Jag är mycket positivt överraskad av att Tomas Tranströmer tilldelades Nobelpriset i litteratur eftersom han är älskad av så många. Det är riktigt roligt med en svensk, senast det hände var faktiskt så längesedan som 1974, då priset delades mellan Harry Martinson och Eyvind Johnson. Det har ju pratats om Tranströmer i många år, och han har tydligen varit nominerad varje år sedan 1993.
Personligen läser jag helst romaner eller noveller, men jag gratulerar alla poesiälskare lite extra. Säkerligen får svensk poesi i allmänhet – och Tranströmer i synnerhet  – ett uppsving efter det här, hans dikter är ju både existentiella och lättillgängliga.

Vad roligt, det trodde jag inte. En svensk! Hurra för oss.