Nu har vi bara ytte pytte lite grejer kvar ute på Udden. Ni vet lite utekrukor, ett par gamla däck och lite sådant skrot, sedan är hela vårt bohag mycket mycket hårt beskuret och flyttat hit in till stan. Jag måste erkänna att jag inte är sådär vansinnigt bra på att slänga saker. Min mormor, hon sparade på allt, mamma hon kastar allt och jag har definitivt fått en släng av mormors hamstrande manérs…

Men nu jäklar har vi kastat, oj vad vi har kastat, skänkt bort och sålt. Eller egentligen inte sålt något ännu, eftersom vi bara har stuvat in en massa grejer på Selstor som skall säljas. Men huvudspåret har i alla fall varit att inget får komma in i detta hus som inte vi båda gillar. Allt halvnött, halvfult osv har åkt till återbruket. Det har ibland känts jobbigt för en ”samlare” som mig, men till syven och sist har jag faktiskt upplevt det som en befrielse! Det kan aldrig vara hälsosamt att omge sig med så mycket saker som inte används eller ens gillas.

Här hemma finns nu bara saker jag kan titta på och tänka, ja den är riktigt fin, vad glad jag blir av att ha just den grejen!

Trots att det fortfarande finns en massa kartonger med ouppackade grejer så börjar hela hemmet redan att kännas så himla mysigt. Här kommer vi att trivas och få det så himla bra. Jag tror att det fantastiska ljust här inne gör mig gott. Nästan som ljusterapi faktiskt! Någon frågade vad vi målat med för färg. Obruten vit färg rakt igenom, väggar lister, paneler och tak alltihopa! Nöjd? Jajjamensan!!

Kram

Helena

Heeej på Er!!!

Oj vad länge sedan det var jag gav något livstecken ifrån mig inser jag nu. Det har varit fullständigt kaos här i huset, i min hjärna och i min magen den sista tiden kan jag bara informera om. Gigantiska otäcka klumpar har guppat runt i magen och hjärnan har gått på högvarv. Jag vägde mig igår och det visade sig att jag gått ned runt tre kilo de senaste veckorna. Vad har hänt undrar ni nu förstås.

Jo, det som hänt är att vi för ett par veckor sedan upptäckte skador på delar av husets bärande konstruktion. Allvarliga saker med andra ord. I flygande fläng fick bitar av taket i källaren brytas upp och tillfälliga stöttor håller nu upp bjälklaget på vissa ställen. Vi kände till att det fanns vissa skador, men inte omfattningen och allvaret av dem.

Ja ni förstår ju själva vilken kaos det blev. Inflyttningsdatumet närmade sig med stormsteg och vi visste inte ens om huset gick att bo i. Vågade vi bära in tunga möbler och vågade vi gå på golvet överhuvud taget? Dessutom var inte övrig renovering riktigt färdig och något vatten och avlopp hade vi inte…

Inflyttningen fick skjutas upp några dagar och mitt i alltihopa, när vi äntligen skulle få vatten och avlopp, ja då gick kommunens vattenledning sönder där vi skulle koppla på våra rör… Halva vår lilla grusväg fick grävas upp. Man kan väl säga att det är lättare att flytta om man slipper bära alla grejerna över ett gammalt Gunnebostängsel och genom en sluttande trädgård full med grävskopor, lera och jordhögar… Men det gick det med!

Nu tillbaka till klumparna i magen. Bärande delar av huset är skadade = låter våldsamt dyrt, svårt och helt förfärligt!!! Där av klumparna. Huuur dyrt blir det, vem skall göra det, kan man göra det och i så fall hur??? En helt galen process med byggföretag, offerter, huvudskakningar, ofantliga summor pengar och enorma mängder sågspån (gamla hus är isolerade med sågspån) tog sin början.

Jag skulle kunna berätta om detta typ hur länge som helst, men det skall jag inte göra just nu. Jag kommer att återkomma till just detta då vi äntligen fått ro, huset (och vi) är äntligen i goda händer och allt kommer att fixas på bästa tänkbara sätt. Som sagt, återkommer till detta!

Well well, efter regn kommer solsken och så även i denna blogg.

Köket är inte riktigt klart ännu, det skall bland annat få nytt golv, men en liten titt kan jag bjuda på!

Och så en liten titt på den inre hallen.

Ja, som ni ser, inte färdigt på lång väg, men i alla fall på rätt spår.

Och vad gäller stabiliteten på golvet, så var det ingen fara med det. När rätt folk kom hit och gjorde sin bedömning (läs, bredde sina vingar över mig som var på väg att gå upp i atomer) blåstes faran över och en plan har utarbetats för hur huset skall lagas. Nu blir det rätt hela vägen och det känns så tryggt och bra!

Nu är det dax för lite vardagsliv här i stugan. Dagis väntar och en dag fylld av jobb. Då menar jag riktigt jobb och inte jobb med huset!

Kram kram

Helena

Trots bakslag i vissa delar av renoveringen är det nu dags för den riktiga inflyttningen. Nästan allt vad gäller ytskikt och den invändiga renoveringen är klart, egentligen bara lite detaljer som skall fixas efter hand, och så är det målningen av själva köksinredningsstommen som är kvar.

Vi gjorde en liten besiktning av övervåningen nu ikväll och såhär såg det ut.

Från trappan in i vårt sovrum

Från hallen in i Lillans rum

Hallen

Vårt sovrum

Och så trappan som är helt galet snygg!

Kram kram

Helena

Hej på er!

Oj oj vilken kaotisk vecka det varit. Dagarna har kantats av ovisshet, gigantiska klumpar i magen och ett hysteriskt tempo på kontakter med diverse hantverkare av olika kategorier. Nu verkar det som att alla har koll på vad de skall göra, en plan för just denna del av renoveringen (som blev mycket mer allvarligt och omfattande än vad vi räknat med) har utformats. Jag packar och sorterar mest hela tiden och så pausar jag hemma hos mamma och pappa på kvällar och nätter (bästa hotellet, jag lovar!). Lillan är hos dem hela tiden så hon slipper röran här ute på Udden. På tisdag kommer en flyttfirma och flyttar våra möbler, så efter det kommer vi att bo i stan!

Jag lovar er att snart, mycket snart kommer ordningen att vara återställd och den här bloggen återgår till att vara en glad och positiv plats för inspiration och härlig inredning. Vill också passa på att tacka för alla gulliga mail och kommentarer på mitt förra inlägg. Mattan drogs undan för mig under ett par dagar, men jag har hämtat mig och mår nu mycket bättre. Det är alltid ovissheten som är det värsta…

Kram och ha en fin kväll!

Helena

Hej på er!

Tusen tack för all hjälp med kommentarskrånglet. Alla mail och kommentarer kommer att skickas till Aftonbladet för åtgärd. Himla skönt att veta att ni faktiskt finns kvar där ute och bryr er om mig! Puss på er!!!

På tisdag är det dags för flytt och det mesta, i alla fall allt stort, är fixat invändigt. Dessvärre har vi stött på ett problem som visat sig vara betydligt mer omfattande än vad vi visste innan. Vi har en massa ”gubbar” som jobbar på det, vilket känns skönt, men usch och fy vad det är ångestladdat att inte veta vart allt landar… Inget jag önskar min värsta fiende.

Jag känner mig just nu helt slut mentalt eftersom jag är ett skolexempel på en person med katastroftänk. Målar alltid upp bilden av det värsta tänkbara scenariot och mår sedan dåligt av det fram till motsatsen bevisats. I detta fall hoppas jag att jag får motsatsen bevisad väldigt väldigt snart då jag står på randen till ett nervöst sammanbrott. Jag skojar inte. Mår verkligen så dåligt just nu. Har inte ätit en matbit på hela dagen och kämpar på för att hålla nosen ovan vattenytan så att jag kan sköta mitt jobb.

Jag kan inte leverera några trevliga bilder i allt kaos som råder (går bara inte) men om ni vill kan jag skriftligen uppdatera er på vad som händer. Skall vi säga så?

Kram kram

Helena som hoppas att allt vänder snart!

Vi packa och flyttar och flyttar och packar. Lillan är hos mormor och morfar och har kul i helgen, så att vi kan stöka i lugn och ro. Det känns nog som att vi är i ganska bra i fas med tiden som är kvar till flyttfirman kommer och tar möblerna.

Nästan allt är klart i huset, i stora drag, sedan finns det mängder av småsaker som måste fixas när vi flyttat in. Ni vet, knoppar till skåp, en och annan list, ledstång till trappan och sedan ungefär 500 ytterligare saker… Viktigast är att det inte är något gammalt unket kvar och det är det inte. Allt är målat, slipat osv.

Nu till det jag behöver hjälp med, det är två saker.

~Första frågan: Jag har beställt en Liv-lampa, en stor och nu undrar jag om den är fööör stor? Någon som har någon erfarenhet av liten vs stor av just den lampan?

~Nu fråga nummer två: Sedan jag flyttade från På vår Udde och blev Drömhus har jag noterat två saker.

1. Besökarantalet har ökat (jippi).

2. Kommentarerna har nästan försvunnit (snyft).

Det verkar som att ni tycker att det är svårt att lämna kommentarer. Har fåt några mail om det. Aftonbladet håller på och undersöker vad det beror på att vi får så lite kommentarer och det är nu jag behöver er hjälp.

Vad är det som är svårt?

Hur ser det ut när ni försöker?

Kan någon förklara för mig vad som knasar, vilka felmeddelanden ni får osv så kan jag vidarebefordra det till redaktionen?

Det skulle vara jättebussigt om ni kunde hjälpa mig, för jag saknar er verkligen…

Ni kan maila mig svaren på info@helenakhome.se

Ni vet, det som gör att man vill blogga är ju ni!!! Det är några som kommenterar ibland och det är jag jätteglad för, det är tack vare er jag verkligen förstår att det finns några där ute som läser vad jag skriver och tittar på mina bilder! Besöksstatistiken känns lite surelaistisk.

Utan er ingen blogg, ingen drivkraft!

KRAM

HELENA

Idag vill jag bara lämna det nya (gamla) huset här i Västerås, sticka upp till Lofsdalen och fylla min näsa och mina lungor med fjälluft och doften av nytt fräscht virke. Känner mig ihålig och trött på murkna timmerstockar och annat muggit som vi funnit i huset.

Många har den senaste tiden varnat mig för att inte ta på mig för mycket, att helt enkelt inte slita ut mig med alla pågående projekt. Jag har bara sagt att ”det är ingen fara, vi har valt det själva och det går bra”. Visst, det går bra så länge allt flyter på som det skall. Det är när motgångarna kommer som man känner att man inte har någon kraft alls. Precis som att luften gått ur en och något reservaggregat finns inte att uppbåda…

Nu har det varit ”stolpe-ut” ett par gånger och några problem hänger fortfarande i luften, det tär. Men men, det vänder nog. Det blir ”stolpe-in” och så är man glad och på banan igen!

Ha en fin lördag alla rara!

Kram

Helena

Oj, oj, vad det gör ont i hjärtat när jag tittar och petar lite på fasaden som faller bara man tittar på den. Den är i ett helt förfärligt skick stora bitar har fallit ned under vintern. Någon klåpare har under 90-talet försökt att dölja de värsta skadorna och har då sprutat på ett lager fuskputs utanpå den skadade originalputsen, vilket gör det hela ännu värre.

Entrén som är som en utbyggnad till höger har träpanel, men den skall putsas tillsammans med övriga huset. I slutet av maj påbörjas putsarbetet.

Sedan skall alla häng och stuprännor bytas ut mot nya vita fina.

Marknivån kommer att sänkas, så att den vackra granitgrunden kommer fram. De fula bruna kakelplattorna skall naturligtvis bort och det stora fönstret och altandörrarna skall bytas ut.

Ni ser, vi har lite att pyssla med!

Kram

Helena

Detaljer, Gud vad jag är svag för detaljer…

Vindruvorna och det sirliga blommönstret, jag bara älskar det. Kommer jag någonsin att se mig mätt på våra kakelugnar? Ser ni förresten den lilla hörnan av vit marmor som sticker fram under höger hörn? Så knasigt att de tagit bort frisen som måste funnits där tidigare. Åker upp på listan för saker som skall fixas i fas 2.

Har ni sett vilka vackra trösklar som fanns dolda under typ 100 års ”patina”. Hur vackert som helst med mässingsbeslagen (som skall putsas så snart vi flyttat in)!

Dörren till vinden. Bara nyckeln är ett smycke i sig. Apropå vinden kan jag inte låta bli att tänka på Fanny och Alexander. Kommer ni ihåg när stackars Alexander blev inlåst på vinden… Hua, det finn vissa likheter med den vinden faktiskt… Dock inget krucifix… och inga spöken hoppas jag…

Kram kram

Helena

Gokväll, gokväll!

Hitintills har det mesta gått som på räls vad gäller renoveringen, men nu verkar vi ha stött på patrull, eller hur är det man säger. Vi har en bit rutten syll som måste bytas, den är i princip pulveriserad. Detta kom inte som någon överraskning utan vi har vetat om det hela tiden, men vi har inte vetat hur illa det är och nu vet vi absolut inte vem som kan utföra detta moment… För den oinsatte kan jag berätta att en syll är i detta fall den stock som ligger på granitgrunden, dvs den träram som hela huset vilar på. Lite viktiga grejer alltså!

Annars kan jag idag visa några bilder från källaren. Vi har en superstor källare på runt 140 kvm med 5 stora rum och en ”jättehall”. Ett av rummen skall bli vinkällare vad det lider, ett rum är tvättstuga, ett blir väl förråd och ett annat är typ hobbyrum. Mycket utrymme finns det där hur som helst och nu törs jag gå ned där också. När vi tog över var det rena skräckkammaren där nere och jag sa till M att jag never ever skuulle gå ned där själv. Nu har killarna grundmålat alla väggar (utom den bortre där syllen är rutten) och tak, mamma och jag har målat alla dörrar och ett gammalt kök som står i hobbyrummet. All el är utbytt, det är den förresten i hela huset, och alla vattenledningar är nya och fina, skönt. Nu känns källaren helt ok! Kommer till och med att våga gå ned där när jag är själv hemma.

Jag är lite mörkrädd ser ni…

Alltså, ni anar ine hur det såg ut här nere, alt var typ original från 1910. Hugaligen!

Denna fina mangel fick vi på köpet, den tillhör huset liksom ett isskåp och ett kassaskåp, allt från året då huset byggdes.

Ett varv till med målarfärg på väggar och tak och ljusgrå fin färg på alla golv så får det vara klart tro jag. M tycker att vi skall bila upp golvet i tvättstugan för att lägga ned två avloppsrör, från en ho och tvättmaskin, som ligger ovanpå nu. Men jag vet inte jag, ingen hög prio just nu…

Kram kam

Helena