Danska biodlarna söker ny ledare. Ansökningstiden går ut 24 januari, om någon är intresserad. All info finns på deras hemsida:

Rättvisans kvarnar mal långsamt men obevekligt. Honey-gate i USA rullar vidare och ordet honey-laudering (istf money dito) har sett dagens ljus  En senator i USA – Charles E Schumer i New York – har begärt att både tull, livsmedelsmyndigheter och andra berörda helt stoppar honungsimport som underminerar verksamheten för de lokala biodlarna i delstaten.

Det är jätteskandalen med falsk honung från Kina som spökar.

Vill någon läsa det senaste åtalet, klicka här så dyker pdf-en upp. Det är som anteckningarna till en spionroman. Smuggling, falska papper, falska laboratorietester, diskreta transporter till små samvetslösa förpackningsföretag i Cascade-bergen. Och sedan vidare ut på marknaden via bossar i Chicago, precis som på förbudstiden.

Det framgår också att köparna är några av USA:s största importörer i branschen. Och att de vetat precis vad de köpt, men valt att blunda eftersom vinsterna varit i miljardklassen.

En god vän kallar åkomman guldsot.

Undrar förresten vart den kinesiska honungen tagit vägen nu. Att den inte längre produceras tror jag inte på. Huvudaktören i Europa finns ju kvar i Hamburg – Alfred L Wolff GMBH. Fast deras egen webbsida har plockats ner. Alltid något.

Har precis köpt Sportbladets gamla gökur. Längtan efter våren blev akut.

Återstår bara att få det att funka. Av utseendet att döma krävs en hel del vård och omtanke, inte minst efter senaste framträdandet i samband med nåt VM-grejs. Då kletades det ner med konstsnö.

Om pippin på insidan inte vill samarbeta ska jag byta ut den mot ett gigantiskt bi.

Kan bli hur bra som helst.

Jordbruksverket har upphävt det tillfälliga förbudet att använda GMO-potatisen Amflora.

Och jag vill att det blir vår. Nu genast.

Det är full rulle i vår nya kupa och getingarna har inte en chans. Mina armar kom med på segerfotot.

Hos bina är värsta rysgraderna över för denna gång. Nu oroar jag mig för att den drypande fukten ska orsaka mögel på ramarna igen, så bina får utsot i sina små magar.

Men snödropparna blommar på Gotland och en vilsen tofsvipa har siktats i Blekinge.

Jag vill att det blir vår nu.

Svenska carnicaföreningen har öppnat en blogg. Intresseföreningen för en viss biras alltså. Ädla små kryp av den typ som mina bin huvudsakligen har i generna.

Hr ordförande Gideon, en man med både hjärta och gadd på rätt ställe, har fattat pennan.

Undrar om jag är vanartig som säger krainer…

Och så har min kära huvudarbetsgivare flyttat. Från utposten vid Globen till sprillans nya Kungsbrohuset mitt i Staden. En modern fästning i glas bara ett par raska skutt från Centralstationen. Dessutom granne med åklagarämbetet, som faktiskt visat viss oro för att snokande murvlar ska sitta som häckande fåglar och spana med kikare genom fönstren för att avslöja vad rättvisans tjänare har för sig. Onekligen en intressant tanke.

Annars är allt är otroligt modernt och digitalt. Det finns lyse till och med inne i diskmaskinen i pentryt. Själva kupan (kontoret alltså) ska värmas med kroppsvärmen från folk som jobbar där och det surrar överallt, så en biodlare känner sig genast hemma.

Undrar om chefen går med på att jag ställer några bikupor på det lägligt platta taket till våren…

Det var tur att jag fäste skivor framför flustren. Annars hade det korkat till rejält nu med snö, trots att pallbenen är höga och botten står nästan tre decimeter över marken. Andra biodlare har larmat om att det är hög tid att ge sig ut och skotta.

Enda nackdelen med skivan är en envis talgoxe som fattat galoppen. Hon hoppar intill Henriettas kupa om morgonen, pickar vid flustret och verkar hitta något ätbart då och då. Henriettas bin var tveklöst de mest lättstörda (läs: ilskna) i höstas och det är väl likadant nu. Gullans bastarder, som står precis intill i trean, får nämligen vara ifred.

Karma, kära drottning.