Titel: Jag vill ju vara fri – en bok om Lena Nyman
Författare: Annika Persson

Jag är inte speciellt intresserad av Lena Nyman (1944-2011). Och kastar mig inte över biografier. Men den här är oemotståndlig i sitt sätt att visa en hel människa.

Vi får möta en mycket ung, talangfull Lena som blir känd och skandalomsusad efter sin roll i Vilgot Sjömans Nyfiken-filmer. Jag hade aldrig anat att hon var en så mångfacetterad person, så smart, intressant och sugen på utmaningar.  

Samtidigt som Lena Nyman hyllades för sina roller i film och på teater var hennes privatliv betydligt mer svårt och komplicerat. Efter att hennes kropp recenserats på ett vidrigt sätt i medierna drogs hon i hela sitt liv med skräck för att bli tjock. Med det följde starka ”bantningspiller”, och i skådespelarvärlden flödade alkoholen efter föreställningarna.
Lena Nyman blev allt mer beroende, samtidigt som hon aldrig riktigt fick till ett harmoniskt kärleksliv. Hon led knappast någon brist på män – de verkar ha stått på en lång kö för att få följa med till hennes lägenhet.
Boken är skriven med en feministisk blick som ger ytterligare tyngd åt synen på huvudpersonen och vad hon åstadkom.
Stora delar av boken bygger på Lena Nymans egna anteckningar, som författaren fick tillgång till.

Författaren:
Annika Persson är född 1968 och är kultur- och samhällsjournalist. Hon har också medverkat i antologierna ”Uppdrag Familj” och reportageboken ”Ickevåld – minst 13 sätt att göra världen bättre”.

Ja, så sa Mari Jungstedt när jag intervjuade henne. Efter en trasslig barndom med en pappa som var alkoholist och försvann ur bilden och ständigt ont om pengar så har hon som vuxen blivit väldigt nöjd med livet.

Nu är hon lyckligt skild och nyförälskad, och hennes senaste deckare ”Du går inte ensam” kommer ut i dagarna.

Och så lyckades jag ta en bra bild också!:

Titel: Nymfens tid Författare: Susanne Axmacher

”Nymfens tid” är en ovanligt lyckad andrabok, som gjord för att krypa upp i soffan med flera timmar i sträck. 

Tiden är precis när andra världskriget bryter ut. Platsen är Stockholm. Huvudperson är den unga Millie, som blir våldsamt förälskad i den mer erfarne journalisten Carl. Hennes livsaptit gör att hon försöker kasta loss från sina stränga föräldrar. Men när hon blir med barn slås hennes drömmar i spillror.

Berättelsen är en hemsk påminnelse om hur strängt samhället såg på en ensamstående gravid kvinna för bara ett par generationer sedan.
Läsaren får också följa Carl – hans tankar om kärlek, och hans flytt när han blir korrespondent i Helsingfors.
Den tredje huvudpersonen, som har en ödesdiger inverkan på de andras liv, är den tystlåtne Ivar. Hans tycker att hans liv får mening först när han blir involverad i spioneri mot sina medmänniskor…
Det här är en historia om passion och svek, moraliska normer och hur ett krig kan förändra allt.

Författaren:
Susanne Axmacher är född 1974 och bor i Stockholm. Tidigare har hon arbetat som konsul och bott i bland annat Sudan, USA och Italien. Hon bokdebuterade 2009 med ”Näckrosbarnen”.

Jamen visst var det Jan Guillou på min urkassa bild. Tack alla ni som gissade! Hans del tre i den historiska romanserien kommer i september.

Vinnare är Åsa Rehn i Åtvidaberg, grattis!

Nu har jag slagit rekord i dålig bild till bloggen! Detta skedde vid en författarpresentation nyligen och jag är nästan lite stolt över att ha misslyckats så kapitalt. En ledtråd: Författaren är produktiv, och kommer med en ny roman nästan varje år.
Mejla mig din smarta gissning (cecilia.gustavsson@aftonbladet.se) så kan du vinna ”Vattenänglar” av Mons Kallentoft.

”Svarta korpar över Villette” av Ingrid Hedström

Ingrid Hedström är något av en doldis i deckargenren, men det här är faktiskt hennes sjätte bok om undersökningsdomaren Martine Poirot.  
Hennes spänningsromaner skiljer sig från många av de svenska kollegornas – de utspelar sig i en fiktiv belgisk stad – Villette – och innehåller betydligt mindre diskbänksrealism.

Hjältinnan är ärelysten och intelligent. Här utreder hon både mord och vad som ledde fram till den isländska bankkrisen.
En fotomodell hittas död i en bil, och en sekreterare tas av daga i ett hisschakt. På något sätt hör båda dessa händelser ihop med finansmännens vilda spekulationer innan världens banker började rasa samman.
Hedström lyckas knyta ihop trådarna skickligt och elegant, och här kommer också en del av Martine Poirots privata relationer fram. Hon blir allt mer levande för varje bok om Villette som jag läser – även om det går fint att läsa dem som fristående.

Författaren:
Ingrid Hedström är född 1949. Hon är utbildad psykolog men har framför allt arbetat som journalist, till exempel utrikeskorrespondent i Europa för Dagens Nyheter. Hennes första bok i serien är ”Lärarinnan i Villette” som kom 2008. För den fick hon Svenska deckarakademins debutantpris. Ingrid Hedström var nästan 60 år när hon bokdebuterade.

Den 17 maj har filmen ”Den store Gatsby” premiär. Ibland när det gäller romanfimatiseringar så är det liksom ingen som kommer ihåg att det från början var en bok… Leonardo DiCaprio spelar Gatsby, och jag är riktigt sugen på att se den.
Men läs romanen först – en välskriven sak av F Scott Fitzgerald, som kom ut redan 1925, och nu påpassligt nog kommer i nyutgåva:

Alla Kristian Lundbergs kompisar från ungdomsåren är borta. Självmord, missbruk, fattigdom… Han återkommer till sin trasiga uppväxt i nya boken ”En hemstad”.

Lundbergs pappa stack, mamman var psykiskt sjuk och de fem syskonen levde vind för våg. Men ändå klarade han sig och lever ett bra liv i dag.
Hur kommer det sig? Ja, bland annat det undrade jag när jag intervjuade denne intressante man. Artikeln kommer förstås på lördag.

”Fjärilseffekten” av Karin Alvtegen

Karin Alvtegen är mest känd för sina lysande spänningsromaner på ”s”, som ”Skuld” och ”Skam”. Här finns ingen spänningsintrig, men boken är driven på sitt eget sätt: Den handlar om människor som kommer till överraskande vändpunkter i livet.  
”Fjärilseffekt” är en när en liten händelse får stor och dramatisk påverkan på något annat mycket större, helt oförutsett.
Vi får möta tre huvudpersoner: Andreas tror att han har en helt vanlig dag, men råkar ut för att bli pistolhotad under ett rån. Bodil är 55 år och får veta någonting som gör att hon bryter upp från sin dominante och tjuskallige man – hon har inte lång tid kvar att leva. Hennes dotter Viktoria funderar allt mer över sin högpresterande tillvaro och börjar i terapi.
Alla tre ser plötsligt sådant de tagit för givet utifrån, och funderar på vad som egentligen är viktigt i livet. Det kan låta klyschigt, men är snarare sympatiskt.
Alvtegen lyckas fint med de olika berättarrösterna, och språket har ett sällsamt flyt.

Karin Alvtegen är född 1965 och hennes böcker är översatta till runt trettio språk. Hon bokdebuterade med ”Skuld” 1998. Huvudpersonen lider av panikångest, som författaren själv gjorde när hon skrev den. Astrid Lindgren är för övrigt Karin Alvtegens gammelfaster.

Finska Sofi Oksanen har gjort sanslös succé med romanen ”Utrensning”, som finns på 40 språk. Nu kommer hennes nya på svenska.
Jag träffade henne igår – en fascinerande person som sticker ut. Hon skriver om våld, krig och kärlek och debatterar gärna samhällsfrågor. Till exempel är hon öppet bisexuell och feminist.
Det var klart spännande att prata med henne. Läs intervjun på boksidorna eller sajten i morgon. Mycket nöjd med den själv, hehe.