Drömhus

Inredning och fotografering är min passion, min passion blev mitt jobb!

Arkiv för tagg vardagsrum

- Sida 1 av 1

TVÅ STEG FRAM OCH ETT TILLBAKA

av helkoh

 .

.

Det blev så till slut i alla fall, om än bara tillfälligt.

Det gamla träbordet från vardagsrummet på Udden, fick flytta in hit… Vi skulle absolut inte plocka in något här hemma som vi inte gillade till 100%. Men men, det gamla bordet har stått i ett förråd som vi tömde nu i veckan och så vips hade bordet snikat sig in här, trots allt. Och vet ni vad, I like it. Alltså, jag gillar det inte så mycket att det får stanna för evigt, men jag gillar det litegrand just nu.

.

.

_DSC1867

.

.

Det stora tomma vardagsrummet med de urblekta sofforna, som skall kläs om så småningom, blev plötsligt så mycket hemtrevligare. Det blev inte jättefint men det blev ok, så länge.

.

.

_DSC1865

.

.

Den fina glasburken/vasen jag hittade på loppis, för inga pengar alls, passade perfa att stoppa ned en äppelträdsgren med några äpplen på!

.

Next step på renoveringsfronten blir lister. Fönstren kommer att lyfta till en annan dimension när smygar och lister kommer på plats. I can´t wait…

.

.

_DSC1871

.

.

Minns ni min helt underbara gigantiska Beni Ourainmatta från Beyond Marrakech. Den kan jag bara inte se mig mätt på! Love, love, love!

.

Jobbar idag, skriver reportagetext till Lotta och redigerar bröllopsbilder, så nu måste jag sätta fart!

.

Kram kram

Helena

.

.

DJUPDYKNING

av helkoh

Det var en gång en fin jobbarkompis till mig som berättade för mig hur hennes familj en dag miste alla sina ägodelar (grannarna bara klev in och tog dem), när de under kriget blev fördrivna från sitt hem i Bosnien.

Hon förklarade för mig att efter den händelsen hade materiella saker aldrig haft något som helst värde för henne. Det var bara grejer som man plötsligt, beroende på politiska eller religiösa händelser i världen, kunde mista rätten till. Så var det för dem. Deras saker var helt enkelt bara inte deras längre en dag, och grannfrun hade liksom all rätt i världen att trippa runt i min jobbarkompis mammas skor. Det gick liksom inte att ringa polisen och bara -Hej, kan ni komma hit och ta min granne, hon har just länsat min garderob…

Hon berättade en massa andra saker också, om kriget och om hemskheter hon varit med om och att hon tyckte att det var fullständigt onödigt att samla på sig en massa saker, eftersom man plötsligt bara kunde mista rätten till dem. Det visste hon, för det hade hon varit med om.

Jag brukar tänka på det där ibland. Hur kan vi bli lyckliga av att köpa och äga saker? Jag tror nämligen att jag blir det ibland, och det stör mig faktiskt. Jag menar, vissa saker behöver vi naturligtvis för att underlätta livet och de sakerna kan jag förstå att man blir lycklig av. Men allt det andra då?

Jag skickade lite extra pengar till mitt fadderbarn i Mali när hon fyllde 9 år. En månad senare fick jag ett handskrivet brev från henne där hon tackade och skrev att hon för pengarna hade köpt: 1 skoluniform, 2 par plastsandaler, 5 tvålar, tvättmedel och något mer som jag inte mins, något till familjen. Hon var väldigt glad för sina nya saker skrev hon och jag var förbluffad. I min enfald och okunskap hade jag nog trott att hon skulle köpa typ ett hopprep, en fin kjol, en blus, en väska, en docka, en bok eller någon annan leksak eller något. Jag hade fel.

Så vad är det då som ger oss den där lyckokänslan när vi handlat något nytt eller när vi tittar på våra fina saker vi har hemma? Är det vetskapen om att man faktiskt har gnetat ihop de där pengarna själv, och där med lyckats med något, som gör en lycklig? Eller blir man lycklig av att se en vacker sak varje dag, ger själva bilden av dem ett endorfinutsläpp som skänker en välbehag? Om det är det senare borde en promenad om dagen i en vacker skogsglänta räcka till för att göra människor lite lyckligare.

Jag ”vete sjutton” vad det är, men jag blir i alla fall lite glad varje gång jag tittar på lampan som hänger i vårt i övrigt nästan tomma vardagsrum . Jag tänker inte skämmas över det, för vi bor inte i Mali eller Bosnien och världen är orättvis, men ibland känner jag att det är viktigt för mig att reflektera över vissa saker.

_DSC6727

Va tror ni, blir ni också lite glada av era saker eller av att handla ibland?

Kram

Helena

MIN MATTA HAR KOMMIT

av helkoh

 

 

Mattan är här, en bit av Marrakech flyttar in i vårt vardagsrum i stan!

 

Har sett dem dyka upp lite var stans de senaste åren, de benvita fluffiga ullmattorna från Marocko. De är bruksmattor handknutna av nomadkvinnor i Atlasbergen och passar så vansinnigt fint ihop med vår skandinaviska stil.

 

 

BO375-BENI-OUARAIN-CARPET

 

 

Just denna är min, jag har valt ut den bland ett hundratal unika mattor, de flesta med olika varianter av ”diamantmönstret” (de bruna fälten på sidorna är golvet) ! Just min matta är märkt av kvinnan som gjort den. 1987 står det i det vänstra hörnet. Den är vintage, det är de nästan alla man kan hitta till försäljning. De tillverkas inte bredare än lite drygt 2 m och de längsta är kanske 4,5 m min är 2 x 4 m fluffig kärlek!

 

Fick nyss ett sms från Fedex att mattan finns här nu, tror att det tagit typ 2-3 arbetsdagar från det att jag betalade den, fantastiskt, eller hur? Det är ju snabbare än ett litet vykort från Grekland. Innan jag får den skall jag betala tull för den, men det blir ändå många sköna tusenlappar billigare än om jag hade köpt den här i Sverige.

 

Om någon är sugen på en kan ni kika in hos Beyond Marrakech, de har hur många som helst att välja mellan och det är superenkelt att handla därifrån. Tror jag i alla fall, jag har inte fått hem mattan ännu…

 

Kram

 

Helena

 

 

Sida 1 av 1

Efter 10 år lämnar vi lugnet på Udden för cityliv.

Följ renoveringen av vår nya jugendvilla i stan

och byggandet av vårt egenritade moderna fjällhus i Härjedalen.

Kategorier
m (2)
susnet.nu statistik