Det hade kunnat gå bättre, men också betydligt sämre.
Efter 0–0 mot Birmingham i den första Champions League-semifinalen lever Tyresös dröm om final vidare – och hemma på konstgräset nästa söndag lär drömmen bli sann.
Frågan är till vilket värde?

Tyresö var nära att få lämna Birmingham med en seger i bagaget, en stolpträff och en boll i ribban ifrån om man så vill.
Tony Gustavssons gäng provade att gå på knock och var nära att lyckas.
Men trots att stjärnkvartetten Marta, Caroline Seger, Veronica Boquete och Meghan Klingenberg var tillbaka i startelvan ville det sig inte riktigt.
Trots det så ligger vägen till finalen i Lissabon vidöppen för den skuldtyngda Stockholmsklubben.

Nästa söndag möts lagen igen, på konstgräs.
Underlaget, precis som det faktum att de comebackande spelarna hinner träna ytterligare några pass, talar för Tyresö.

Det enda som egentligen talar för Birmingham är väl bortamålsregeln.
Men om undermålig skötsel av seniorverksamheten, taskiga bortförklaringar och mångmiljonskulder inte satt stopp för klubben lär väl inte en brittisk uppstickare göra det heller.

Jag tror att Tyresö spelar Champions League-final i Lissabon längre fram i vår, men vad som händer därefter är mer osäker.

Självklart har jag funderat kring vad en svensk Champions League-succé skulle vara värd. Normalt sett skull jag säga oerhört mycket, men i Tyresös fall är jag mer tveksam.
Allt hänger på vad som faktiskt händer med Tyresö Fotboll AB i början av juni.

Om några få veckor lämnar stjärnorna laget och 5 juni avgörs krisklubbens framtid i Nacka tingsrätt.
Lyckas ordföranden Hans Lindberg trolla fram ett gäng afrikanska miljoner ur hatten tills dess kan framgångarna i Champions League faktiskt vara av betydelse, om han misslyckas så känns det här äventyret närmast värdelöst.

Dessvärre har jag inte särskilt stora förhoppningar om att Tyresö faktiskt ska överleva den här säsongen.
Då är chanserna att vinna Europas finaste klubblagsturnering betydligt större.