Göteborg kom till matchen mot Hammarby utan målvakt, men förlorade av helt andra anledningar.

Att inte kunna ställa en målvakt mellan stolparna i en seriematch är direkt dåligt och ett tydligt tecken på att det finns mycket kvar att jobba med i de damallsvenska klubbarna. I vissa avseenden håller ligan skyhög kvalitet, i andra är nivån närmast bottenlöst låg.

Men det var inte avsaknaden av en målvakt som blev Göteborgs fall på Zinkensdamms IP, det var det ojämna, stundtals helt ostrukturerade, försvarspelet och bristen på en plan B.

Faktum var att Hammarby kom till dubbelt så många avslut som Göteborg gjorde (12–6) och skapade vid sidan av målen flera fullödiga chanser som mycket väl hade kunnat resultera i ännu fler mål. Framför allt kunde Bajen tämligen enkelt försvara sig mot gästernas få och uddlösa attacker.

På plats såg jag hur Göteborg körde fast anfallsmässigt redan före paus, hur Manon Melis blev stillastående, hur Lieke Martens hade svårt att hitta in med bollar bakom Hammarbys lågt stående backlinje.

Det var egentligen bara en gång som Melis blixtrade till och då gjorde hon mål.

I andra halvlek flyttade Stefan Rehn fram sina styrkor, såg till att alltid attackera med minst två spelare mot Hammarbys högerback Olga Ekblom, men närmare än Danielle Van de Donks reducering kom man aldrig.

Jag läste den kritik Mallbackens ordförande Sven Eriksson riktade mot Göteborg efter förlusten och har förståelse för hans besvikelse. Men som jag ser det var det inte Anna Ahlstrands målvaktsinsats (även om Emma Janssons 1–0-mål inte direkt såg otagbart ut) som fällde Göteborg. Det var snarare bristen på variation i anfallsspelet och den totala avsaknaden spel i djupled bakom Hammarbys backlinje.

***

I övrigt gick det nästan som väntat. Rosengård briljerade inte, men hittade ändå en väg att vinna mot Mallbacken. Ett sent frisparksmål från Marta säkrade tre viktiga poäng.

***

Linköping hade chansen att blanda sig i guldstriden på allvar igen, men tog den inte. Med ett sent mål sköt Julia Spetsmark samtliga tre poäng till Kif Örebro istället.

***

I Solna bjöds det på svängdörrsförsvar och mål i massor. AIK nätade tre gånger om, men förlorade ändå mötet med Umeå. Det krävs nog ett mirakel om AIK ska spela damallsvensk fotboll även nästa år.

***

De återstående topplagen, Eskilstuna och Piteå, tog full pott båda två. Eskilstuna är därmed tvåa i serien, två poäng bakom Rosengård, medan Piteå parkerar på fjärde plats, en pinne bakom Linköping.

Eskilstuna imponerade i seriefinalen mot Rosengård – före paus. Rosengårds replik kom snabbt i andra halvlek. Med två mål sköt Natasa Andonova Malmölaget till säsongens tre viktigaste poäng.

Ett tidigt ledningsmål och övertygande spel fick hemmapubliken att tro på seger och serieledning. Men som vanligt växlade Rosengård upp efter paus, vände underläget och tog ett viktigt kliv närmare ännu ett SM-guld.

Seriefinalen mellan damallsvenskans bästa lag, Eskilstuna och Rosengård hade det mesta: intensitet, bra spel och tuffa tag. 5 536 åskådare på Tunavallen såg dessutom till att ge guldduellen den inramning matchen förtjänade.

Vaila Barsley gav hemmalaget en flygande start när hon tryckte in 1–0 från nära håll efter 15 spelade minuter. Målet, som var frukten av ett lika aggressivt som övertygande spel, väckte tron på seger och serieledning vid liv.

En tro och förhoppning som Rosengårds Natasa Andonova sköt i sank efter paus. Först bombade hon in 1–1 sedan satte hon säkert dit 2–1, frispelad av Ramona Bachmann. Då stod matchuret på 58 minuter.

Sista halvtimmen kontrollerades spelet av mästarlaget från Malmö som när slutsignalen ljöd stod där som segrare – igen.

***

I och med segern toppar Rosengård tabellen fyra poäng före tvåan Eskilstuna.

***

Ebba Wieder. Lägg namnet på minnet. 17-åringen svarade för en riktigt stark insats i sin blott andra match från start i damallsvenskan.

***

Virrigt värre var det i Rosengårds bakre regioner när Eskilstuna tog ledningen. Vad pysslade Emma Berglund och Zecira Musovic med?

***

Veckans – och seriens – bästa vänsterfot tillhör Natasa Andonova. Med sina fyra mål på fem många matcher har Rosengårdspelaren visat att hon kommer att bli väldigt värdefull för sitt lag under hösten.

Damallsvenskan har nått halvvägs och föga förvånande är det Rosengård som toppar tabellen. Malmölaget har dock svajat, tappat tätpositionen till Eskilstuna (om än temporärt) och ser ut att utmanas av såväl nyss nämnda United som Linköping – och Piteå.

Det var många år sedan damallsvenskan kändes så öppen och oviss som den gör efter elva omgångar. Visserligen toppas serien av Rosengård, men mästarlaget är både jagat och utmanat, vilket är odelat positivt för intresset och för serien.

Att Eskilstuna skulle etablera sig i toppen och på allvar klara av att utmana Malmölaget om serieledningen trodde jag verkligen inte, även om jag är glad över att så faktiskt är fallet. Och Eskilstuna är inte den enda överraskningen i toppen. Bakom trean Linköping, som missat möjligheten att ta täten, har ju Piteå samlat segrar på hög och parkerar efter dagens vinst på fjärde plats.

Stellan Carlssons tydliga och taktiskt gedigna fotbollsfilosofi har tillsammans med kontinuitet, Pauline Hammarlunds målfabrikation, June Pedersens hörnor och ett välsmort lagmaskineri byggt den framgång som laget förtjänar.

Hammarlunds vårsäsong är verkligen glädjande. Nio mål på elva matcher placerar henne i skytteligatopp tillsammans med Ramona Bachmann. Bra för Piteå, bra för damallsvenskan och på sikt kanske även bra för landslaget.

Samtidigt som toppstriden är låååååångt ifrån avgjord är kampen i andra änden av tabellen också den öppen och oviss. För jumbon (nio poäng) AIK som bara mäktat med att spela in en poäng på en halv säsong ser väl läget inte skimrande just ut, men avståndet upp till Mallbacken (5 poäng) , Hammarby (nio poäng) och Umeå (nio poäng) inte definitivt inte omöjligt att hämta in.

Nu tror jag att både Hammarby och Umeå grejar nytt kontrakt på bekostnad av just AIK och Mallbacken, men då måste båda lagen ovanför nedflyttningsstrecket börja vinna matcher istället för att kryssa.

***

På tal om AIK såg jag att klubben bryter med Jennifer Egelryd. Sju matcher blev det för spelaren som inte gjort en enda poäng 2011. Medverkan i tv-såpor är kanske inte den bästa kombinationen om man har ambitioner att vara en damallsvensk spelare …

***

Rosengård gjorde klar med ny tränare efter Markus Tilly. Dansken Jack Majgaard Jensen tar över mästarklubben.

***

Linköping jagade mål och viktiga poäng, men fick se Manon Melis skjuta Kopparbergs/Göteborg till seger. Då jublades det högt i både Eskilstuna och Rosengård.

Kanske var det tåget mot guldstriden som lämnade perrongen i kväll. Kvar stod i så fall Linköping som efter 2–1-segern mot Rosengård blandade sig i guldstriden på riktigt allvar, men som gick miste om möjligheten att bli serieledare när man föll mot Piteå i förra omgången.

I kväll kunde Charlotte Rohlin, Pernille Harder och Fridolina Rolfö och de andra Linköpingsspelarna kliva upp i serieledning. Då tappade man tre väldigt värdefulla poäng igen, den här gången mot Kopparbergs/Göteborg.

En högklassig individuell prestation av  Manon Melis räckte för att skjuta Linköping i sank. Skottet som avgjorde matchen var riktigt tungt, i likhet med Linköpings förlust.

Medan Göteborg klättrade i tabellen tvingades Linköping lämna Valhallas konstgräs – och kanske också guldstriden – utan mål och utan poäng. Tabelltrean står därmed kvar på 22 poäng efter elva spelade matcher, en bakom tvåan Rosengård och två efter serieledande Eskilstuna – som i morgon kan dryga ut serieledningen ytterligare.

Damallsvenskan lever både i toppen och i botten. Frågan är bara hur länge till.

Hon visade vägen med två viktiga mål i semifinalen mot Tyskland. Stina Blackstenius avslutade EM-turneringen med att nicka två nya mål och Sverige till EM-guld.

Det har varit en på många sätt bedrövlig svensk sommar. Solen har lyst med sin frånvaro oftare än den strålat och skänkt välbehövlig värme till semesterlediga nordbor. Men vad gör väl det.

För några veckor sedan blev det svenska U21-landslaget bäst i Europa, i kväll var det F19-landslagets tur att vinna EM-guld. Just det, EM-guld.

Guldet är, som jag skrev efter semifinalsegern mot Tyskland, frukten av ett metodiskt arbete och ledarteamets förmåga att skapa tydlighet, trygghet och en stark tilltro till det egna kollektivets kapacitet.

Men den också ett nytt starkt bevis på förbundskapten Calle Barrlings fallenhet och duktighet i att förankra sin spelidé hos spelarna och få dem att genomföra matcher med taktisk skicklighet, väldig disciplin och underbart uppoffrande arbete.

Det var det ypperligt välorganiserade och disciplinerade försvarsspelet som lade grunden till kvällens finalseger, det var Stina Blackstenius fantastiska form som fick den viktiga sista pusselbiten att falla på plats.

Hon som visade vägen med två mål i semifinalen, gjorde det i kväll igen – när det gällde som mest. Och när Spanien reducerade i matchens slutskede hade de blågula spelarna sin tydlighet, sin organisation och sin tro på den egna förmågan att falla tillbaka på.

Därför är Sverige bäst i Europa. Igen.

***

Fjärran från F19-EM tog Eskilstuna emot Hammarby i damallsvenskan. Om den där riktiga dramatiken uteblev i guldmatchen lyste den helt med sin frånvaro på Tunavallen. Tabelltrean var helt enkelt numret större än nykomlingen från Stockholm.

Gaelle Enganamouit svarade för ett hattrick i matchen som Eskilstuna vann med 3–1 och därmed klev upp i serieledning.

För Hammarby blev förlusten tung i dubbel bemärkelse. Inte nog med att laget föll ännu en gång, man fick dessutom kvällens målskytt, Moa Hedell, skadad. Hedell som missade fjolårssäsongen till följd av en korsbandsskada såg på tv-bilderna ut att drabbas av en ny knäskada.

Semifinalsegern mot Tyskland har väckt förhoppningar till liv.
Intresset för ett svenskt F19-landslag har knappast varit större.
I kväll kan framtidens blågula stjärnor bli mästare, i kväll kan en ödmjukt kaxig grupp av spelare bli odödliga.

Det har varit ett par händelserika dagar. Rosengård och Linköping har tappat poäng, Piteå har klättrat i tabellen och Therese Sjögran har gjort comeback efter några dagar som fotbollspensionär. Dessutom har Kristin Hammarström aviserat att hon varvar upp i Kopparbergs/Göteborg igen, åtminstone för en kortare period.

Men än mer aktuellt är kvällens EM-final. Förväntningarna ligger i luften. Avgörandets stund är här. Ett sista hinder återstår på F19-landslagets resa mot att bli bäst i Europa, det svåraste hindret av alla – Spanien.

Det kommer att krävas något alldeles extra för att Calle Barrlings blågula gäng ska lyckas besegra den stora förhandsfavoriten, men efter den prestation Sverige svarade för i semifinalen mot Tyskland känns inget helt omöjligt.

EM-semifinalen väckte dessutom stor intresse. Dagen efter var nyheterna om F19-landslagets mäktiga match den mest lästa och delade i båda kvällstidningarna.

Ytterligare ett tecken på det nyväckta och stora intresset är att kvällens final direktsänds i TV 12. Glädjande, minst sagt.

Kris och comeback
Rosengård tappade i går poäng för tredje matchen i följd, vilket inte hänt sedan våren 2011 om jag minns rätt. Med tränaren Markus Tilly sjukskriven, nyckelspelaren Anja Mittag såld toill PSG och skador på viktiga Anita Asante och Marta genomgår klubben just nu en slags mini-kris.

Att Therese Sjögran i går gjorde comeback efter en rekordkort tid som fotbollspensionär är ett tecken på den ”kris” jag tycker mig skönja. Att veteranen hoppar in i det läge Rosengård befinner sig i kan jag förstå, men det får klubbens sista-matchen-kampanj att kännas billig.

Nu tror jag att Malmöklubben gör klart med en ny tränare riktigt snart och sannolikt stärker upp truppen med ytterligare en eller två spelare. Men tills dess lär väl Sjögran vara såväl sportchef som tränare och spelare …

Linköpings låga lägstanivå
Segern i mötet med Rosengård imponerade, gårdagens förlust mot Piteå gjorde det inte. Linköping fortsätter att varva topprestationer med riktiga bottennapp.

Med tanke på den spelartrupp man förfogar över ska laget inte behöva fallera så som man gjorde i första halvlek i Norrbotten.

Hammarlund är het
Hon gjorde mål i fem raka matcher innan sviten tog slut. I går hittade Pauline Hammarlund rätt igen när hon sköt 2–0 till Piteå mot Linköping. Därmed är Hammarlund ny skyttedrottning i damallsvenskan med sina åtta fullträffar.

Jag skulle inte bli förvånad om anfallaren uppvaktas av Rosengård redan nu i sommar.

Eskilstuna till topp
I kväll kan Eskilstuna ta över serieledningen. Säsongens stora överraskningslag går vid seger mot Hammarby om både Linköping och Rosengård. Vem hade trott det när säsongen startade?

Det finns comebacker och så finns det comebacker, som den Elena Sadiku svarade för efter ett års skadefrånvaro. Eskilstunaspelaren bjöd på en riktig håll käften-återkomst som innefattade ett hattrick – före paus.

Den som begav sig till Tunavallen i hopp om att få se mål och en kul comeback av Elena Sadiku blev sannerligen inte besviken. Eskilstuna körde över jumbon AIK fullständigt och dödade matchen på en dryg halvtimme.

När lagen gick till halvtidsvila hade Elena Sadiku både fullbordat ett hattrick och

och jublat åt Petra Larssons fullträff. 4–1 i paus blev 5–1 till slut. Därmed är Eskilstuna tvåa i tabellen, två poäng före trean Linköping som dock spelat en match mindre.

***

Rapporterna efteråt skvallrade om att Hammarby gjort sin spelmässigt bästa match för säsongen. Surt då att nykomlingen bara fick med sig en poäng från mötet med Vittsjö.

Felpassningar kan vara kostsamma. Det blev Bajen varse om på Zinkensdamm där två förlupna passningar resulterade i Vittsjömål. Båda gångerna var det Linda Sällström, som kunde ha hamnat i Hammarby den här säsongen, som tackade genom att skicka bollen i nät bakom kompisen Sofia Lundgren.

Men Hammarby kom tillbaka. Först reducerade Emma Jansson (som skjutit på sin avresa till F19-EM i Israel för att kunna spela mot Vittsjö) och därefter kvitterade Clara Markstedt (med sitt första mål för säsongen).

2–2 blev slutresultatet i en match där Hammarby kunde, borde och skulle ha vunnit. Men även om fullpoängaren uteblev visade laget från Söder styrka och moral som kom tillbaka från ett tvåmålsunderläge.

***

För AIK ser läget betydligt sämre ut. Nazanin Vaseghpanah har definitivt inte fått någon drömstart som huvudtränare för Solnalaget. Onsdagens förlust mot Piteå följdes alltså upp med ett nytt nederlag i dag och totalt 1–7 i målskillnad.

Känslan är att det krävs ett mindre mirakel för att AIK ska kunna kravla sig upp från jumboplatsen och ta sig över nedflyttningsstrecket. Och som jag har skrivit här tidigare har jag svårt att se hur nyss nämnda AIK och Mallbacken ska undvika degradering.

De övriga lagen runt nedflyttningsstrecket (Hammarby, Örebro och Umeå) är helt enkelt för bra.

***

Om någon missat Pauline Hammarlunds framfart och utveckling i Piteå är den väl värd att uppmärksamma. Med sina två mål i segermatchen mot AIK senast är Hammarlund nu uppe i sju mål på åtta matcher och delar skytteligaledningen med Ramona Bachmann. Imponerande.

Fortsätter Piteåanfallaren så här är hon snart, om inte redan, aktuell för landslagsspel.

***

I morgon går en epok i graven Therese Sjögran spelar då sin allra sista match i karriären. Jag hoppas att hon blir rejält hyllad för hon landets meste landslagsspelare är verkligen värd det.

Och redan innan hon har lagt skorna på hyllan är en sak väldigt säker – hon kommer att vara saknad, både i damallsvenskan och i landslaget.

Eskilstuna fick behålla serieledningen i ett dygn, sedan tog Rosengård tillbaka topplaceringen. Efter fyra solklara segrar ser inget ut kunna att stoppa mästarlaget.

Om Eskilstuna har överraskat positivt i början av säsongen så har Rosengård inte bara motsvarat de högt ställda förväntningarna, utan också stärkt bilden av att laget faktiskt är landets absolut bästa.

Efter fyra omgångar har Malmölaget tagit lika många segrar och vunnit samtliga sina matcher med tre måls marginal – eller mer. Att man toppar damallsvenskan behöver knappast tilläggas.

Som Rosengård inlett säsongen ser inget lag ut att kunna rubba på maktbalansen i svensk fotboll det här året. Mästarlaget från Malmö är helt enkelt för bra.

Och kom ihåg att Therese Sjögran & Co inte spelat bra i 90 minuter i någon match ännu …

***

Efter sju sorger och åtta bedrövelser fick Linda Sällström i går äntligen göra comeback i damallsvenskan. Finskan spelade sista kvarten för sitt Vittsjö i segermatchen mot Umeå.

***

Kopparbergs/Göteborg fick äntligen fart på spelet och målskyttet. En riktigt effektiv kvart resulterade i tre mål och lika många poäng i hemmamötet med Hammarby.

***

I dag blir den fjärde omgången komplett när Linköping spelar mot AIK. Allt annat än en hemmaseger är att beteckna som en skräll av galaktiska mått.

Eskilstuna är hundraprocentigt i damallsvenskan så här långt. Efter fyra spelade matcher är laget fortfarande obesegrat och toppar tabellen.

I eftermiddags tog Eskilstuna sin fjärde raka seger för säsongen när Kristianstad besegrades med 2–0. Tillsammans med Rosengård har fjolårsnykomlingen tagit maximalt antal poäng – och kan stoltsera med en imponerande målskillnad.

Sju mål framåt skrämmer kanske inte, men att laget ännu inte släppt in något mål visar på styrka.

I morgon får Rosengård möjlighet att replikera när man tar emot Piteå på Malmö IP. Fram till dess är Eskilstuna i serieledning.

***

I norska toppserien befäste Lilleström sin serieledning i och med 1–0-segern över Avaldsnes samtidigt som Kolbotn, Trondheims-Örn, Röa och Stabaek tappade poäng.

Efter fem omgångar leder Lilleström, med Mimmi Löfwenius i laget, serien två poäng före Klepp – som lite överraskande besegrade Stabaek med 2–1.

Eskilstuna är obesegrat i damallsvenskan efter tre omgångar. I går bärgade fjolårsnykomlingen sin tredje raka seger och gick upp i serietopp.

I en väldigt haltande tabell ligger Eskilstuna i topp efter tre spelade matcher. I går besegrades Umeå med 2–0 efter mål av Oliva Schough och Annica Svensson.

Matchen i sig bjöd väl inte på någon minnesvärd onsdagsunderhållning, men gav två tydliga besked:

1. Eskilstuna är ett lag för övre halvan.
2. Umeå får slåss med näbbar och klor för att överleva.

Trots att fjolårsnykomlingen inlett säsongens på bästa tänkbara sätt finns det utrymme för förbättring i Eskilstunas spel. Det offensiva spelet är emellanåt ganska enkelriktat och lättläst. Defensivt tar man risker som kan bli kostsamma i möten mot bättre lag än Umeå.

Å andra sidan finns det ingen anledning att klaga på ett lag som tagit nio poäng på tre matcher och inte släppt in ett enda mål.

Då har Umeå ett större och mer omfattande arbete framför sig. Det håller inte att be om ursäkt för sin existens i landets högsta serie – och framför allt inte att bli bolltittande.

Försvarsspelet vid Eskilstunas två mål var väldigt mjukt, på gränsen till mesig och långt ifrån välorganiserat.

Framåt var Umeålaget närmast tandlöst. Med Jenny Hjohlman en bra bit från toppformen såg laget väldigt trubbigt och ofarligt ut.