Det var ett stabilt och kontrollerat Sverige som hade en del bra intentioner, men spelet i matchen mot Island tog liksom aldrig fart. Målen och vinsten var behållningen i kampen som Pia Sundhage knappast var nöjd med.

Matchen mot Island skulle ge förbundskapten Pia Sundhage ytterligare svar inför sommarens EM på hemmaplan. Så blev det inte.

Lågt bolltempo, slarvigt passningsspel och ett överlag för lojt agerande från många svenska spelare gjorde att matchen mot Island egentligen aldrig kom igång.

Glöden fanns inte där, engagemanget var svagt och löpningarna både för få i antal meter och i maxfart.

Det blev lite bättre efter paus där Emmelie Konradsson, Olivia Schough och Sofia Jakobsson kom in och satte färg på tillställningen genom att löpa mycket och bryta mönster.

Konradsson låg med en smarta diagonallöpning från högerkanten bakom Lotta Schelins 1–0-mål och Jakobsson ställde till med mer oreda i det isländska försvaret under sina åtta minuter på planen än vad de flesta andra lyckades med under 90.

Jag läste vad Pia Sundhage ville se i matchen mot Island (se här) och kan med facit på hand konstatera att hon inte fick det hon hoppades på.

Visst försökte svenskorna agera med aggressivitet och attityd i försvaret, men Island satte egentligen aldrig den svenska fyrbackslinjen på några prov.

Avståndet mellan lagdelarna var många gånger för stort, vilket bjöd ytor som ett bättre lag hade kunnat utnyttja. Från tid till annan blev det om inte ett hav så en insjö mellan centrala mittfältare och mittbackar.

Sundhage ville ha fler svar från Lisa Dahlkvist, men Tyresömittfältaren kom liksom inte in i matchen riktigt. Dahlkvist är som bäst när Sverige möter bra lag som USA eller Japan, inte när man ska föra spel mot mindre skickliga nationer.

Fler spelvändningar fanns också med på förbundskaptenens önskelista, men jag tyckte inte heller att de var så många eller för den skull särskilt bra.

Sanningen är att Sverige svarade för en slätstruken insats och lämnade Myresjöhus Arena med en hel del utrymme för framtida förbättring.

På pluskontot hamnade Kosovare Asllanis löpvilja, Lotta Schelins två mål och att Pia Sundhage har satt sin prägel på Sveriges spel. Spelidén är tydligare och än under Thomas Dennerbys tid och linjerna i spelet är enkla att skönja. Sundhage har nog något på gång, men frågan är om det hinner bli klart innan EM.