Det finns fortfarande biodlare som på fullt allvar hävdar att man kan få bort varroa, det importerade bikvalstret, med hjälp av pudersocker. Tossarna kräver också att den så kallade sockermetoden ska betraktas som den enda framkomliga vägen för att belämpa helveteskvalstret, samt att stora biodlarorganisationer kräver detsamma.

Enklast vore ju annars att megafonen tar sitt pudersocker och sina kvalsterfyllda bikupor och emigrerade till södra Gotland. Där jobbar bin sedan ett tiotal år hårt för att överleva, i en experimentodling så knökfull av varroa att mer än 90 procent av bina snabbt dör. Resten är så svaga och sjuka att de inte producerar någon honung.

Blir det ensamt så kan sockertomtarna alltid bli sambo med en annan tosse som kräver att en stor burk honung inte ska få kosta mer än en dryg 50-lapp. Det vill säga svenska biodlare ska jobba gratis, leva på luft och inte ha råd med varken pension, sjukpeng eller bostad, eftersom produktionen kostar mycket mer än den ger.

Undrar om tossen fattar att hans krav innebär att man måste producera, slunga, burka och sälja mer än 350  700-gramsburkar för att ha råd att köpa en vanlig beg trampcykel.

Skulle tossen dessutom vilja ha en inkomst motsvarande socialbidrag eller absolut lägsta a-kassa och dessutom köpa ett årskort till lokaltrafiken så blir det till att producera 7,5 ton till varje år. Förhoppningsvis får han mer, eftersom de första 7,5 tonnen inte räcker till varken el, hyra eller mat för själva biodleriet.

Hej å hå…