Här kommer min intervju med John Irving, som var i tidningen i lördags:

John Irving fascineras av ”sexuella outsiders”.
– De har det svårt, därför blir det intressant.
Hans nya roman handlar om Billy, som blir förälskad i både kvinnor och män.

Amerikanske John Irving fick ett enormt genombrott med ”Garp och hans värld” 1978. Därpå följde romaner som ”Hotell New Hampshire” och ”Ciderhusreglerna” som blev film av Lasse Hallström.
Vissa teman återkommer: björnar, brottning och dysfunktionella familjer. Och personer med olika sorters sexuell läggning. Billy i den nya romanen ”I en människa” är bisexuell.
Varför är du så intresserad av sexuella minoriteter?
– För att de ofta har det svårt, och för att omgivningen gör sådan affär av deras läggning. Att skriva om lyckliga människor som har det lätt i livet är ointressant.
– Det var inte svårt att sätta sig in i Billys tankar – det är enklare att skriva om en som vill ligga med alla, än en som lever i celibat, säger han och skrattar till. Det har ju funnits sådana karaktärer i mina tidigare böcker.
När jag läser på upptäcker jag en del som gör mig smått misstänksam mot John Irving: Han ser inte folk i ögonen. Han är besatt av att hålla sig i form och låter sig till och med intervjuas medan han tränar. Och han ger väldigt långa svar.
Det sista stämmer. Han funderar ofta en stund, sedan börjar han gestikulera och prata. Länge. När jag måste avbryta för att återgå till mina frågor kontrar han snabbt: ”Jaja, det var du som frågade”.
Men han är vänlig och ett fullblodsproffs. Det märks att han gillar att diskutera boken.
– En roman som denna, med ett politiskt budskap mot intolerans, ger många reaktioner. Det får man räkna med, säger han nöjt.
Vi får möta bokens Billy i hans ungdom på 1950-talet, där han trevande försöker förstå vem han är. I tonåren attraheras han ständigt av ”fel” personer. Som sin tjejkompis mamma, en kille på skolan, småstadens bibliotekarie Miss Frost. Till och med sin styvpappa.
Det där känner John Irving igen.
– När jag var 14-15 år… herregud, jag kan inte tänka mig vad som hänt om jag skulle haft sex med alla jag ville! Kompisar, kompisars mammor, deras systrar… Men jag har aldrig varit tillsammans med en man, som Billy. Däremot har jag gayvänner som fått läsa manuset.
Många yttre faktorer i Billys liv påminner om författarens. Han har sin första sexuella erfarenhet ihop med en betydligt äldre person. Han bor i en småstad och blir författare. Han växer upp med sin mamma och styvpappa och känner inte sin biologiske far.
– Min mamma ville aldrig prata om min pappa. Hon menade inget illa, utan hon var sårad. Det är klart att jag är ledsen att jag aldrig fick lära känna honom, men samtidigt försedde det mig med otroligt många fantasier. Det har gett mig stoff till minst sex-sju romaner.
När John Irving var nästan 60 år fick han träffa syskon som han inte haft en aning om att de fanns.
– De berättade att min biologiske far var väldigt trevlig och normal. Om jag vetat det från början kanske jag inte blivit så kreativ?

Fakta: Namn: John Irving.
Ålder: 70 år.
Yrke: Författare.
Familj: Fru, tre vuxna barn.
Bakgrund: Varit universitetslärare i engelska. Fick sitt stora genombrott med ”Garp och hans värld” 1978. Har också skrivit bl a ”Hotell New Hampshire” och ”Ciderhusreglerna”, som filmatiserats – den senare av Lasse Hallström. Den nya romanen är hans trettonde.
Bostad: Hus i Vermont, USA.
Aktuell: Med romanen ”I en människa” (W&W)
Favoritförfattare: Nathaniel Hawthorne, Herman Melville.

I går intervjuade jag amerikanske John Irving, som slog igenom stort 1978 med ”Garp och hans värld”. Jag hade hört och läst att han är rätt udda – min kollega Ingalill Mosander hade till exempel fått intervjua honom medan han tränade (!), han lär ha svårt att se folk i ögonen och skulle vara långrandig.
Och ja: Han svarade lååångt! Men såg mig i ögonen den mesta tiden, hade redan hunnit vara på gymmet och var därför iförd träningskläder:-) En fin kontrast till luxuösa Grand Hotel, där vi sågs.

Hans nya roman heter ”I en människa” och handlar om bisexuelle Billy.
Intervjun kommer i morgon på Aftonbladets boksidor. Det är alltid roligt att träffa den här sortens författargiganter, och se hur de är i verkligheten.