Det är inte roligt men det måste ske. Massbegravning i komposten.

Spisrakan fungerade utmärkt. Bort med gallret bak och sedan krafsa ut. Bara en halv skopa i sjuan. Men en full i femman. Olika faller ödets lotter.

Alla samhällen lever fortfarande. Tvåan har fått stödfoder –  det behövdes verkligen. Skumhonung med florsocker och pollen togs väl emot.

Och snart är det vår på riktigt.

Först då kommer jag att känna mig lugn.