tom Lidén har ju stuckit, han hade ett riktigt bra innan med sin lilla samurajtofs. Nu är det nog Andreas Karlsson i samurajfrisyr och samurajskägg.
Vem är jobbigast att möta i ligan?
– Det är också några stycken, men jag får nog säga Toni. Han hade skola med mig här om dagen. Jag hoppade överallt. Han kanske inte ser så skräckinjagande ut, men han är riktigt lurig och stark och grejer.
Vem tycker du att jag ska intervju nästa vecka och vad ska jag fråga?
– Emil Salon, han är rätt skön och har varit skadad ett tag och har ett nytt lag och en ny situation. Fråga honom varför han kallas för ”torso” och vad hans rutin är i omklädningsrummet. Han kallas inte naken-Emil för inte.
Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Ett slutspel till Nässjö.