Nästa vecka är det bokmässa i Göteborg, och på fredagen ska jag stå i Aftonbladets monter och tipsa om årets bästa pocketböcker. Jag har en del solklara favoriter, som John Ajvide Lindqvists ”Människohamn”. Men jag vill inte missa någon toppenbok – har ni några idéer?

Skicka gärna in era tips till bloggen!

…sa Inger Alfvén i en intervju jag gjorde med henne förra veckan. Alltså, det handlade inte om mig, utan konstaterades apropå hennes nya roman ”När förnuftet sover”. Den handlar om ett långt äktenskap – lyckligt, men med en stor mängd hemligheter och förbjudna fantasier.

Läs intervjun på Wendelasajten här.

Politik, kärlek, droger, samhällsströmningar och familjeband – är du intresserad av en bred roman om detta så är ”Gå inte ensam ut i natten” av Kjell Westö något för dig. Jag måste erkänna att jag inte läst Westö tidigare. Men plötsligt var det flera i bekantskapkresten som hyllade honom. Efter att ha läst den senaste romanen i Helsingforsmiljö förstås jag dem. Jag gjorde en kortintervju med honom när han var på Sverigebesök:

Vad vill du säga med din nya roman ”Gå inte ensam ut i natten”?
– Romanen själv är svaret på den frågan. Den börjar 1945 och slutar i nuet, och jag försöker beskriva vilket samhälle som lett oss hit. Ett annat tema är vad som finns kvar av 60- och 70-talets ideologier. Att göra karaktärerna trovärdiga är också jätteviktigt för mig. Om läsaren inte får riktig kontakt med dem är det ett misslyckande.
Vilket årtionde skulle du själv helst velat vara ung?
– Tja, jag var 20 år i början av 80-talet, det skulle gärna vilja byta bort. Jag har alltid varit fascinerad av 60-talet: musiken och det politiska uppvaknandet. Kanske var de där åren den sista chansen att verkligen förändra något kollektivt? Men även rebelliska rörelser stagnerar när de når framgång.
Varför skriver så få som du – stora berättande generations- och samtidsromaner?
– Jag insåg först när jag skrivit en att det var lite udda. En gång svarade jag att en del kanske skyggar för researchen, men jag vill inte anklaga någon kollega för lättja! Jag tror snarast att det ses som lite gammalmodigt.
– Själv älskar jag berättelser med många levnadsöden och trådar, som ”Short cuts”.
Namn: Kjell Westö Ålder: 48 år. Familj: Fru, två söner.
Bor: Helsingfors. Bakgrund: Debut som författare 1986. Mest känd för sina fyra romaner om 1900-talets Helsingfors, varav den nya är den sista.

På söndag kommer tv-serien som bygger på Marie Hermanssons originella, kusliga och fantastiska roman ”Mannen under trappan”. Jonas Karlsson spelar huvudrollen. Passa på och läs den i helgen om du inte gjort det! Visst är det alltid bättre att ha läst boken innan man ser filmen/tv-serien?

Den är något så speciellt som en realistisk historia med fantasyinslag. Eller vad sägs om Fredrik, som flyttat in med familjen i ett vackert gammalt hus – och plötsligt upptäcker en liten man som hävdar att han bor under deras trappa. Han är hotfull, smutsig och Fredrik blir allt mer knäckt av hans närvaro. Är detta verklighet eller ett resultat av Fredriks sjuka hjärna? Läs och njut!

Något av en doldis – men med försäljningsframgångar – är Douglas Kennedy. Han slog igenom med ”Den gåtfulle fotografen”, och har kommit ut med tre andra titlar i Sverige: ”Den andra kvinnan”, ”Förändringens vindar” och ”Ett alldeles särskilt förhållande”. Den sistnämnda är min favorit: En stark kärlekshistoria som speglar USA från 40-talet och framåt, bland annat Mc Carthy-eran när vänstersympatisörer jagades.

Kennedy skriver ofta som ett kvinnligt jag, och är bra på det också.

Hans nya roman ”Lämna världen” bygger på temat starta om. Kvinnan i boken drabbas av sorg och bestämmer sig för att så gott det går utplåna sitt gamla liv och börja på nytt utan gamla kontakter.

Intressant tanke. Vad skulle ni göra?

Jag gjorde en kortintervju med Abraham Verghese – professorn som gjort romansuccé. ”Skära för sten” har hittills sålts till femton länder. Samtidigt som han skriver undervisar han och är praktiserande läkare. En del har energi!
Han var en lågmäld, väldigt sympatisk person som nu åker runt i massor av länder och ger intervjuer. Hustrun är med och är på sightseeing under tiden.

Varför tror du att så många tycker om din episka roman ”Skära för sten”?
– Människor vill upptäcka nya världar, och det gör läsaren här. Dels världen i en etiopisk storstad, som nog är en överraskande plats för många. Dels den medicinska världen, som jag beskriver på ett mer romantiskt sätt än vad som är vanligt. För mig handlar medicin om drama och äventyr, liv och död.
Vad har du lärt dig som läkare, som har betydelse för ditt skrivande?
– Mycket. Jag har träffat hundratals svårt sjuka patienter, och lärt mig vad som verkligen betyder något på dödsbädden: Inte pengar, rykte eller utseende, utan de lyckade relationer du haft under din livstid. Särskilt till föräldrarna. Boken handlar mycket om familj och kärlek, det riktigt viktiga i livet.
Vad var svårast med att skriva?
– Att jag inte visste vart berättelsen var på väg. En del författare har historien klar för sig när de börjar skriva, det hade inte jag. Jag hade en vision av en nunna, och sedan upptäckte jag karaktärerna efter hand. Det var roligt, men berättelsen bar i väg åt för många olika håll, och jag tvingades tänka om ibland. Det misstaget ska jag inte göra om med nästa roman.
Namn: Abraham Verghese. Ålder: 54 år.
Yrke: Författare, professor i medicin vid Stanfords universitet, praktiserande läkare.
Familj: Fru. Tre söner, två av dem vuxna. Bor: USA, uppväxt i Etiopien.
 

Oj, vilka bra romaner jag läst inför intervjuer de två senaste veckorna!!! Jag kan rekommendera allihop, fast de är olika sinsemellan:

• ”Skära för sten” av Abraham Verghese, USA. En episk roman i läkarmiljö om tvillingpojkar som växer upp i Etiopien. Om kärlek, vänskap, medicin. Jag hade en ”Tre frågor” med honom i tidningen i söndags, ska snart lägga ut den här.

• ”När förnuftet sover” av Inger Alfvén. Jag läste åtta-nio romaner av henne när jag var lite yngre, hon är suverän på att skildra relationer ur olika människors perspektiv. Så också här. Ska göra en stor intervju med henne i morgon.

• ”Primtalens ensamhet” av italienaren Paolo Giordano. Högts originell och psykologiskt inträngande historia om två udda tonåringar som finner varandra för livet. Extremt välskriven. Ska träffa honom på bokmässan.

• ”Gå inte ensam ut i natten” av finlandssvenske Kjell Westö. En bred berättande roman om flera generationer och samhällsutvecklingen, med fokus på 60- och 70-tal. Allt sett genom några mycket trovärdiga karaktärers ögon. Jag gjorde en kortintervju med honom i går.

• ”Summan av dagarna” av Isabel Allende. En memoarbok där idén att hålla samman familjen – klanen, som hon säger – går som en röd tråd. En fantastisk historia som ibland överträffar dikten. Intervju på bokmässan.

Den senaste tiden har det varit lite mellanklass på pocketböckerna jag läst. En del riktigt bra, men inga lysande. Och heller inte någon riktigt usel.

Åsa Larsson lyser lite extra bland svenska deckare tycker jag. Och Mazettis och Janouchs romaner här nedan är inte riktigt min stil, men jag försöker tänka hur de står sig i sin respektive genre när jag betygsätter.

Roman
Livslinjer av Nancy Huston ++++
Fascinerande och välskrivet om en grym händelse i krigstid som påverkar flera generationer. Hur miljö och gener formar oss blottläggs genom fyra sexåringars ögon. Det greppet är betydligt bättre än vad man först kan tro.

Självbiografi/roman
Aldrig som hon av Lotta Torsén ++++
En uppväxtskildring som gör ont. En egotrippad mamma och hennes tafsande män förstör den lilla flickan Ester, som oälskad krymper ihop. Försoningen finner hon i terapisoffan som vuxen. Sorgligt, berörande och mestadels välskrivet.

Deckare
Till dess din vrede upphör av Åsa Larsson ++++
Något mer än bara en vanlig deckare. Två unga mördas under en dyktur, och sedan bär det i väg: Psykologi, historia och utmärkta person- och miljöbeskrivningar. Över allting ruvar en mörk hemlighet. Läskigt fängslande.

Roman
Bedragen av Katerina Janouch +++
Lättläst igenkänningsberättelse för småbarnsmammor. Barnmorskan Cecilia Lunds liv förändras när en okänd man ringer på... Trots en del mångordiga utvikningar gör spänningen på slutet att "Bedragen" förtjänar betyg tre i sin genre.

Roman
Mitt liv som pingvin av Katarina Mazetti +++
Två motsatser, Tomas och Wilma, träffas på en kryssning till Antarktis. De och det övriga persongalleriet skildras vardagligt och lite skojigt samtidigt som författaren tar upp klimathotet. Småtrevlig läsning för stunden, men inte riktigt berörande.

Delete

Reply

Reply to All

Forward

-Select Mailbox-Adresser etcApple Mail To DoDeleted MessagesDraftsDrafts/Reqqac82INBOXINBOX/ArkivINBOX/Arkiv/2007-04INBOX/Arkiv/2007-05INBOX/Arkiv/2007-06INBOX/Arkiv/2007-07INBOX/Arkiv/2007-08INBOX/Arkiv/2007-09INBOX/Arkiv/2007-10INBOX/Arkiv/2007-11INBOX/Arkiv/2007-12INBOX/Arkiv/2008-01INBOX/Arkiv/2008-02INBOX/Arkiv/2008-03INBOX/Arkiv/2008-04INBOX/Arkiv/2008-08INBOX/Arkiv/2008-09INBOX/Arkiv/2008-10INBOX/Arkiv/2008-11INBOX/Arkiv/2008-12INBOX/Arkiv/2009-01INBOX/Arkiv/2009-02INBOX/Arkiv/2009-03INBOX/Arkiv/2009-04INBOX/Arkiv/2009-05INBOX/Arkiv/2009-06INBOX/Arkiv/2009-07INBOX/BerömINBOX/TvSentSent MessagesSent Messages/BöckerTrash

Move

Copy

Nu tänker jag göra lite reklam… Radiohjälpens kampanj Världens Barn ska samla in pengar genom att sälja en novellsamling med texter ur världslitteraturen. Här finns till exempel författare som Richard Yates (som skrivit mästerverket ”Revolutionary Road”), Pär Rådström, Guy de Maupassant, Selma Lagerlöf och Ernest Hemingway. Inte illa!

Det är den sjätte samlingen i ordningen, och den hittills största. En otroligt bra idé tycker jag. Kolla gärna mer på sajten om boken.

Äntligen har jag uppdaterat mina författarintervjuer här på bloggen. Vi fick ett nytt system för ett tag sedan och jag har dragit mig för att börja joxa i listorna. Men nu så!

Här intill till höger, kan du läsa intervjuer med bland andra Kerstin Ekman, Kajsa Ingemarsson, Sara Kadefors och Carin Hjulström.

Många kvinnor den senaste tiden… Men sedan tidigare finns bland andra Carlos Ruiz Zafon, Bengt Ohlsson, Carl-Johan Vallgren och John Ajvide Lindqvist.

Så jag menar verkligen inte att diskriminera männen. På söndag i Aftonbladet kommer dessutom en intervju med Kjell Eriksson som min kära kollega Ingalill Mosander gjort.