Sista måltiden.

Biet som stack mig dog inte alls.

Hon kröp nyss fram ur vecket på en tidning som legat på köksbordet och stapplade mot solstrimman från fönstret. Skakig och eländig – men vid liv. Otroligt, gadden slets ut vid 17-tiden i onsdags och det är 42 timmar sedan.

Hon fick lite honung på en sked och lapade i sig. Piggnade sedan till och började mödosamt putsa sig, men hon mår definitivt inte bra.

Och jag slits mellan lusten att ta reda på hur länge det tar innan hon dör, och att peta in henne i en kupa och låta hennes fränder utdela nådastöten. Det lär gå rätt fort, hon luktar ”fel” och kommer att bli angripen direkt.

Undrar om hon har ont.