Det hinner gå tio sekunder från det att de stora nyhetskanalerna strax före halv tolv på lördagsförmiddagen kungör att Joe Biden vunnit presidentvalet.
Sedan utbryter den största, lyckligaste festen i New York City sedan 15 augusti 1945, känd som V-J Day.
Alla bilförare som är ute och kör kastar sig, låter det som, unisont på tutorna, andra skriker och busvisslar på gatorna, vin- och spritbutikernas hyllor töms på skumpa och ett antal platser – Times Square, Union Square, Washington Square Park, 125:e gatan i Harlem, Atlantic Avenue i Brooklyn – förvandlas till regelrätta karnevaler.
Själv hamnar jag efter en lång promenad under den förbluffande varma eftermiddagen – vi har plötsligt över 20 plus – i just Washington Square Park och…jag har aldrig upplevt något liknande. Hela den kantstötta, champagne-indränkta gamla parken pulserar av glädje, lättnad, eufori och känslor så starka att de hos åtskilliga svämmar över i lyckotårar.

På samma sätt fortsatte det sedan kvällen, och natten, lång – precis som i Washington, Philly,Boston, Atlanta, San Francisco, Los Angeles och överallt annanstans.
Samtidigt finns det väldigt många amerikaner – tiotals miljoner – som i samma ögonblick bara känner sorg och vrede och besvikelse, och de är dessutom övertygade om att Biden och demokraterna just stulit valet. Att försöka ena detta land ter sig som en fullständigt omöjlig, motsättningarna består och de kommer leda till många svåra, mörka stunder framöver.
Men just idag, just denna sällsamt varma lördag i november det i övrigt miserabla året 2020, befann sig New York i ett fullständigt magiskt tillstånd – och vi som upplevde den kommer garanterat aldrig glömma.

P.S Jag har några livfulla videos från Washington Square också, men tyvärr vägrar videoverktyget i den här bloggen samarbeta ikväll.