Nu har jag sett dom alla fyra.

Drottning Gör-Ann, Blixten, Gullan och Aretha – alla drottningar lever och verkar må bra.

Tippexet på ryggskölden har flagat lite, men alla fyra hade en prick kvar.

Konstigt att man kan bli så förtjust i småkryp.

Gullan & bastarderna har slagit till igen. Det finns ett drygt dussin ramar fulla med yngel i de två lådorna och det är proppfullt med bin (fast på bilden har de drivits ner med lite rök).

Helt otroligt. Dessutom är bastarderna fortsatt snälla, kakfasta och vansinnigt flitiga. Just nu med vita pollenbrallor, gissningsvis vitsippa.

Kära bastarder, inom en månad blir det avläggare.

Jag adopterade förresten bort två ramar för att få bättre sprutt i ettan och fyran, som bägge ligger klart på efterkälken. Ambina fick följa med, det går bra så här års, står det i boken. Och det gick hur bra som helst, inga slagsmål alls.

Blixten är alltså omsprungen.

Jag hittade också drönarceller i både tvåan och trean. Dags att sätta in en byggram.

Denna vår är det väldigt kul att vara biodlare.

Först tänke jag sätta ståltrådsnät på skorstenarna i Byn, för att hejda eventuella svärmar.

Efter visst funderande valde jag spärrgaller framför de nedre flustren istället. Proppar jag till de övre också så kommer drottningen inte ut.

Lite brutalt kanske. Men väldigt praktiskt. Och definitivt enklare än att äntra skorstenar och träd i jakten på pigga bisvärmar.

Plastfärgen till bikuporna hade stått lite för kallt i vinter, så bägge burkarna frös.

Järnspikars, tänkte jag först och trodde det var kört.

Sedan bestämde jag mig för att testa en grej. Köksmixern.

Det gick hur bra som helst. Hackelihack med en sked först, en slatt vatten sedan och så full fart.

Resultatet täcker, torkar och sitter kvar på kuporna. Förvillande likt ofrusen färg, faktiskt.

Man ska inte tro på allt folk säger.

Man har hittat Small Hive Beetle på Hawaii. Aetina tumida. Lilla kupskalbaggen.

Liten men fruktad.

Och den ön får man importera drottningar från.

I alla fall än så länge.

Hoppas nån begåvad människa drar igen luckan snart, så vi slipper den ohyran en stund till.

(och nu har jag korrat länken. Det råkade bli bom)

En vaxkaka format lågnormal väger 77 gram.

Så jag köpte sex kilo till. Plus att jag har knappt 20 kakor över från förra året, det borde räcka en stund.

Om någon undrar vad jag ska göra på lördag kväll, alltså.

Dessutom har jag impulsköpt en äkta sherriff-overall i ljust olivgrönt.

Dyr men väldigt fin.

Försök sticka mig nu, vidriga små översvämningsmygg.

Forskare från Spanien, Storbritannien och Kanada  har spanat närmare på fågelhjärnor och upptäckt att stannfåglar är smartare än flyttfåglar.

De har helt enkelt större hjärna. Orsaken är att flytten kräver enorma mängder energi och hjärnan är det organ som tar mest. Lite mindre i knoppen alltså, så kan man flyga längre.

Sug på det, globetrotters.

Länsstyrelsen i Jönköping tar i med hårdhandskarna och hotar med böter för biodlare som haft yngelröda i samhällen men ändå låter bikupor stå tomma och bli smittspridare.

– De ska brännas eller saneras, säger Sten Malmström på länsstyrelsen till SR Jönköping.

En biodlare hotas av vite.

Ord och inga visor alltså. Synd att det ska behövas.

Den här annonsen finns i det lilla reklamorganet Traineeguiden. Annonsen har rubriken ”Sökes: Du som älskar utmaningar” och kommer från Connecta. 

Inte för folk som vill ha rutinjobb. Och något må de ha fattat. Fast jag tror att bilden är ett montage. Han håller ju ramen helt galet.

Det går fort nu.  Bina har fått upp farten och jag upptäckte att jag måste skaffa mer vax. Kakorna väger cirka 77 gram styck, tio per låda. Plus att jag känner mig lite optimistisk.

Jag får nog investera i ett par tre kilo. Minst.

Undrar hur mycket honung det blir i år. Bina drar iväg värre än fartdårarna i Gumball.