En hjälte hyllades före avspark, en legendar spelade sin 200:e landskamp och en notorisk målspruta satte nytt rekord med sitt 73:e mål i blågult.
I övrigt var det mesta som vanligt – Sverige blandade och gav, Tyskland vann.

En tyst minut, två svårslagna rekord och en ganska bra fotbollsmatch. Så skulle man kunna sammanfatta Sveriges möte med Europamästarna Tyskland i Örebro.

Pia Sundhages blågula elva spelade stundtals riktigt bra och var nära att spela lika mot kontinentens högst rankade landslag. Närmare än senast lagen möttes.
Och när Lotta Schelin snappade upp en makalöst illa slagen tysk passning och rullade in 1–0 i den 69:e minuten såg det ganska bra ut.

Sverige hade kommit tillbaka från en riktigt jobbig första kvart efter pausdrickat, stått pall för en hög och aggressiv tysk press och Schelin hade blivit historisk.

Men glädjen blev kortvarig. Tre minuter senare smällde Dzenifer Marozan in en frispark och kort därefter stötte Alexandra Popp in tyskornas segermål.

Förbundskapten Pia Sundhage var glad och riktigt positiv efter slutsignalen, förlusten till trots. Personligen kände jag mig inte lika fylld av eufori. För även om Sverige gjorde en på flera sätt bra match avslöjades flera ganska graverande skönhetsfläckar.

De tyska målen var knappast otagbara för målvakten Carola Söberg, såväl Kosovare Asllani som Sofia Jakobsson svarade för ganska bleka insatser och det svenska passningsspelet höll långt ifrån samma höga kvalitet som det tyska.

Och bytena ska vi inte ens tala om. Att Malin Diaz fick komma in efter paus istället för Lisa Dahlkvist var jag med på, men sedan tappade jag tråden. Medan Olivia Schough och Emma Lundh fick värdefull speltid satt årets stora genombrottsspelare, Fridolina Rolfö, kvar på bänken fram till de sista minuterna.

Hur tänkte Sundhage där?

***

Nog hade Rolfö gjort sig förtjänt av en halvtimmes spel – åtminstone.
Nu blev det inte så, men Linköpingsforwarden hann ändå visa att hon blir att räkna med framöver under sina sex minuter på planen.

***

I övrigt då?

Tja, det finns en del att jobba med, så som defensiva omställningar där fler spelare måste löpa i maxfart och ta jobbet direkt. Emma Berglunds insats som vänsterback var helt okej, även om ovanan lyste igenom vid några tillfällen. Jag hävdar fortfarande att Berglund är det bästa komplementet till Nilla Fischer centralt i backlinjen.

Och offensivt krävs en plan B när djupledsbollar på Schelin inte ger utdelning.

***

Men jag slutar som jag började – med två rekordinnehavare. Therese Sjögran spelade sin 200:e landskamp och Lotta Schelin slog det svenska målrekordet.
Det om något är värt att ta med sig från mötet med Tyskland på Behrn Arena.