Slaget om Norrland hade i princip allt. Solen sken, publiksiffran gladde och två offensiva lag bjöd på lika tempofylld som målrik tillställning. Dessutom hade matchen Jenny Hjohlman – som hade rätt i allt.

Förra veckan blev Umeås Jenny Hjohlman uttagen i landslaget för första gången i karriären. I kvällens match mot Piteå visade hon varför.

I tredje matchminuten styrde hon påpassligt in matchens första mål och en halvtimme senare, efter att Piteå både kvitterat och tagit ledningen, utjämnade hon ställningen till 2–2.

Men det var inte slut på Hjohlman show där.

I matchens sista minut blev Viksjöforstjejen fälld i Piteås straffområde och domaren Annika Andric pekade på straffpunkten.

Hjohlman tog hand om straffen själv – och placerade kallt in matchavgörande 3–2 till vänster om hemmamålvakten Lydia Williams.

Målet betydde tre nya, viktiga poäng för Umeå och att Hjohlman fick rätt i sitt tips (hon sa inför mötet att det skulle bli jämnt, men att UIK skulle vinna med ett mål).

Om det har gått lite trögt för Umeå-forwarden under inledningen av säsongen, så lossnade det rejält i kväll. Tre mål i en och samma match gav alltså lika många poäng och gissningsvis en riktigt skön hemresa till björkarnas stad.

…………………………….

Hon ser inte mycket ut för världen, Jenny Hjohlman. Blyg, försynt och inte direkt typen som tar ton och plats – varken på eller utanför planen.

Det är också lite av hemligheten till hennes framgång.

Hon ser liksom inte ut att kunna utgöra ett hot när hon kliver in på planen. Tvärtom ser Hjohlman nästan ointresserad och blasé ut. Som att ingenting egentligen spelar någon roll.

Men så händer helt plötsligt något när hon får bollen.

Pang, bom, så växlar hon tempo, vrickar bollen i sidled eller glider förbi en motståndarförsvarare. Innan någon hinner fatta vad som egentligen skett har hon rullat in bollen i mål.

Så såg det ut när hon gjorde sina första matcher i Sundsvall efter flytten från Hälsingland och så såt det ut när hon avgjorde matchen mot Piteå i kväll.

Jag vet inte hur många gånger jag tog henne åt sidan på fotbollsgymnasiet och sa:

”Ta för dig ännu mer. Våga vara lite ful.”

Hjohlman bara nickade och svarade ja, sen gjorde hon precis likadant som innan snacket.

Hon växlade tempo, vrickade bollen i sidled eller gled förbi motståndarbackar – och hon rullade in bollen i mål.

Och även om jag fortfarande tycker att hon kan tuffa till sig ytterligare och spela lite fulare, så har hennes stil och spelsätt tagit henne hela vägen till Pia Sundhages landslag.

…………………………………….

Piteå har haft en riktigt tuff säsong så här långt. Fem poäng på sju spelade matcher är nog en klar missräkning för tränaren Stellan Carlsson & Co.

Ska det värvas spetskvalitet i sommar, eller vågar man jobba vidare med befintlig trupp?

……………………………………

För Umeå var kvällens trepoängare väldigt viktig. Den såg till att laget klev upp på övre halvan i tabellen och gav skön arbetsro inför fortsättningen.

Men, den unga Umeåtruppen skulle må bra av en förstärkning eller två i sommar. Gärna en rutinerad defensiv spelare av hög kvalitet, men kanske också ännu en offensiv kraft.

……………………………………

Jag har propagerat för att Lina Hurtig borde få chansen i Pia Sundhages landslag, och det står jag fast vid. Umeåforwarden har några steg kvar att ta innan hon är färdig för att vara en spelare som kontinuerligt tas ut till landslagsspel.

Det visade hon i kvällens bortamöte med Piteå där hon inte alls fick spelet att stämma som i senaste hemmamatchen mot Sunnanå.

Men man ska också komma ihåg att Hurtig är född 1995 och att Piteå är ett klart bättre lag än vad Sunnanå är. Hurtigs tid kommer, även om jag gärna skulle se henne som en joker i Sundhages EM-trupp.