Nu är första avläggarna iväg.

Jag ställde lådan bland mormorshallonen, där knopparna för övrigt ser lovande ut.

De har varsin rejäl matram, varsin yngelram med gott om ägg och spätt yngel, bra med pollen och dessutom varsin fin ram med täckta celler, bin som nog kryper ut rätt snart. Dessutom kidnappade under bästa flygtid, så det var nog inte så många dragbin med.

Skivan i mitten verkar hålla tätt också, inte oväsentligt.

Det ser helt enkelt bra ut ikväll. Och de kivas inte utan håller sig i varsin ände på flustret.

Nu gör de alltså varsin ny drottning. Lite magiskt är det faktiskt. Max 16 dagar, sen kryper hon ut. Ungefär när kronprinsessan vaknar och inte längre är fröken utan fru.

Hoppas det blir fint flygväder till midsommar alltså.

Inte ett enda kvalster så långt ögat når, varken i inläggen eller i drönarcellerna.

Men det var brutalt att skära bort kakan, bryta isär och pillra runt bland en massa levande larver. Inte roligt, jag trivdes inte alls med att ta livet av hundratals fina bin.

Jag tror inte att jag ska mörda fler drönare nu. Inte när kvalstertrycket är så här lågt. De andra får kläckas i lugn och ro, de behövs inom tre veckor.

Med lite flax kanske det blir ägg i fyran till helgen, för nu är det dags.

Drönarna är lite tunggumpade. Men de flyger, även om honungsförrådet i kupan fortfarande verkar vara mest lockande.

Håll tummarna.

Jag gör det enkelt för mig och citerar pressmeddelandet:

”Lantmännen SW Seed AB har fått dispens från Jordbruksverket att använda syntetiska pyretroider i blommande oljeväxter i fältförsök under 2010. Anledningen till dispensen är utdragen blomning i fältförsöken som ökar risken för skadeangrepp. Beslutet är villkorat med:
1. Bekämpningen får ske bara under nattetid mellan kl. 22:00 till 03:00 (svensk sommartid)
2. Lantmännen SW Seed AB måste i förväg underrätta ägare av bisamhällen placerade inom ett avstånd av 2 km från odlingen om tidpunkten för behandlingen.”

Kommunerna är Svalöv, Vara och Klippan. Målgruppen är rapsbaggar. Och syntetiska pyretroider är nervgifter. Tur att man inte har bin i de trakterna, Gullans bastarder sover lätt och flyger långt.

Bina dör om de får medlet på sig.

De kända effekterna på människa är följande, källa Kemikalieinspektionen:

”Personer som handskats med naturliga och syntetiska pyretroider har rapporterat en övergående ”stickande och brännande” känsla i ansiket vid direkt exponering.

Orsaken antas vara spontana signaler från känselnerver, åstadkomna av cypermetrins förmåga att sänka nervernas retningströskel. Känslan varar oftast några få timmar och är aldrig kvar mer än ett dygn efter exponeringen.

Ett flertal fältstudier har visat att cypermetrin normalt i mycket liten grad tas upp av huden. I en utländsk rapport har dock kraftig och långvarig exponering för (cypermetrin, preparatnamn) utan skyddsutrustning visat sig kunnat ge yrsel, kräkningar, muskelryckningar och eventuellt kramper. Även dessa symptom rapporterades vara övergående.”

Det vill i alla fall SBR, som idag gav Victoria och Daniel ett presentkort på 100.000 levande bin i lysningspresent. Förhoppningen är att kupan – eller möjligen kuporna – ska placeras på Haga.

Förslag: de kan få mina illbattingar. Enbart Säpo skulle spara hundratusentals kronor. Bara att koppla snubbeltråd till kuporna, sedan blir det en fantastisk fart på terroristerna.

Gör-Anns döttrar har lagt sig till med fet attityd. De är riktigt griniga, trots att jag verkligen är försiktig och varken smäller eller klämmer.

En illbatting försökte sticka mig i knät, av alla ställen. En annan flög direkt mot ansiktet, med mord i sinnet.

De vet inte att jag har tränat på 10.000 ilskna jordgetingar.

Och att de snart kommer att få en ny drottning.

Tack och lov.

Kärleken må övervinna allt, men en häftig hagelskur kan få vem som helst att tappa lusten.

Det började strax efter lunch. Himlen mörkande och efter bara fem minuter hoppade hagelkorn i tusental som ärtor över både fluster och gräsmatta och trummade mot kuptaken.

Dragbina, som frossade som bäst bland äppelblommorna,  störtade hem för att ta sig i skydd, men alla hann inte och många bombades eller drunknade i smältvattnet. Mest hjärtknipande var de som landade på mig, som studerade skådespelet under ett paraply.

För att inte tala om kamikazepiloterna som skulle ut igen, efter överlämning av nektar.

Bin är stentuffa.

Drönarna tar sig. Nu kan de faktiskt landa utan att stå på ändan – och idag kan det bli suveränt flygväder.

Dessutom finns den magiska siffran 19 grader och soool i väderrapporten.

Snälla rara, visa nu vad ni kan grabbar. Sätt igång och gör ungdrottningen på smällen, det behövs nya ägg i fyran.

Gullans hemlighet är gott om utrymme.

Bastarderna vill inte alls sitta trångt. De vill inte ha ens i närheten av trångbott, då ploppar det upp svärmceller överallt och gör mig nervös.

Drönarramen tog en vecka att bygga full, så nu har dom fått tio outbyggda ramar till att sätta vaxkörtlarna i. En fjärde låda alltså. Parkerad mellan andra och tredje lådan och utan spärrgaller.

Fyra lådor LN innan maj är slut. Inte illa jobbat av ett gäng bastarder som dessutom fått ett halvdussin yngelramar kidnappade.

Det är bara för biodlaren att få ut tummen och skruva ihop fler pallar, så avläggarna har nåt klokt att stå på.

Nu vet jag.

Man parkeras som vilande medlem under ett år efter att man dragit ur proppen. Och man räknas under tiden.

Det tar ett år innan jag stryks.  Och efter dessa 12 månader i limbo får jag inte vara med i den lokala biodlareföreningen heller, hälsar SBR. Fast dom sa inte limbo. Och fanken vet hur dom ska kontrollera det svenska föreningslivet i dessa snabbfotade internet-dagar.

Organisationens växel går i alla fall fortfarande till det vinstdrivande aktiebolaget SBR:s Honungsförmedling. Som har den delikata uppgiften att å ena sidan köpa honung för pris som inte får topplocket att flyga av hos de småodlande medlemmarna, och å andra sidan gå med vinst genom att sälja honungen till till konkurrenskraftigt pris.

Däremot erbjuder intresseorganisationen varken bra bin till medlemspris, bra drottningar till medlemspris eller bra rabatter på kvalitetssäkrad utrustning. För att inte tala om frånvaron av tuffa förhandlingar mot alla inköpare, för medlemmarnas bästa. Allt för att höja inköpspriset på honung.

Medlemsavgiften motsvarar i alla fall två bra drottningar.

Så mitt val blir enkelt. Jag vill ju odla bin.