Med röda öron ser jag framåt
avLen och inte tillstymmelse till sandig. Åt det fasta hållet och bland de trevligare i konsistens och smak, så jag har kvalat in för SBR-etikett, om det varit aktuellt.
Inga bi-ben eller andra saker i botten av burken heller. Men det blev en generande minuspoäng ändå.
Jag kollade aldrig under locket innan. Eller rättare sagt – jag tog burken med bucklan. Smålänningen i mig tänkte att den är svårare att sälja, men man kan ju alltid bjuda på innehållet. Och just den burken hade en försmädlig liten partikel på ytan. Att det var en enda och pytteliten är ingen ursäkt.
– Titta vilken tur vi har, sa experten glatt när han tog av locket. Pekade på en liten mörk prick som formligen lyste, och alla tittade intresserat. Medan mina öron blev illröda.
Skräpet var inte större än halva stortån på ett bi. Mindre än millimetern, så det blev inte mer än ett minuspoäng. Men det borde inte funnits där alls.
Lärpengar.