Det var livat att intervjua Björn Ranelid. Talcitat fick jag massor. Och gott kaffe med bullar.

Dessutom en liten tangouppvisning. Här är Ranelid i sin ståtliga lägenhet:

Hej (om nu någon upptäckt att den här bloggen sprattlat till för att överleva)!

I dag ska jag intervjua Björn Ranelid, eftersom flera av hans romaner nu kommer i nyutgåva. Han är ju onekligen en intressant person. Jag har redan massor av frågor, men är osäker på om de är för självklara.

Någon som har en fråga som jag borde ställa?

För mig fungerar Liv Strömquists serier lite som ett test: Den som skrattar åt dem har humor. Annars: Nej, tyvärr. Nu finns hennes debutbok ”100 procent fett” i nyutgåva. Jag gjorde en kortintervju med henne:

Hur blev du så rolig?

– Jag kommer från en stor familj med många syskon, och där skämtade, pratade och skrek alla i munnen på varandra hela tiden. Alltså gällde det att vara rolig, snabb och framförallt högljudd för att få någon uppmärksamhet. Det var ganska bra träning tror jag.

Du blandar allvar och humor i dina teckningar – hur gör du?

– Jag tycker att det är lättare att ta upp ett allvarligt ämne på ett nytt sätt om man också skämtar om det. Om man bara säger ”Världen är orättvis” till exempel, så har alla hört det förut. Men om man hittar på en rolig vinkel och gör en teckning – då kanske folk orkar tänka på saken en gång till. Mina favoritämnen är killar, känslor, klassamhället med mera.

Vad tänker du om du får höra att du höra att du är en jobbig, sur feminist?

– Att kritiken mot feminismen är väldigt o-nyskapande. Redan för 120 år sedan kallade man rösträttsaktivister för rabiata och fula. Påfallande lika argument användes mot till exempel Feministiskt initiativ under 2000-talet – argument som konserverats och bevarats genom decennierna likt andra traditioner, typ julfirandet. Antifeminismen är en okreativ rörelse.
Namn: Liv Strömquist.Ålder: 32 år.Yrke: Serietecknare och redaktionsmedlem i satirprogrammet ”Tankesmedjan” i P3.

En av de bästa nutida svenska författarna är John Ajvide Lindqvist, tycker jag. Min älsklingsbok av honom är ”Människohamn”, så sjukt spännande.

I dag intervjuade jag honom om hans nya bok, som är en samling av historier. Den kommer i januari, och så gör intervjun. (Alltså, det är verkligen tur att jag är bättre på att skriva än på att plåta…)

I veckan intervjuade jag Bob Hansson, som tycks vara överallt just nu: I ”Babel”, vinnare av Sveriges Radios Novellpris, ny roman och dessutom snart premiär på en monolog på Dramaten.

Han är en genuint originell person, som visar många olika sidor. Det blev en slingrig, rolig intervjusituation. Resultatet kommer i morgon på Aftonbladets boksidor.

Om ”Rädd att flyga” om hennes nya biografi, feminism, sex och allt möjligt – läs intervjun med Erica Jong. Lyckades inte länka i dag, men här hittar ni den:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article7851301.ab

I dag: morgonintervju med en av Storbritanniens mest etablerade författare, Ian McEwan. Mycket artig, trevlig och en som verkligen svarade på frågorna utan diffusa utläggningar. Nu ska jag skriva ut intervjun, som kommer i Aftonbladet i morgon.

Här plåtar fotografen Felipe Morales honom efter att vi pratat:

Nu kan ni läsa min intervju på nätet, med en av Sveriges bästa författare:

http://www.aftonbladet.se/wendela/ledig/article7094667.ab

Jag gjorde en kortintervju med Abraham Verghese – professorn som gjort romansuccé. ”Skära för sten” har hittills sålts till femton länder. Samtidigt som han skriver undervisar han och är praktiserande läkare. En del har energi!
Han var en lågmäld, väldigt sympatisk person som nu åker runt i massor av länder och ger intervjuer. Hustrun är med och är på sightseeing under tiden.

Varför tror du att så många tycker om din episka roman ”Skära för sten”?
– Människor vill upptäcka nya världar, och det gör läsaren här. Dels världen i en etiopisk storstad, som nog är en överraskande plats för många. Dels den medicinska världen, som jag beskriver på ett mer romantiskt sätt än vad som är vanligt. För mig handlar medicin om drama och äventyr, liv och död.
Vad har du lärt dig som läkare, som har betydelse för ditt skrivande?
– Mycket. Jag har träffat hundratals svårt sjuka patienter, och lärt mig vad som verkligen betyder något på dödsbädden: Inte pengar, rykte eller utseende, utan de lyckade relationer du haft under din livstid. Särskilt till föräldrarna. Boken handlar mycket om familj och kärlek, det riktigt viktiga i livet.
Vad var svårast med att skriva?
– Att jag inte visste vart berättelsen var på väg. En del författare har historien klar för sig när de börjar skriva, det hade inte jag. Jag hade en vision av en nunna, och sedan upptäckte jag karaktärerna efter hand. Det var roligt, men berättelsen bar i väg åt för många olika håll, och jag tvingades tänka om ibland. Det misstaget ska jag inte göra om med nästa roman.
Namn: Abraham Verghese. Ålder: 54 år.
Yrke: Författare, professor i medicin vid Stanfords universitet, praktiserande läkare.
Familj: Fru. Tre söner, två av dem vuxna. Bor: USA, uppväxt i Etiopien.
 

Jag intervjuade ju Londonförfattaren Sadie Jones om hennes debutroman ”Den utstötte” som sålts till massor av länder. Den blev hennes succé efter att ha jobbat med filmmanus som ingen ville ha, i femton år! Boken är riktigt, riktigt bra.

Läs intervjun med henne här.