Jag tycker överlag mycket mer om litteratur som handlar om svårigheter och folk som har det jobbigt. Lycka och välmående blir så meningslöst i litterär form för det mesta.  

Så nu har jag fått mitt lystmäte eftersom jag i två dagar plöjt bland andra ”När duvorna försvann” av Sofi Oksanen och ”En hemstad” av Kristian Lundberg. De beskriver bland annat fattigdom, svek och att inte kunna lite på någon. Fast en handlar om Estland, och den andra om Malmö.

Intervjuer kommer snart!

”Konsten att vara kvinna” av Caitlin Moran

Caitlin Moran liknar ingen annan – jag vet för jag har haft turen att intervjua henne. Hon är extremt charmerande, pratar i kulsprutetakt och blandar drastiska, galna anekdoter med djupaste allvar. Och precis så är tonen i hennes bok också.  

”Konsten att vara kvinna” är en blandning av självbiografi och feministisk debattbok. Vad det gäller jämställdhet märks det att vi kommit längre i Sverige än i Storbritannien, men det gör inte så mycket eftersom boken är skriven med sådan humor och patos.
Hon berättar om sin stora familj (hon är äldst av åtta syskon) och hur utanför hon kände sig som ung tjej. Om en abort hon inte ångrar. Om hur arg hon är över diskriminering på arbetsmarknaden.
Ett genomgående tema är uteseendefixeringen – pressen på kvinnor att förändra sig hela tiden.
– Jag vill visa att feminism är kul och bra. I dag ses kvinnlighet som en rad problem som ska lösas genom att spendera enorma summor pengar, sa hon när vi träffades i höstas.

Författaren: Caitlin Moran har lång erfarenhet som musik- och tv-journalist, och har tilldelats ett antal priser för sin journalistik. Hon har man, två döttrar och bor i London. Hon är twitterfanatiker.

”Konsten att vara kvinna” har blivit en succé, och är såld till ett flertal länder.

Utbrändhet, girighet, prestationhets… Pr-konsulten Mattias Ronge skriver romaner om sina egna problem och tillkortakommanden.
Bland annat hamnade han i blåsväder när han skrivit romanen ”Den girige” och skatteplanerat själv.
Den nya boken heter ”Andlös” och är en svart framtidsskildring där människans livsstil gjort att människor blir sjuka – de kan inte andas på egen hand utan att koncentrera sig.
Ett klart spännande ämne, och det blev en intressant intervju. Den kommer på boksidorna och sajten i morgon.

Kanske är jag fördomsfull, men eftersom det kommer så många böcker där kända människor berättar om sina liv blir jag misstänksam. Hur många av dem är bra egentligen?
I går satte jag tänderna i ”Mitt positiva liv” av Andreas Lundstedt och Cecilia Blankens och väntade mig absolut ingenting.  

Men faktiskt: Den känns ovanligt ärlig, en berättelse som inte väjer för de riktigt dåliga sidorna hos sin huvudperson. Nu har jag läst hälften, och är spänd på hur detta ska sluta.
Recension kommer så klart.

”När skruven dras åt” av Henry James

Tänk dig ett stort, ensligt hus på landet. Tänk dig att du plötsligt får syn på bleka, märkliga gestalter som utstrålar ondska, fast de ändå liknar vanliga människor. Brr.  

”När skruven dras åt” är en modern skräckklassiker som kom ut för första gången 1898. Nu finns den i pocket.

Huvudperson är en ung kvinna som börjar jobba som guvernant till en flicka och en pojke på ett gods utanför London. Hon blir helt betagen i barnen, som hon beskriver som vackra, goda och artiga.

Men det verkar inte vara hela sanningen. Guvernanten börjar se mystiska, olycksbådande figurer som på något sätt har med hennes små elever att göra. De som bor på godset har nästan ingen kontakt med världen utanför, och guvernanten blir allt mer förvirrad och orolig.
Berättelsen är välskriven och suggestiv, och som läsare är det svårt att veta vad som sker i verkligheten eller i guvernantens fantasi.
Författaren själv skrev i ett brev att han blev så uppskrämd av att skriva den här boken att han blev rädd för att gå en trappa upp och lägga sig.

Författaren:
Henry James (1843-1916) föddes i New Tork, men var främst verksam i Europa. Det psykologiska spelade stor roll i hans romaner.

I Norge finns ett begrepp som heter ”påskekrim” – där kommer det alltid ut ett gäng deckare till påsk. Den trenden börjar märkas här också.  
Jag vill tipsa om en pocketaktuell spänningsroman: ”Till offer åt Molok” av Åsa Larsson. Hon fastnade lite i skrivandet efter den förra, så den här var efterlängtad.

Den är en riktig nagelbitare, som valdes till årets bästa kriminalroman av Svenska deckarakademin när den kom förra året. Nu finns den i pocket.
Den femte boken om åklagare Rebecka Martinsson utspelar sig som vanligt i trakterna kring Kiruna.
Det börjar med en björnjakt och utmynnar i ett drama om hämnd och pengabegär. Berättelsen pågår dels i nutid, när en kvinna mördas och lämnar ett barnbarn efter sig. Dels i början av 1900-talet, där en ung lärarinna inleder en dödsdömd kärlekshistoria med en av stadens maktmän.
Mitt i alltihop funderar Rebecka över sitt eget liv – polisen Krister gör henne överraskande ofta glad, medan pojkvännen Måns känns avlägsen.
Den som läser mycket böcker, som jag, lär sig att ofta lista ut vem som är den skyldige. Även här trodde jag att jag varit smart, men hade fel. Uppfriskande klurig upplösning trots många olika trådar.

Författaren:
Åsa Larsson är född 1966 och uppväxt i Kiruna. Hon bokdebuterade med ”Solstorm” 2003 och fick Deckarakademins pris som årets bästa debutant.
Hon har själv berättat att hon körde fast med ”Till offer år Molok”, men att hon plötsligt fick inspiration under sonens simträning. Leif GW Persson gillar Åsa Larssons böcker och kallar henne deckardrottning.

Almapriset – litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne – går i år till den argentinska bilderbokskonstnären Isol. Hon är också serietecknare, grafiker, sångerska och kompositör.
Hon är född 1972 och har gett ut runt tio böcker. Så här står det bl a i juryns motivering:
Hennes bilder vibrerar av energi och explosiva känslor. Hon utgår från barns klara blick på världen och ger deras frågor drastiska uttryck och öppna svar. Med befriande humor och lätthet behandlar hon även tillvarons mörkare sidor.

Läs mer om henne här.

Titel: Jag tjänar inte
Författare: Jenny Åkervall

Psykiatern Anna kläms från flera håll. På jobbet blir patienterna allt fler. Hemma surar maken Jakob och barnen för att hon är borta så mycket.

Samtidigt får hon ett delikat uppdrag:      
En av regeringens ministrar trakasseras
av en ung kvinna, och Anna ska
kartlägga hur farlig hon är.

I en parallellhistoria får en pressekreterare hos statsministern nys om något som verkar vara stort, olycksbådande och som involverar flera personer med makt.
Låter det snurrigt? Ja, det är ingen tvekan om att romandebuterande Jenny Åkervall vill ha med så mycket som möjligt. Men på något vis lyckas hon foga samman trådarna, och helheten bildar en spännande berättelse.
”Jag tjänar inte” är en mix av spänning, samtidsroman och kvinnoskildring av en psykiater som hamnar i en livskris.
Det är drivet och underhållande skrivet, samtidigt som det märks att författaren vill något – hon skildrar en psykvård på randen till sönderfall och en politik där mäktiga män håller varandra om ryggen.

Författaren:
Jenny Åkervall är född 1972 och har insyn i det politiska spel hon skriver om: Hon har arbetat på statsrådsberedningen för både Göran Persson och Mona Sahlin. Hon har också jobbat som journalist. Hon är uppvuxen i Borås men bor nu i Stockholm.

Pija Lindenbaum är känd som prisad bilderboksskapare, bland annat med böckerna om Gittan. Nu kommer något helt annat: romanen ”Plats” om en kvinna på väg mot nervsammanbrott.
Jag intervjuade henne i hennes ateljé, och det blev ett väldigt intressant samtal, om allt från att ha fula hemliga tankar till att vara känslig. Skulle hemskt gärna vilja ha Pija på middag, ärligt talat.

Intervjun kommer på boksidorna och sajten i morgon.
Här plåtar fotograf Magnus Liam Karlsson Pija:

I olika städer i Europa sitter just nu översättare och jobbar med Dan Browns bok ”Inferno” som kommer i maj. Personligen gillade jag verkligen hans stora hit ”Da Vinci-koden”, men inte direkt någon av de andra två jag läst.
Det är klart spännande att se hur den nya blir.
Som vanligt handlar den om symbolikprofessorn Robert Langdon, och den utspelas i Florens.
Anna-Karin Korpi på Albert Bonniers förlag tror att ”Inferno” kommer att bli en succé.
Läs mer om hemlighetsmakeriet här.