Blir en hektisk vecka först Alicante, sen Puerto De Mazarron, sen Helsingborg, Stockholm och så avsluta med Rättvik på lördag och söndag denna veckan. 

Konstig nog känner jag ingen trötthet. Första månaden efter sommaren var jag enormt trött på kvällarna. Kunde inte ligga i sängen och skriva, eller läsa, somnade direkt. Nu känns inte tröttheten även om jag gäspar. Hjärnan fungerar ändå, trots veckor sedan träning och kanske inte bästa maten. 

Vet inte vad det beror på. Trött på morgonen förvisso. Men den här jobbiga känslan att nästan falla ihop efter lunchen är helt borta. 

Skulle man få in 8-9 timmars sömn på detta tror jag dagarna skulle börja gå som en dans.

Dessvärre är alla sjuka i omgivningen just nu så immunförsvaret utsätts för hårda påfrestningar. Man får passa sig, tvätta händerna nog och undvika allt för många nätter med under 5 timmar sömn.

Flera veckor sen jag var ut och åkte rullskidor nu. Det är absolut inte ok. Istället för att ge mig ut i Stockholmstrafiken efter jobbet har jag prioriterat att försöka sova mellan 6-8 timmar per natt i syfte att undvika förkylningar/influensor samt vidmakthålla en hög energinivå på jobbet. Känner mig stark på dagarna men kroppen längtar ändå efter rullskidor och rejäl fysisk utmattning. 

Men helt stillasittande har jag inte varit. Istället för rullskidor så ser jag till att gå upp eller ner för alla trappor jag ser istället för att ta hissen eller rulltrappan. Jag har även prioriterat att träffa gamla vänner och upprätthålla den sociala kontakten (utanför Facebook och bloggar) vilket i sig har medfört en hel del promenerande. Så helt stilla har jag inte varit. 

Men nu är det dags att komma igång igen med rullskidorna. Snart blir det för kallt att köra. Hela hösten och sensommaren har ju annars varit perfekt för att träna. Kanske den varmaste sensommare/höst jag någonsin varit med om. Är ju van att snön kommer i mitten av september och här nere i Stockholm har vi fortfarande nästan 20 grader mitt på dagarna och kvällstid behöver man inte ens mössa eller halsduk, trots att vi är inne i oktober snart.

Känns som att det inte går att göra allt och ändå sova 6-8 timmar. I så fall måste träningen ske på lunchtid, eller att jag byter träningsform. Jag har det i åtanke. 

Började nytt jobb för 3 veckor sedan. Området där kontoret ligger består av en rad industriföretag, det i sin tur visade sig medföra att lunchrestaurangerna anpassat sitt utbud efter målgruppen (som sig bör). Dock är jag och målgruppen inte riktig samma sak. Jag jobbar inte fysiskt från 7-19 varje dag och bränner inte 10 000 kcal per dygn och jag består inte heller av 130 kg muskler som många i målgruppen tycks göra. Så när jag ska äta lunch blir maten lätt överdimensionerad och tillråga på allt är den riktigt god. Sällan har jag väl ätit så mycket god, rejäl och prisvärd mat som här i industriområdet. Men detta i kombination med mitt beslut att prioritera sömn framför träning och en veckas halsont har gjort att vikten börjat gå upp. Glädjande nog har jag köpt en våg och kan därmed hålla koll på vad som händer. Försöker gå mycket, men då jobbet ligger nära och saknar kommunala anknytningar samt kräver bil under dagen så är det ingen vits att promenera eller cykla. Det drar ner vardagsmotionen. Istället kom jag till insikt och stängde av godis och glass under veckan som var. Dessutom valde jag att endast äta sallad till luncherna. Även om många restauranger här ute inte serverar sallad på menyn, så ordnade de ändå med detta när jag bad om det. Sakta började vikten ticka tillbaka mot normal igen. 

Detta visar dock hur viktigt det är att ständigt ha koll på vågen. Ibland hör man ju hur folk säger med lite stolthet ”jag kollar aldrig på vågen eller vad jag äter” typ som att det skulle vara lite fint att inte göra det. Men när jag var i form behövde jag inte heller kolla någon våg. För min kropp hade hittat en lämplig vikt som passade för min kombination av träning och matvanor. Det är när någon av dina normala standardfaktorer sätts ur spel som det blir svårt. Det är då vågen blir ett måste. Vågen blir din bränslemätare med viss fördröjning.

Den här filmen visar hur svårt det är för en nybörjare att åka rullskidor. Om nu någon trodde det är lätt? Oftast så är ju de som åker rullskidor proffs eller halvproffs. Så jämförelserna blir vanligen lite skeva mot oss amatörer. Men kika på filmen så får du en god bild över varför nedförsbackar, korsningar, mötande bilar, grus, utfarter, kurvor, etc är bokstavligen livsfarligt.

Tog just en kvällspromenad. Stockholm, Kl 22, den 5e september och förvånades över att det är ljummet i luften, nästan lite kvavt till och med. Klagar inte, men det känns ju lite märkligt. Den här tiden brukade första snön dimpa ner på höjderna där jag bodde tidigare. Kan det vara växthuseffekten månntro? 

Var jag än går och vem jag än träffar så hostas och snörvlas det om vartannat. Det är fökrylningstider!

För att inte sabotera träningsmöjligheter gör den kloke således rätt i att se över handhygien, sömn och med vem/vilka man umgås. 

En förkylning kan slå ut veckor av träning, särskilt nu under hösten då det är lätt att förkylningen tar omtag, eller rättare sagt, det nedsatta immunförsvaret blir extra känsligt för nya bakterier och virus och således drabbas man av förkylning på förkylning på förkylning…så det bästa är att inte hamna i den onda cirkeln från början. 

Slarvade lite i helgen genom dåligt med sömn och utgång samt middag och besök hos sjuka vänner med sjuka barn. Men vi får se…än är immunförsvaret starkt och händerna tvättade, så det kan klara sig.

Gav mig ut på en liten runda i Stockholms förorter. Galet kuperat och sjukt mycket trafik. Inte en lugn stund och sinnena tvingades vara på helspänn hela tiden. Inte som i Dalarna när man susade i ensamheten längs älvar och porlande bäckar. Måste medge att avgaserna stör mig lite. Är man ute vill man ju ha frisk luft!

I vilket fall gjorde de många och branta backarna i kombination med trafiken och en massa utfarter och korsningar, rödljus, övergångsställen etc att jag var tvungen att ta av mig skidorna i flera utförslöpor och gå. 

Dessutom var skyltningen katastrofal. Verkar vara en rejält eftersatt bit här i förorterna. Nästa gång får jag ta med mig en GPS och karta.

Kände mig lite halvtrött i början men tog det lugnt. Såg fram mot alla nedförsbackar jag passerade som på hemvägen skulle bli uppförsbackar. Och den sista backen var faktiskt riktigt härlig. Hade kraft i varje tag och pulsen låg runt 180-185 i cirka fem minuter. Lutningen tog hårt på konditionen men stora djupa andetag gav tillräckligt med syre och kroppen kändes riktigt stark. En härlig känsla! Funderade på om förra rundan plus allt trappgående i veckorna har börjat ge resultat?

Hemma såg jag att medelpulsen låg på 79% av max och maxpulsen låg på 98% av max.  Fördelen med kuperat! 

Rundan kändes nästan lite för lätt dock, men blir bättre nästa gång, och pulsen låg högt hela tiden så något måste de 50 minutrarna ha givit. Dessutom kommer man ju vara mer sugen på att ta sig ut när det var en skön runda 🙂

Läste precis en artikel som säger att man INTE ska dricka alkohol och sedan träna dagen efter. När man läst igenom hela artikeln så framkommer det att orsaken är risk för blodsockerfall/svimning och att vätskebalansen är rubbad. Det står att inte ens en promenad ger något, men att den ändå kan vara bra tack vare att du får frisk luft. Tre dagar påstås det ta innan alkoholen gått ur kroppen och artikeln ger exempel på om du dricker två, tre glas vin till maten en fredagkväll. Vidare varnar förbundsläkaren för att motorik, balans och reaktionsförmåga försämras och därmed ökar risken att skada sig.

MEN….ingenstans står det egentligen att träningen skulle vara direkt farlig typ som att träna med halsont eller hjärtfel, det står faktiskt inte heller något om träningen faktiskt ger resultat på kondition och muskler, trots att det är dagen efter. 

Jag tolkar detta som att träning dagen efter är ofarligt och dessutom ger effekt! För var det så att träningen verkligen var farlig (likt halsont) eller inte stärkte kondition och muskler, ja då skulle ju förbundsläkaren garanterat har tryckt på dessa faktorer hellre än att ”vätskebalansen rubbas”. 

Och handen på hjärtat. Hur många känner någon som svimmat dagen efter under träning? Och blodsockerfall får väl de flesta som tränar titt som tätt.